THE BALANCEhttps://thebalance.clinic/sv/resurser/psykisk-halsa/angest-psykisk-halsa/altande/

Schweiziska rötter. Internationell expertis. Personlig vård, med integritet och diskretion.

THE BALANCE

Konfidentiell rådgivning

Låt oss prata om ditt nästa steg.

Prata med vårt inskrivningsteam om behandling för dig eller någon som står dig nära.

Integritet och diskretion från det första samtalet.

Ditt inskrivningsteam

Jil Moore
Jil MooreChef för klientrelationer
Cynthia Nakhle
Cynthia NakhleInskrivningsansvarig
Ring vårt inskrivningsteam+41 44 500 5111 Skriv till oss på WhatsAppStarta ett samtal

Klinisk resurs

Ältande

Ältande innebär upprepat negativt tänkande som kan vara svårt att släppa. Läs om skillnaden mot konstruktiv reflektion och sambandet med OCD.

Kliniskt granskad avDr. Sarah Boss, MD
Stenhus med pool, gräsmatta och palmer

Ältande leder ofta till starka känslor av ångest eller obehag. Det innebär upprepat negativt tänkande som kan vara svårt att släppa, snarare än konstruktiv problemlösning. 

Ältande har samband med depression och ångest. Ältande handlar ofta om psykiskt obehag och tidigare upplevelser, medan oro vanligen rör möjliga framtida problem; processerna kan överlappa. Vid tvångssyndrom (Tvångssyndrom (OCD)) kan upprepad mental genomgång eller analys fungera som en tvångshandling när den används för att neutralisera en tvångstanke eller uppnå visshet. Ältande i sig räcker inte för en OCD-diagnos. En bedömning kan klargöra problemet och vilken behandling som är lämplig.

THE BALANCE erbjuder individanpassad vård som utgår från en bedömning av psykiska besvär, däribland OCD. Behandlingsmetoder och lämpligheten av behandling i boendemiljö avgörs utifrån individuella behov; stödjande hälsofrämjande aktiviteter ersätter inte OCD-specifik behandling.

Ältande är inte bara en flyktig tanke; det är som ett mentalt löpband där tankarna går igenom samma problem eller känsla om och om igen. Det handlar inte om att tänka igenom ett problem för att lösa det, utan snarare om att fastna i negativa tankar utan att hitta någon lösning. Föreställ dig att du ser en filmscen i huvudet gång på gång, men att det är en plågsam scen som hela tiden går i repris [1].

Olika former av ältande

Forskning om depressivt ältande skiljer vanligen mellan grubblande och reflekterande tänkande; dessa är forskningsdimensioner snarare än separata diagnoser.

Grubblande: Denna form av ältande innebär att fastna i negativa känslor, som sorg, ilska eller frustration, utan att aktivt söka lösningar. Det liknar att återuppleva plågsamma händelser eller känslor och uppehålla sig vid deras orsaker eller följder, vilket förstärker den negativa känslomässiga upplevelsen.

Reflektion: Reflekterande tänkande innebär att rikta uppmärksamheten inåt för att förstå sitt psykiska obehag. Det kan ibland vara konstruktivt, men är inte alltid hjälpsamt och kan förekomma tillsammans med depressiva symtom. Praktisk, flexibel reflektion bör skiljas från upprepad analys som ökar obehaget.

Så fungerar ältande

Ältande fungerar som en mental bandspelare som har fastnat i upprepning och spelar upp en plågsam tanke eller ett problem i en oändlig slinga. Teorier om hur ältande fungerar belyser denna repetitiva mentala process.

Kognitiv teori: Enligt denna teori är ältande kopplat till hur vi bearbetar information. I stället för att tankar naturligt utvecklas och klingar av fastnar de i en slinga, vilket leder till obehag och svårigheter att komma vidare. Det är som ett mentalt hinder som gör att tankarna inte kan ta sig förbi en viss tanke.

