Ångest kan drabba människor som verkar självsäkra inför andra. Personliga berättelser kan göra det lättare att prata om psykiskt lidande, men de bör återges korrekt och inte omvandlas till diagnoser som personen inte själv har berättat om.
Emma Stone, 2018
I sitt bidrag till Child Mind Institutes kampanj #MyYoungerSelf 2018 berättade Emma Stone om ångest och paniksyndrom. Det hon delade är en personlig berättelse från den tiden. Den fastställer inte någon annan ångestdiagnos och beskriver inte hennes nuvarande symtom.
Zayn Malik, 2016
I en essä för TIME i oktober 2016 förklarade Zayn Malik sitt beslut att tala öppet om ångest som påverkade hans framträdanden. Den visar vad han valde att dela med sig av, men är inte en fullständig sjukdomshistoria.
Kevin Love, 2018
I sin essä för The Players’ Tribune i mars 2018 beskrev Kevin Love en panikattack och hur han ordnade med terapi. I berättelsen utmanade han sin egen motvilja mot att söka hjälp. Den bör inte användas för att dra slutsatser om orsaken till någon annans symtom.
Ångest är både en upplevelse och en grupp tillstånd
Enligt National Institute of Mental Health skiljer sig vanlig ångest från ångestsyndrom som är ihållande och påverkar vardagen. Generaliserat ångestsyndrom, paniksyndrom, social ångest och specifika fobier kännetecknas av olika mönster.
En panikattack räcker inte i sig för att fastställa paniksyndrom. Att en person använder ordet ångest betyder inte automatiskt att det handlar om generaliserat ångestsyndrom (GAD). Historiska biografier, en scenroll eller offentliga spekulationer är inte tillförlitliga alternativ till en klinisk bedömning.
När det är dags att söka en bedömning
Sök hjälp när ångesten håller i sig, leder till undvikande eller påverkar sömn, arbete, relationer eller andra aktiviteter. Beskriv vilka situationer det gäller, vad du märker i kroppen och tankarna och hur ofta det händer. Berätta för vårdpersonalen om läkemedel, kosttillskott och eventuella substanser som du använder för att hantera besvären.
Nya eller svåra kroppsliga symtom bör inte automatiskt tillskrivas ångest. Sök lämplig medicinsk vård vid symtom som svår bröstsmärta, kollaps eller allvarliga andningssvårigheter.
Att välja vård
Vilken behandling som är lämplig beror på bedömningen och det aktuella tillståndet. Till exempel beskriver NICE:s riktlinjer för generaliserat ångestsyndrom och paniksyndrom en stegvis vårdmodell som tar hänsyn till symtom, funktionsförmåga och behandlingssvar. Behandling på behandlingshem är inte automatiskt det bästa alternativet för någon med ett krävande yrkesliv eller en offentlig roll.
Fråga om behandlarnas kvalifikationer, den föreslagna behandlingen, alternativ, sekretess och uppföljning. En pool, ett privat boende eller en känd klients berättelse är inte belägg för klinisk effekt.
Dessa offentliga berättelser kan vara en utgångspunkt för samtal. Dina egna omständigheter bör avgöra nästa steg, och du kan söka stöd utan att berätta offentligt om din hälsa.
