Ångestsymtom är vanliga i Storbritannien, men vanlig ångest och ett diagnostiserbart ångestsyndrom är inte samma sak. Uppskattningar av förekomsten beror på vilken befolkning, tidsperiod och definition som används.
Trots den höga förekomsten av ångest i Storbritannien, särskilt i London, har många svårt att känna igen symtomen, söka behandling eller få en korrekt diagnos. Ångestutredning i Storbritannien är därför viktig för att identifiera personer med ångestsymtom och hjälpa dem att få den vård och det stöd de behöver.
Här går vi närmare in på ångestutredning, behovet av ångestutredning i Storbritannien, vilka som behöver den och vad den innebär.
En ångestutredning innebär att en persons symtom, beteenden och känslor bedöms för att avgöra om personen har ett ångestsyndrom. [1] Ångest är en normal mänsklig känsla som alla upplever då och då. Den kan yttra sig på många sätt, bland annat som överdriven oro, rädsla och panikattacker. När ångesten blir överdriven och påverkar vardagen kan det vara ett tecken på ett ångestsyndrom.
Ångestutredningens historia går tillbaka till början av 1900-talet, då forskare började utveckla standardiserade bedömningar för att diagnostisera psykiska sjukdomar. Med tiden har dessa bedömningar förfinats, och nya verktyg och metoder har utvecklats för att förbättra precisionen i diagnostik och behandling [2].
En ångestutredning omfattar vanligen en klinisk intervju med vårdpersonal med kompetens inom psykisk hälsa. Under intervjun kan patienten få frågor om sina symtom, hur länge de har funnits och hur de påverkar vardagen. Vårdpersonalen kan också använda särskilda bedömningsinstrument, exempelvis frågeformulär om ångest eller självskattningsskalor, för att få mer information om patientens symtom och upplevelser [3].
En utredning kan identifiera ett specifikt ångestsyndrom, en annan förklaring eller ett behov av ytterligare bedömning. Den tar hänsyn till svårighetsgrad, varaktighet, funktionsförmåga i vardagen, säkerhet och samtidiga tillstånd. En poängsumma från ett frågeformulär räcker inte i sig för att fastställa en diagnos eller avgöra behandling.
Ångest är en normal och ibland hjälpsam reaktion på stressande situationer. När ångesten blir överdriven och ihållande och stör vardagliga aktiviteter kan den dock leda till allvarliga problem. Ångestutredning är ett viktigt steg för att identifiera och behandla ångestsyndrom. Här är fem evidensbaserade skäl till varför ångestutredning behövs:
Tidig upptäckt och behandling av ångestsyndrom
Ångestsyndrom hör till de vanligaste psykiska sjukdomarna i världen och drabbar miljontals människor i alla åldrar [1]. Ju tidigare ett ångestsyndrom diagnostiseras och behandlas, desto bättre blir utfallet. Ångestutredning hjälper till att identifiera typen av ångestsyndrom och dess svårighetsgrad, vilket möjliggör snabb behandling och hantering [2].
Minskad risk för komplikationer
Obehandlade ångestsyndrom kan leda till allvarliga komplikationer, bland annat substansmissbruk, depression och självmordstankar [3]. Ångestutredning kan identifiera riskfaktorer och tidiga varningstecken på dessa komplikationer, vilket möjliggör tidiga insatser och behandling.
Individuellt anpassade behandlingsplaner
Olika ångestsyndrom kräver olika behandlingsmetoder. Ångestutredning hjälper till att identifiera typen av ångestsyndrom och dess svårighetsgrad, vilket gör det möjligt att ta fram behandlingsplaner anpassade efter individuella behov. Denna individanpassade behandling ökar sannolikheten för ett gott resultat [4].
Förbättrad livskvalitet
Ångestsyndrom kan påverka livskvaliteten avsevärt och leda till minskad produktivitet, social isolering och försämrade relationer [5]. Tidig upptäckt genom ångestutredning och behandling av ångestsyndrom kan hjälpa personer att hantera sina symtom, minska tillståndets påverkan på vardagen och förbättra den allmänna livskvaliteten.