Teorin om responsstilar: Denna teori lyfter fram två strategier som människor använder när de upplever psykiskt obehag: ältande och distraktion. Ältande innebär att upprepade gånger tänka på obehagets orsaker och följder, medan distraktion syftar till att rikta uppmärksamheten bort från det. Enligt teorin är ältande en strategi som oavsiktligt vidmakthåller negativa känslor i stället för att lösa dem.

Dessa teorier visar hur ältande fungerar som en kognitiv process som håller människor kvar i en cirkel av upprepat och ofta improduktivt tänkande, vilket försvårar känslomässig bearbetning och problemlösning [2].

Är ältande en form av OCD?

Ältande och OCD förekommer ofta tillsammans, men är inte samma sak. Även om de har likheter är ältande inte en särskild form av OCD. Det är i stället en kognitiv process med upprepade, påträngande tankar som kretsar kring ett visst tema, som tidigare misstag, oro inför framtiden eller obearbetade känslor.

OCD är ett psykiatriskt tillstånd med tvångstankar, tvångshandlingar eller båda, som är tidskrävande eller orsakar betydande lidande eller funktionsnedsättning. Tvångstankar är påträngande, plågsamma tankar, bilder eller impulser som återkommer ihållande. Tvångshandlingar är upprepade beteenden eller mentala handlingar som utförs för att lindra den ångest som tvångstankarna orsakar.

Ältande kan vara en del av OCD, särskilt när tvångstankar utlöser ständiga, upprepade tankar. En person med OCD kan till exempel ha tvångstankar om smitta och hela tiden älta om hen har desinficerat tillräckligt för att förhindra skada. Att upprepade gånger gå igenom om rengöringen var tillräcklig kan i sig vara en mental tvångshandling om syftet är att uppnå visshet eller neutralisera obehag.

Allt ältande innebär dock inte OCD. Även personer utan OCD kan älta, särskilt som reaktion på stress, obearbetade känslor eller perfektionism. Dessa upprepade tankar behöver inte åtföljas av tvångshandlingar eller uppfylla de specifika diagnoskriterierna för OCD.

Vem löper risk?

Ältande är inte ovanligt; många upplever det då och då. Vissa faktorer kan dock öka sannolikheten för att utveckla det:

Vissa demografiska grupper kan vara mer benägna att uppleva ältande:

Kön: En metaanalys av vuxna fann något högre genomsnittliga skattningspoäng för ältande hos kvinnor än hos män. Denna lilla skillnad på gruppnivå avgör inte en enskild persons upplevelse och fastställer inte dess orsak.

Ålder: Ältande förekommer hos ungdomar och vuxna. Ålder i sig avgör inte vem som kommer att uppleva ihållande ältande.

Socioekonomisk status: Ekonomiska svårigheter kan vara en viktig källa till stress, men socioekonomisk status bör inte ensam användas för att förutsäga en enskild persons ältande.

Kulturella faktorer: Det kulturella sammanhanget kan påverka hur psykiskt obehag förstås och diskuteras. Breda kulturella kategorier bör inte användas för att dra slutsatser om en enskild persons tankemönster.

Utbildningsnivå: De källor som anges här fastställer inte högre utbildning som en riskfaktor för ältande.

Ältande är som en mental uppspelningsknapp som har fastnat på repetition. Den som ältar fastnar i en slinga av överdrivet tänkande och uppehåller sig vid negativa tankar eller känslor. Det är som om hjärnan spelar en repig skiva som återkommer till samma bekymmer eller sådant man ångrar, om och om igen. 

Här går vi närmare in på tecken och symtom på ältande och hur det kan påverka oss.

Upprepade tankar: Ett centralt tecken på ältande är återkommande tankar som fokuserar på negativa upplevelser eller känslor. Det är som om tankarna blir gäster som stannar längre än de är välkomna.

Tankarna kretsar ofta kring tidigare misstag, oro inför framtiden eller en känsla av att vara fast i en cirkel av självkritik.

Överdrivet tänkande och analysförlamning: Ältande innebär ofta att överanalysera situationer och försöka hitta förklaringar till varför saker har hänt eller skulle kunna hända.

