THE BALANCEhttps://thebalance.clinic/sv/resurser/psykisk-halsa/trauma-och-ptsd-psykisk-halsa/stockholmssyndrom/

Schweiziska rötter. Internationell expertis. Personlig vård, med integritet och diskretion.

THE BALANCE

Konfidentiell rådgivning

Låt oss prata om ditt nästa steg.

Prata med vårt inskrivningsteam om behandling för dig eller någon som står dig nära.

Integritet och diskretion från det första samtalet.

Ditt inskrivningsteam

Jil Moore
Jil MooreChef för klientrelationer
Cynthia Nakhle
Cynthia NakhleInskrivningsansvarig
Ring vårt inskrivningsteam+41 44 500 5111 Skriv till oss på WhatsAppStarta ett samtal

Klinisk resurs

Stockholmssyndrom: innebörd, forskningsläge och stöd

Förstå begreppet stockholmssyndrom, det omstridda forskningsläget, skillnaderna mot traumabindning och PTSD och hur du kan söka stöd på ett säkert sätt.

Kliniskt granskad avDr. Sarah Boss, MD
Stenhus med pool, gräsmatta och palmer

Kort sammanfattning

  • Stockholmssyndrom är en omstridd beskrivande etikett med begränsat forskningsstöd och utan validerad diagnostisk grund.
  • Det som framstår som samarbete eller känslomässig bindning kan förekomma under tvång. Ansvaret för övergreppen ligger kvar hos den som orsakar skadan.
  • Stödet bör inriktas på säkerhet, personens val och bedömning av traumasymtom, inklusive PTSD när det är relevant.

Stockholmssyndrom är ett omstritt begrepp som används för att beskriva vad som verkar vara sympati, tillit eller känslomässig bindning till en person som håller någon fången, utsätter hen för övergrepp eller kontrollerar hen. Forskare har ifrågasatt både den vetenskapliga grunden och hur begreppet används för att döma personer som har överlevt sådana situationer. Det är ingen validerad psykiatrisk diagnos. [1], [2]

Om begreppet har använts om dig avgör det inte vad som hände eller vilket stöd du förtjänar. Du kan söka hjälp med hot, lidande eller en otrygg relation utan att acceptera en etikett. Om du eller någon annan är i omedelbar fara ska du kontakta den lokala larmcentralen så snart du kan göra det på ett säkert sätt. [10]

Varifrån kommer begreppet?

Namnet förknippas med ett gisslandrama på en bank i Stockholm i augusti 1973. Fyra bankanställda hölls som gisslan på Kreditbanken vid Norrmalmstorg. Händelsen fick stor uppmärksamhet, och tolkningar av gisslans reaktioner bidrog till att sprida begreppet. Den historiska händelsen är väldokumenterad. Det gör inte varje senare förklaring av de överlevandes känslor till ett kliniskt fynd. [3], [13]

Begreppet har senare använts om bland annat våld i nära relationer, människohandel och sexuella övergrepp. Att använda det i olika sammanhang skapar ett problem: mycket olika erfarenheter kan framstå som ett och samma tydligt avgränsade tillstånd. Personens egen berättelse, de hot hen mötte och de valmöjligheter hen hade är viktigare än om beteendet verkar förvånande för en utomstående. [5]

Vad visar forskningen?

En forskningsöversikt från 2008 fann bara 12 artiklar som uppfyllde kriterierna för att tas med. En stor del av litteraturen bestod av fallbeskrivningar, begreppet användes på olika sätt och validerade diagnoskriterier saknades. Författarna identifierade också möjlig snedvridning i rapportering och publicering. Resultatet gällde den litteratur som fanns tillgänglig då, inte all forskning som har publicerats sedan dess. [1]

Senare forskning omfattar en studie av ett frågeformulär som användes med libanesiska kvinnor i samband med våld i nära relationer. Studien undersökte formulärets struktur och samband med övergrepp. Sådan forskning kan undersöka ett föreslaget begrepp, men en poäng på ett frågeformulär eller ett samband fastställer inte i sig en särskild psykiatrisk störning och förklarar inte varför en enskild person stannar i en relation. [4]

En klinisk diskussion från 2023 beskriver också stockholmssyndrom som en icke validerad diagnos och varnar för de dömande värderingar som följer med etiketten. Det är därför missvisande att presentera en lista över beteenden som ett diagnostiskt test. Sympati, fortsatt kontakt eller tvekan inför att kontakta polisen kan inte i sig visa vad en person som har utsatts upplever. [2], [13]