Förebyggande av långvarig funktionsnedsättning
Obehandlade ångestsyndrom kan leda till långvarig funktionsnedsättning som påverkar förmågan att utföra vardagliga uppgifter och arbeta [6]. Tidig upptäckt genom ångestutredning och behandling av ångestsyndrom kan bidra till att förebygga långvarig funktionsnedsättning och ge människor möjlighet att leva hälsosamma och produktiva liv.
Några vanliga metoder för ångestutredning som används i Storbritannien är:
Klinisk intervju: Detta är den vanligaste metoden vid ångestutredning. Den innebär ett samtal mellan behandlaren och patienten, där behandlaren ställer frågor för att bedöma patientens symtom, tankar och känslor. Intervjun kan vara strukturerad eller ostrukturerad, beroende på behandlarens arbetssätt [1].
Självskattningsformulär: Patienten fyller i standardiserade frågeformulär för att bedöma sina ångestsymtom. Formulären innehåller vanligtvis frågor om patientens symtom, såsom oro, rädsla och panikattacker. Exempel på självskattningsformulär är Generalised Anxiety Disorder (GAD-7) och Beck Anxiety Inventory (BAI) [2].
Diagnostiska intervjuer: Detta är strukturerade intervjuer som är utformade för att diagnostisera ångestsyndrom. Standardiserade frågor används för att bedöma patientens symtom och ställa en diagnos. Exempel på diagnostiska intervjuer är Structured Clinical Interview for DSM Disorders (SCID) och Mini International Neuropsychiatric Interview (MINI) [3].
Observation: Denna metod innebär att patientens beteende observeras för att identifiera ångestsymtom. Det kan göras under en klinisk intervju eller i en vardaglig miljö, exempelvis i skolan eller på arbetet. Observation kan hjälpa till att identifiera kroppsliga ångestsymtom, såsom svettningar, darrningar och ökad puls [4].
Kroppsliga observationer, såsom puls eller svettningar, kan bidra till symtombedömningen, men är inte specifika diagnostiska tester för ångest. Fysiologiska registreringar behövs inte rutinmässigt; sjukdomshistorien och den kliniska bedömningen är fortfarande centrala.
Följande instrument har olika syften. Resultaten behöver tolkas tillsammans med sjukdomshistoria och funktionsförmåga:
Generalised Anxiety Disorder 7 (GAD-7): GAD-7 är ett frågeformulär med sju frågor som bedömer förekomst och svårighetsgrad av symtom på generaliserat ångestsyndrom. Det är ett självskattningsformulär som tar ungefär 2–3 minuter att fylla i [7].
Patient Health Questionnaire 9 (PHQ-9): Detta frågeformulär bedömer depressiva symtom. Det kan bidra till att identifiera samtidig depression vid en ångestutredning, men är inte en screeningskala för ångest.
Ångesttest på nätet varierar i kvalitet. Ett validerat frågeformulär kan vara en hjälp inför ett vårdbesök, men ett ospecificerat test kan inte diagnostisera ett ångestsyndrom eller utesluta risker.
Hamilton Anxiety Rating Scale (HAM-A): HAM-A är ett frågeformulär med 14 frågor som bedömer ångestsymtomens svårighetsgrad. Det genomförs vanligtvis av en behandlare och tar ungefär 15 minuter [5].
Beck Anxiety Inventory (BAI): BAI är ett frågeformulär med 21 frågor som bedömer ångestsymtomens svårighetsgrad. Det tar ungefär 5–10 minuter att fylla i och besvaras av patienten själv [2].
Alla upplever ångest någon gång i livet, men vissa kan behöva professionell hjälp för att hantera sina symtom. Här beskriver vi vilka som kan behöva en ångestutredning i London och övriga Storbritannien, med tio exempel på personer som skulle kunna ha nytta av en sådan utredning.
Ihållande oro och rädsla: Om du upplever ihållande oro och rädsla som påverkar din vardag kan du behöva en ångestutredning. Det kan handla om starka, irrationella rädslor eller fobier som kan leda till att du undviker vissa situationer eller föremål. En utredning kan hjälpa till att identifiera den bakomliggande orsaken till ångesten och ge behandlingsalternativ [1].