Denna ändlösa analys kan leda till en känsla av att ha fastnat mentalt och inte kunna komma vidare, eftersom det förflutna eller osäkerheten inför framtiden tar över uppmärksamheten.

Förändrat stämningsläge: När någon fastnar i ältande kan stämningsläget påverkas avsevärt. Ihållande negativa tankar kan leda till sorg, ångest eller till och med hopplöshet.

Forskning visar ett samband mellan ältande och depression och tyder på att ältande kan bidra till att depressiva symtom uppstår eller förvärras [2].

Koncentrationssvårigheter: De ständigt återkommande tankarna kan göra det svårt att koncentrera sig på något annat. Det är som att försöka läsa en bok medan någon spelar hög musik i bakgrunden – det är svårt att fokusera.

Kroppsliga symtom: Stress som följer med ältande kan innebära huvudvärk, trötthet eller mag-tarmbesvär. Dessa symtom är inte specifika för ältande; nya, ihållande eller oroande symtom bör bedömas medicinskt.

Påverkan på problemlösning: Trots allt tänkande försämrar ältande ironiskt nog ofta förmågan att lösa problem. I stället för att hitta lösningar förblir uppmärksamheten låst vid själva problemet, vilket leder till en slinga av improduktivt tänkande.

Socialt tillbakadragande: Den som fastnar i ältande kan dra sig undan sociala kontakter. Det kan bli svårt att umgås med andra när tankarna är upptagna av negativt innehåll.

Exempel på ältande i vardagen

Arbetsrelaterat ältande: Föreställ dig att du gör ett misstag på arbetet. I stället för att gå vidare spelar du upp situationen i huvudet gång på gång och tänker på vad som gick fel och hur det kan påverka ditt arbete. Du har svårt att fokusera på dina uppgifter eftersom tankarna hela tiden återvänder till misstaget.

Ältande kring relationer: I en relation kan ett mindre gräl utlösa ältande. Du kanske ständigt tänker på grälet, spelar upp de sårande orden i huvudet och oroar dig för relationens framtid. Detta upprepade tänkande påverkar ditt humör och samspelet med din partner.

Hälsorelaterat ältande: Anta att du blir orolig för din hälsa, även om besvären visar sig vara lindriga. Du kan ändå fastna vid möjligheten att det är något allvarligt. Du fortsätter att googla symtom och överanalyserar varje värk eller smärta, vilket ökar din ångest.

Ältande är som en repig skiva som spelar samma melodi om och om igen. Flera faktorer har samband med ältande, men ett samband fastställer inte en enskild orsak.

Stress och ältande: En longitudinell studie av yngre tonåringar och vuxna fann ett samband mellan stressande livshändelser och senare ökat ältande; detta observationsfynd fastställer inte ett orsakssamband [3].

Stressande händelser: När vi möter svåra eller plågsamma situationer är det vanligt att uppehålla sig vid dem för att försöka förstå vad som hände eller hitta sätt att förhindra att det händer igen. Om detta fortsätter utan att leda vidare kan det dock övergå i ältande.

Bristande problemlösningsförmåga: Ältande kan försvåra effektiv problemlösning. Att fastna i upprepat tänkande betyder inte nödvändigtvis att någon saknar förmåga att lösa problem.

Perfektionism: Personer med perfektionistiska drag fastnar ofta i ältande på grund av sina höga krav och sin rädsla för att göra misstag. När de upplever att de inte har levt upp till sina förväntningar uppehåller de sig överdrivet vid vad de ser som misslyckanden.

Kognitiva tankefel: Vissa kognitiva tankefel, som övergeneralisering eller selektiv uppmärksamhet på negativa händelser, kan ge näring åt ältande. När någon enbart fokuserar på negativa aspekter och bortser från positiva vidmakthålls ältandet.

Brist på distraktion eller hanteringsstrategier: Människor kan älta för att de saknar effektiva sätt att hantera det svåra eller något som avleder uppmärksamheten. När plågsamma tankar uppstår kan avsaknaden av sunda sätt att rikta om uppmärksamheten leda till ältande.