Att förstå beteenden under tvång

När en annan person kontrollerar tillgången till trygghet, mat, boende eller kontakt med andra kan ett till synes samarbetsvilligt beteende hjälpa någon att ta sig igenom en farlig situation. En utomstående kan tolka samarbetet som tillgivenhet utan att se faran runt omkring. Reaktionerna varierar. Ingen bör förväntas göra motstånd, fly eller be om hjälp på ett enda förutbestämt sätt. [13]

Vissa forskare föreslår att idén om blidkande kan användas för att förstå försök att lugna en hotfull person. Det är ett förslag till förklaring av överlevnadsbeteenden, inte en bevisad förklaring till varje utsatt persons reaktion eller en ny diagnos. Det bör inte ersätta lyssnandet på personen med ännu en etikett som andra sätter på hen. [5]

I en relation där någon utsätts för övergrepp kan hot, isolering, ekonomisk kontroll och oro för barn begränsa personens möjligheter. Att lämna relationen kan kräva praktiskt stöd och noggrann planering. Att känna en bindning till någon, acceptera personens ursäkt eller fortsätta ha kontakt gör inte övergreppen acceptabla. Ansvaret för det skadliga beteendet ligger kvar hos den som utför det. [10], [11]

Hur skiljer det sig från traumabindning och PTSD?

Traumabindning handlar om känslomässig bindning i en relation där övergrepp förekommer, särskilt i teorier om ojämna maktförhållanden och övergrepp som sker periodvis. Forskning om kvinnor som lämnat sådana relationer har undersökt dessa mönster. Begreppet ger ett sätt att diskutera dynamiken i en relation, men visar inte att alla som utsätts för övergrepp utvecklar samma bindning. Traumabindning och stockholmssyndrom används ibland tillsammans. Inget av begreppen bör ersätta en förståelse för personens särskilda omständigheter. [6], [5]

Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) är ett etablerat tillstånd som bedöms utifrån ett mönster av symtom efter ett trauma. Symtomen kan innebära att återuppleva händelsen, undvika sådant som påminner om den och känna sig ständigt hotad, med betydande konsekvenser för vardagen. Att må dåligt efter ett trauma betyder inte automatiskt PTSD. En bindning till en person som utsätter någon för övergrepp fastställer inte heller diagnosen. Vårdpersonalen behöver bedöma helheten. [7]

Vilket stöd och vilken behandling kan hjälpa?

Stödet bör utgå från dina behov och din säkerhet. WHO:s vägledning om stöd till människor som utsatts för våld betonar att lyssna utan att döma, fråga om bekymmer, bekräfta upplevelsen, förbättra säkerheten och hjälpa personen att få stöd. Du bör få utrymme att berätta om det som hände i din egen takt, utan att pressas att försvara dina reaktioner. [9]

Vårdpersonal kan bedöma ihållande rädsla, mardrömmar, sömnsvårigheter, depression eller andra symtom och diskutera lämplig vård. Om PTSD diagnostiseras finns stöd i forskningen för bland annat traumafokuserad kognitiv beteendeterapi och EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing). Behandlingarna riktar sig mot bedömda traumasymtom. De bevisar inte att en diagnos som stockholmssyndrom är tillämplig. [8], [7]

Läkemedel kan övervägas för ett diagnostiserat tillstånd efter en individuell bedömning. Etiketten i sig är inget skäl att förskriva ett läkemedel. Om övergreppen pågår behöver vården också uppmärksamma den otrygga situationen. Att behandla symtom löser inte en annan persons kontrollerande eller våldsamma beteende. [8]

Att söka hjälp på ett säkert sätt

Om det är säkert kan du kontakta en lokal stödverksamhet för våld i nära relationer, vårdpersonal som du litar på eller någon annan du har förtroende för. En stödperson kan hjälpa dig att överväga alternativ och en säkerhetsplan anpassad till din situation. Om någon kan övervaka din telefon eller internetanvändning kan du överväga att använda en säkrare enhet när du söker hjälp. Undvik att dela dina planer med någon som kan föra dem vidare till personen som skadar dig. [11]

Om du stöttar någon annan, skapa utrymme för ett samtal i enrum, lyssna och fråga vilken hjälp personen vill ha. Erbjud praktisk hjälp, till exempel skjuts eller hjälp att kontakta en stödverksamhet. Undvik att skambelägga, skuldbelägga eller kräva att personen lämnar relationen omedelbart. Fortsätt erbjuda stöd om hen inte är redo att agera. Besluten kan spegla risker som du inte ser. [12]

Frågor

Vanliga frågor

Är stockholmssyndrom en erkänd psykiatrisk diagnos?