Panikattacker kan innebära stark rädsla, skakningar, svettningar och andnöd. En utredning kan skilja paniksyndrom från andra orsaker. Nytillkommen svår bröstsmärta, kollaps eller uttalade andningssvårigheter kräver akut medicinsk bedömning och ska inte antas bero på ångest.
Social ångest: Om du har en ihållande rädsla för sociala situationer och känner dig besvärad eller generad bland andra kan du ha social ångest. En ångestutredning kan hjälpa till att identifiera bakomliggande orsaker till den sociala ångesten och ge behandlingsalternativ som hjälper dig att hantera symtomen [1].
Generaliserat ångestsyndrom: Generaliserat ångestsyndrom (GAD) kännetecknas av överdriven oro och ångest som kvarstår i minst sex månader. Om du ständigt känner oro och ångest, har svårt att kontrollera oron och känner dig rastlös eller på helspänn kan du ha GAD. En ångestutredning kan bidra till att diagnostisera GAD och ge behandlingsalternativ för att hantera tillståndet [7].
Posttraumatiskt stressyndrom: Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) är ett tillstånd som kan utvecklas efter att man har upplevt eller bevittnat en traumatisk händelse. Om du har påträngande minnen eller tankar om händelsen, undviker situationer som påminner om traumat och upplever symtom på ångest och depression kan du ha PTSD. En ångestutredning kan bidra till att diagnostisera PTSD och ge behandlingsalternativ [5].
Tvångssyndrom: Tvångssyndrom (OCD) är ett tillstånd som kännetecknas av påträngande tvångstankar och upprepade beteenden som syftar till att minska ångest. Om du har ihållande och plågsamma tvångstankar eller tvångshandlingar som påverkar vardagen kan du ha OCD. En ångestutredning kan bidra till att diagnostisera OCD och ge behandlingsalternativ [1].
Tidigare substansmissbruk: Personer som tidigare har haft ett substansmissbruk löper ökad risk att utveckla ångestsyndrom. Om du tidigare har haft ett substansmissbruk och upplever ångestsymtom kan en ångestutredning hjälpa till att fastställa den bakomliggande orsaken till ångesten och ge lämpliga behandlingsalternativ [3].
Tidigare trauma: Personer som har upplevt trauma, exempelvis övergrepp, omsorgssvikt eller våld, kan löpa ökad risk att utveckla ångestsyndrom. Om du har upplevt trauma och har ångestsymtom kan en ångestutredning hjälpa till att identifiera eventuella bakomliggande tillstånd och ge lämpliga behandlingsalternativ [5].
Ångestsyndrom i familjen: Ångestsyndrom kan ha en genetisk komponent, och personer med ångestsyndrom i familjen kan löpa ökad risk att själva utveckla tillståndet. Om det finns ångestsyndrom i din familj och du upplever ångestsymtom kan en ångestutredning hjälpa till att identifiera eventuella bakomliggande tillstånd och ge lämpliga behandlingsalternativ [4].
Personer med kronisk sjukdom: Kroniska sjukdomar, såsom diabetes, hjärtsjukdom eller cancer, kan öka risken att utveckla ångestsyndrom. Om du har en kronisk sjukdom och upplever ångestsymtom kan en ångestutredning hjälpa till att fastställa den bakomliggande orsaken till ångesten.
En omfattande ångestutredning är en grundlig bedömning av din psykiska hälsa, sjukdomshistoria och aktuella symtom. Den omfattar olika bedömningar, frågeformulär och intervjuer som hjälper till att identifiera typen av ångest och dess svårighetsgrad.
De flesta ångestutredningar kan genomföras inom primärvården eller psykiatrisk öppenvård. Sjukhusvård eller vård i boendemiljö övervägs utifrån svårighetsgrad, säkerhet och vårdbehov, inte enbart för att en mer påkostad miljö finns tillgänglig.
Inledande konsultation och bedömning
Före ångestutredningen får du sannolikt ett inledande samtal med vårdpersonal med kompetens inom psykisk hälsa.