Svårigheter att bearbeta känslor: Svårigheter att bearbeta känslor kan bidra till ältande. I stället för att uppmärksamma och hantera känslorna kan människor älta som ett sätt att undvika eller undertrycka dem [1].

Trauma och tidigare upplevelser: Tidigare traumatiska upplevelser kan sätta bestående spår och leda till att människor ältar som ett sätt att hantera obearbetade känslor eller minnen.

Biologiska faktorer: Forskning har undersökt genetiska och neurala korrelat till ältande, men resultaten fastställer inte en viss obalans i signalsubstanser som dess orsak [2].

Ältande kan påverka en persons livskvalitet på djupet. Här undersöker vi hur denna cirkel av upprepat negativt tänkande kan påverka olika delar av livet.

Psykisk hälsa

Ältande kan ha stor påverkan på den psykiska hälsan [1]. Det har ofta samband med tillstånd som depression och ångest och kan förvärra dem. Ihållande negativt tänkande kan förstärka sorg, hopplöshet och oro. Dessa upplevelser innebär inte i sig en separat diagnos.

Fysisk hälsa

Upprepat negativt tänkande har förknippats med kroppsliga symtom och stressreaktioner, men det fastställer inte att ältande orsakar ett försvagat immunförsvar eller en viss fysisk sjukdom [1].

Relationer

Ältande kan belasta relationer [1]. När någon ständigt är uppslukad av negativa tankar kan samspelet med andra påverkas. Personen kan bli tillbakadragen, lättirriterad eller extra känslig, vilket kan belasta vänskapsrelationer, parrelationer och även arbetsrelationer.

Produktivitet och fokus

Föreställ dig att försöka koncentrera dig på något viktigt medan tankarna hela tiden spelar upp negativa scenarier eller bekymmer. Det är vad som händer när ältandet tar över. Det lägger beslag på fokus och produktivitet och gör det svårt att slutföra uppgifter eller fatta beslut. Det är som en dimma som försämrar förmågan att tänka klart.

Sömn

Ältande kan störa sömnen avsevärt. När tankarna är upptagna av negativt innehåll är det svårt att varva ner och slappna av tillräckligt för att somna. Även om man lyckas somna kan ältande leda till störda sömnmönster, orsaka trötthet och ytterligare förstärka cirkeln av negativt tänkande.

Självkänsla och självförtroende

Att ständigt uppehålla sig vid negativa tankar kan tära på självkänslan och självförtroendet. Det förstärker en negativ självbild och ökar självtvivlet. Med tiden kan detta leda till en minskad känsla av eget värde och en ovilja att ta sig an nya utmaningar.

Kvalitet i beslutsfattandet

Ältande försämrar omdömet och förmågan att fatta beslut. När någon fastnar i en slinga av negativa tankar är det svårt att väga alternativ objektivt. Beslut kan påverkas mer av rädsla eller pessimism än av logik eller förnuft.

Livsglädje

I förlängningen kan ältande beröva människor förmågan att njuta av livet. Det tar mental energi och uppmärksamhet i anspråk och lämnar lite utrymme för glädje, uppskattning eller ens livets enkla nöjen.

Dessa strategier kan hjälpa vid allmänt upprepat negativt tänkande, men ersätter inte OCD-specifik bedömning eller behandling. Vid OCD kan upprepad analys, försäkringssökande och försök att neutralisera tankar bli tvångshandlingar; KBT med exponering och responsprevention (ERP) inriktas på dessa reaktioner [4].

Förankring i nuet: Andning, avslappning och uppmärksamhet på nuet kan hjälpa till att hantera obehag. Vid OCD bör du undvika att göra dem till ritualer som måste få bort en tanke eller få dig att känna dig säker eller trygg; diskutera användningen med din terapeut [4].

Identifiera och ifrågasätt negativa tankar: Att överväga balanserade alternativ kan hjälpa vid allmänt negativt tänkande. Vid OCD kan upprepade prövningar av en påträngande tankes giltighet eller sökande efter bevis för att den är ofarlig bli mentala kontroller. OCD-anpassad terapi fokuserar på att förändra din reaktion snarare än att gång på gång reda ut tanken.