Det är mer rättvisande att se det som en omstridd beskrivande etikett. Forskningsöversikter och kliniska diskussioner pekar på problem med evidensläget och den diagnostiska giltigheten. Personens upplevelse bör bedömas individuellt, i stället för att en diagnos ställs utifrån en lista över beteenden som tycks uttrycka sympati. [1], [2]

Om jag bryr mig om någon som skadar mig, betyder det att jag samtycker till övergreppen?

Nej. Tillgivenhet eller fortsatt kontakt ger inte någon tillåtelse att skada dig och gör dig inte ansvarig för personens beteende. Du förtjänar stöd även om dina känslor är blandade eller du inte är redo att lämna relationen. [11], [12]

Är stockholmssyndrom samma sak som traumabindning?

Begreppen överlappar i vissa texter, men har olika utgångspunkter. Stockholmssyndrom växte fram ur tolkningar av fångenskap. Teorin om traumabindning undersöker känslomässiga band i relationer med övergrepp och ojämna maktförhållanden. Inget av begreppen förklarar varje persons reaktion på att utsättas för skada. [6], [5]

Leder övergrepp alltid till PTSD?

Nej. Människor reagerar olika på trauma, och många utvecklar inte PTSD. Ihållande symtom som påverkar vardagen bör bedömas. Du kan fortfarande be om känslomässigt eller praktiskt stöd utan att uppfylla kriterierna för en psykiatrisk diagnos. [7], [9]

Finns det ett särskilt läkemedel mot stockholmssyndrom?

Den omstridda etiketten ger ingen grund för en särskild läkemedelsbehandling. Vårdpersonal kan bedöma tillstånd som PTSD eller depression och diskutera behandling för dessa behov, tillsammans med säkerhet och praktiskt stöd när övergreppen pågår. [2], [8]

Hur kan jag hjälpa utan att göra situationen mindre säker?

Fråga hur och när det är säkert att prata, lyssna utan att döma och erbjud hjälp att kontakta en specialiserad stödverksamhet. Stöd personens val i stället för att pressa hen att konfrontera den som utsätter hen för övergrepp eller lämna relationen omedelbart. Om det finns en omedelbar fara ska du kontakta den lokala larmcentralen så snart du kan göra det på ett säkert sätt. [10], [12]

Redaktionellt underlag

Evidens och källor

Utvalda kliniska riktlinjer, sakkunniggranskad forskning och folkhälsokällor som används i den här artikeln.

01Namnyak M med kollegor. ”Stockholmssyndrom”: psykiatrisk diagnos eller vandringssägen? 2008.Visa källa
02Le Goff-Cubilier V och Gammeter R. Stockholmssyndrom och kontrollerande relationer: att förstå och agera. 2023.Visa källa
Visa alla 13 källorVisa färre källor
04Rahme C med kollegor. Finns stockholmssyndrom i Libanon? Resultat från en tvärsnittsstudie. 2021.Visa källa
05Bailey R med kollegor. Blidkande: att ersätta stockholmssyndrom som definition av en överlevnadsstrategi. 2023.Visa källa
06Dutton DG och Painter S. Känslomässiga band i relationer med övergrepp: en prövning av teorin om traumabindning. 1993.Visa källa
07Världshälsoorganisationen. Posttraumatiskt stressyndrom.Visa källa
08National Institute of Mental Health. Posttraumatiskt stressyndrom.Visa källa
09Världshälsoorganisationen. Hälso- och sjukvårdspersonal: att lyssna när kvinnor behöver det som mest.Visa källa
11U.S. Office on Women’s Health. Att lämna en relation med övergrepp.Visa källa
12U.S. Office on Women’s Health. Att hjälpa en vän som utsätts för övergrepp.Visa källa
13University of Gloucestershire. En rättspsykolog diskuterar begreppet stockholmssyndrom och överlevandes reaktioner på fara. 2026.Visa källa
Det här ingår
01

Kliniskt sammanhang

Tydlig information sätts in i ett sammanhang av komplex och samsjuklig problematik.

02

Individuella faktorer

Bedömningen är fortsatt avgörande eftersom behov och risker skiljer sig från person till person.

03

Nästa steg

Ett konfidentiellt samtal kan bidra till att klargöra den lämpligaste vägen framåt.

Osäker på var situationen passar in?

Ditt inskrivningsteam

Jil Moore
Jil MooreChef för klientrelationer
Cynthia Nakhle
Cynthia NakhleInskrivningsansvarig

Ett första konfidentiellt samtal kan bidra till att klargöra den samlade problematiken och om vår miljö är lämplig.

THE BALANCE
ETT FÖRSTA STEG

Frågor om vår behandling