Avsätt en ”orosstund”: Vid allmän oro kan en kort, planerad stund för att identifiera praktiska åtgärder vara till hjälp. Detta är inte en uppmaning att gå igenom OCD-relaterat ältande, granska minnen eller uppnå visshet; fråga en terapeut med utbildning inom OCD om strategin passar dina behov.

Öva på acceptans: I stället för att kämpa mot eller försöka undertrycka påträngande tankar kan du öva på att acceptera dem utan att döma. Lägg märke till att de finns och låt dem passera utan att gå in i dem.

Ägna dig åt aktiviteter: Att hålla sig sysselsatt med aktiviteter som kräver uppmärksamhet och fokus kan avleda tankarna från ältandet. Fritidsintressen, motion eller ideellt arbete är goda exempel som kan hjälpa till att bryta cirkeln.

Begränsa sådant som utlöser ältande: Rimliga gränser för medieinnehåll som väcker obehag kan gynna det allmänna välbefinnandet. Att undvika ofarliga situationer enbart för att förebygga OCD-relaterat obehag kan däremot vidmakthålla symtomen. Skilj förnuftiga gränser och verkliga säkerhetsåtgärder från tvångsmässigt undvikande och planera ERP tillsammans med en kvalificerad terapeut [4].

Skapa ett stödjande nätverk: Ett stödjande nätverk av vänner, familj eller stödgrupper kan ge tröst och perspektiv. Att dela upplevelser och känslor med andra kan lätta den börda som ältandet innebär.

Upprätthåll hälsosamma levnadsvanor: Balanserad kost, regelbunden motion och tillräckligt med sömn spelar en viktig roll för den psykiska hälsan. Hälsosamma levnadsvanor kan minska stress och ångest, som ofta utlöser ältande.

Behandling av OCD med benägenhet till ältande innebär ett mångsidigt angreppssätt där olika terapier och behandlingar används för att lindra symtom och förbättra livskvaliteten.

Kognitiv beteendeterapi (KBT)

Vid OCD med ältande eller mentala ritualer är KBT med ERP en rekommenderad psykologisk förstahandsbehandling [4]. Behandlingen kan omfatta:

Exponering och responsprevention (ERP): Denna metod innebär att personen gradvis exponeras för sina tvångstankar eller sådant som utlöser dem samtidigt som tvångshandlingen förhindras. Med tiden hjälper det till att minska ångesten som är förknippad med tankarna och bryta ältandets cirkel.

Kognitiv omstrukturering: OCD-anpassad kognitiv terapi kan komplettera ERP. Den bör inte övergå i upprepad argumentation, försäkran eller mental kontroll som syftar till att bevisa att en tvångstanke är felaktig.

Terapier baserade på medveten närvaro

Metoder som bygger på medveten närvaro kan övervägas som stödjande strategier, men bör inte framställas som etablerade ersättningar för KBT med ERP vid OCD. Att lära sig uppmärksamma en tanke är något annat än att använda medveten närvaro som en ritual för att få bort den.

Dialektisk beteendeterapi (DBT)

DBT lär ut färdigheter i känsloreglering och samspel med andra. Det är inte en etablerad förstahandsbehandling vid OCD; en behandlare kan överväga sådana färdigheter som komplement vid andra identifierade behov, utan att ersätta OCD-specifik KBT med ERP.

Läkemedel

SSRI-läkemedel kan förskrivas vid OCD, ensamma eller tillsammans med KBT med ERP, beroende på individuella behov. Effekt och biverkningar behöver följas upp, särskilt efter behandlingsstart eller dosändring. Sluta inte tvärt med ett SSRI-läkemedel; diskutera gradvis utsättning med din förskrivare.

När bör man söka hjälp för ältande eller OCD?

Påverkan på vardagen

När ältande börjar påverka vardagsfunktionen, till exempel arbete, relationer eller det egna välbefinnandet, är det viktigt att söka professionell hjälp.

Ökande psykiskt lidande

Sök professionell hjälp snarast vid tilltagande ångest eller depression. Oönskade tvångstankar om att skada är inte samma sak som att vilja agera, men självmordstankar eller oro för säkerheten kräver skyndsam bedömning. Om det finns risk att du agerar på självmordstankar eller inte kan hålla dig säker, kontakta lokal akutsjukvård eller uppsök närmaste akutmottagning.

Tecken på att professionell hjälp kan behövas är bland annat:

Ältande tankar tar över vardagen: När tankarna blir överväldigande är det svårt att fokusera på något annat.

Oförmåga att kontrollera tvångshandlingar: Om försöken att kontrollera tvångshandlingarna misslyckas upprepade gånger.

Försämrad psykisk hälsa: Betydande förändringar i stämningsläge, sömnmönster eller aptit på grund av ältande tankar.

Social isolering: Att dra sig undan sociala aktiviteter eller relationer på grund av OCD-symtom.

Professionell hjälp med att hantera ältande och OCD är avgörande för effektiv behandling och stöd. Det finns olika alternativ, bland annat terapi, samtalsstöd och specialiserade behandlingscenter som erbjuder samordnad vård.

Öppenvård

Dessa behandlare erbjuder individuell terapi eller gruppterapi i öppenvård, så att personen kan delta i behandlingen samtidigt som hen bor hemma och fortsätter med sina vardagliga aktiviteter.

Slutenvård

Specialiserad slutenvård erbjuder sjukhusbaserad vård när risk, svår funktionsnedsättning eller behandlingsbehov kräver den stödnivån. Boende på plats eller exklusiva bekvämligheter innebär inte att verksamheten har sjukhusets slutenvårdskapacitet.

Behandling i boendemiljö

Behandlingsprogram i boendemiljö kombinerar boende med en överenskommen behandlingsplan. Längd, bemanning och medicinska resurser varierar och bör bekräftas före inskrivning. THE BALANCE erbjuder privat behandling på Mallorca, i Zürich och i London. Inskrivningsteamet bedömer den kliniska lämpligheten och kommer överens om program och behandlingsort individuellt före resan. Behandling i boendemiljö skiljer sig från akut sjukhusvård.

Behandling av OCD och ältande i exklusiv miljö

THE BALANCE beskriver en individanpassad, privat behandlingsmodell. Lämplighet, plats, yrkesroller och det föreslagna programmet bedöms före inskrivning:

Individanpassade behandlingsplaner: Bedömningen ligger till grund för en individuell behandlingsplan där relevanta yrkesgrupper samordnar prioriteringar och följer upp utvecklingen.

Erfaren och specialiserad personal: Det föreslagna teamet väljs utifrån bedömda behov. OCD-specifik kompetens, yrkesansvar och behandlarnas tillgänglighet bör bekräftas för det individuella programmet.

Helhetssyn: Planen kan ta hänsyn till psykologisk behandling, fysisk hälsa, sömn, kost och lämpliga hälsofrämjande aktiviteter. Stödjande aktiviteter kompletterar, men ersätter inte, tillståndsspecifik behandling.

Exklusiv och rofylld miljö: Privata boendearrangemang ger en ram för behandling och vardagsliv. Bekväma omgivningar garanterar inte frihet från psykiskt obehag eller bättre kliniska resultat.

Terapier och bekvämligheter: Terapier, stödjande aktiviteter och boendefaciliteter avtalas för det individuella programmet. Bekvämligheter i sig är inte belägg för behandlingseffekt eller klinisk överlägsenhet.

Fokus på integritet och konfidentialitet: Vi prioriterar integritet och konfidentialitet och erbjuder en diskret miljö för personer som söker behandling för OCD och komplikationer kopplade till ältande.

Frågor

Vanliga frågor

Kan ältande påverka förmågan att fatta beslut?
Ja, ältande kan försvåra beslutsfattandet. När någon fastnar i upprepade negativa tankar kan det försämra omdömet och göra det svårt att väga alternativ objektivt. Att arbeta med ältandet kan bidra till större klarhet och mer rationellt tänkande, vilket underlättar bättre beslut.
Hur skiljer sig ältande från konstruktiv reflektion?
Ältande innebär upprepade, påträngande och ofta improduktiva tankar, vanligen med fokus på negativa känslor eller händelser. Konstruktiv reflektion innebär däremot ett målmedvetet tänkande kring upplevelser eller situationer i syfte att få insikt, lära sig och göra positiva förändringar. Den avgörande skillnaden ligger i tankeprocessens avsikt och resultat.
Finns det positiva aspekter eller fördelar med ältande?
Även om ältande vanligen ses som negativt på grund av sambandet med psykiska besvär kan det finnas vissa möjliga positiva sidor. Ibland kan reflektion över tidigare upplevelser eller överväganden kring vissa beslut leda till bättre problemlösning eller ökad självinsikt. När ältandet blir repetitivt och plågsamt kan det dock väga tyngre än eventuella fördelar.
Kan sociala medier bidra till ältande?
Om användning av sociala medier upprepade gånger leder till plågsamma jämförelser eller upprepat negativt tänkande kan du överväga rimliga begränsningar. Vid OCD bör dessa gränser skiljas från tvångsmässigt undvikande av ofarliga påminnelser om tankar som väcker rädsla.

Redaktionellt underlag

Evidens och källor

Utvalda kliniska riktlinjer, sakkunniggranskad forskning och folkhälsokällor som används i den här artikeln.

01Watkins, E. R. (2008). Konstruktivt och icke-konstruktivt repetitivt tänkande. Psychological Bulletin, 134(2), 163–206. doi:10.1037/0033-2909.134.2.163.
03Nolen-Hoeksema, S., Wisco, B. E., & Lyubomirsky, S. (2008). Nya perspektiv på ältande. Perspectives on Psychological Science, 3(5), 400–424. doi:10.1111/j.1745-6924.2008.00088.x.
Visa alla 9 källorVisa färre källor
04Michl, L. C., McLaughlin, K. A., Shepherd, K., & Nolen-Hoeksema, S. (2013). Ältande som en mekanism som kopplar stressande livshändelser till symtom på depression och ångest: longitudinella belägg hos yngre tonåringar och vuxna. Journal of Abnormal Psychology, 122(2), 339–352. doi:10.1037/a0031994.
05National Institute for Health and Care Excellence. (2005). Tvångssyndrom och dysmorfofobi: behandling. Klinisk riktlinje CG31, rekommendationer.Visa källa
06American Psychiatric Association. (u.å.). Tvångssyndrom och relaterade tillstånd: patientinformation.Visa källa
07Gava, I., med flera. (2007). Psykologiska behandlingar jämfört med sedvanlig behandling vid tvångssyndrom (OCD). Cochrane Database of Systematic Reviews, nummer 2, CD005333. doi:10.1002/14651858.CD005333.pub2.Visa källa
08National Institute of Mental Health. (u.å.). Ångestsyndrom.Visa källa
09National Institute of Mental Health. (2023). Tvångssyndrom: när oönskade tankar eller upprepade beteenden tar över. NIH-publikation nr 23-MH-4676.
Det här ingår
01

Kliniskt sammanhang

Tydlig information sätts in i ett sammanhang av komplex och samsjuklig problematik.

02

Individuella faktorer

Bedömningen är fortsatt avgörande eftersom behov och risker skiljer sig från person till person.

03

Nästa steg

Ett konfidentiellt samtal kan bidra till att klargöra den lämpligaste vägen framåt.

Osäker på var situationen passar in?

Ditt inskrivningsteam

Jil Moore
Jil MooreChef för klientrelationer
Cynthia Nakhle
Cynthia NakhleInskrivningsansvarig

Ett första konfidentiellt samtal kan bidra till att klargöra den samlade problematiken och om vår miljö är lämplig.

THE BALANCE
ETT FÖRSTA STEG

Frågor om vår behandling