Vårdpersonalen frågar om din sjukdomshistoria, inklusive tidigare eller aktuella sjukdomar, läkemedelsanvändning och psykisk ohälsa i familjen. Informationen är viktig eftersom vissa sjukdomar och läkemedel kan orsaka eller förvärra ångestsymtom [3].
Vårdpersonalen frågar om dina aktuella symtom, bland annat hur länge du har haft dem, hur svåra de är och vad som utlöser dem. Du får också frågor om eventuella kroppsliga symtom, såsom sömnsvårigheter, magbesvär eller huvudvärk [2].
Psykologisk och medicinsk bedömning
Behandlaren frågar om symtom, varaktighet, utlösande faktorer, funktionsnedsättning, substansbruk, läkemedel och säkerhet, inklusive tankar på självskada. Frågeformulär kan komplettera intervjun. Personlighetstestning och kognitiv testning krävs inte rutinmässigt vid varje ångestutredning.
Den psykologiska bedömningen kan hjälpa behandlaren att identifiera eventuella bakomliggande psykiska tillstånd som kan bidra till ångesten och att utforma en individuellt anpassad behandlingsplan.
Utöver den psykologiska bedömningen kan du också få en medicinsk bedömning för att utesluta kroppsliga tillstånd som kan bidra till ångesten. Den medicinska bedömningen kan omfatta en kroppsundersökning, blodprover och andra diagnostiska undersökningar efter behov.
Laboratorieprover och bilddiagnostik
Prover väljs när sjukdomshistorien eller undersökningen tyder på en möjlig medicinsk orsak, exempelvis sköldkörtelsjukdom. Blod- eller urinprover kan inte diagnostisera ett ångestsyndrom och är inte obligatoriska för alla.
Datortomografi eller magnetkameraundersökning är inte rutinundersökningar vid ångest. En behandlare kan begära bilddiagnostik endast när specifika fynd tyder på ett neurologiskt eller annat medicinskt tillstånd som behöver utredas.
Individuellt anpassad behandlingsplan
Utifrån resultaten av den inledande konsultationen samt den psykologiska och medicinska bedömningen utformar behandlaren en individuell behandlingsplan anpassad efter dina specifika behov. Planen kan omfatta en kombination av läkemedel, terapi och andra insatser som hjälper dig att hantera ångestsymtomen.
Påkostade bekvämligheter och stöd
Komfort och avskildhet kan vara viktiga för patienter, men påkostade bekvämligheter är inte ett mått på klinisk kvalitet. Fråga om behandlarnas kvalifikationer, evidensbaserad bedömning, behandlingsalternativ, beredskap vid akuta situationer och uppföljning.
Fortsatt stöd och uppföljande vård
Efter ångestutredningen och behandlingen får du fortsatt stöd och uppföljande vård för att hjälpa dig att bibehålla återhämtningen. Det kan omfatta regelbundna terapisamtal, uppföljning av läkemedelsbehandling och stödgrupper. Fortsatt stöd och uppföljande vård är avgörande för att hantera ångest på lång sikt och förebygga återfall.
Ångestutredning är ett viktigt steg för att identifiera och behandla ångestsyndrom i Storbritannien. Det är viktigt att personer som upplever ångestsymtom söker bedömning och diagnostik hos kvalificerad vårdpersonal.
En ångestutredning kan ge en omfattande bedömning av en persons psykiska och fysiska hälsa, identifiera typen av ångest och dess svårighetsgrad samt bidra till en effektiv behandlingsplan. Det är viktigt att komma ihåg att ångestsyndrom går att behandla och att söka hjälp är det första steget mot återhämtning.
Låt inte ångesten styra ditt liv. Sök hjälp och ta kontroll över din psykiska hälsa. Kom ihåg att tidig diagnos och behandling kan förbättra möjligheterna till god återhämtning. Om du eller någon du känner upplever ångestsymtom, tveka inte att söka professionell hjälp.
DET HÄR KAN VARA TILL HJÄLP
En bra utgångspunkt.
behandlingshem för ångest
UtforskaFörståbehandlingshem för paniksyndrom
UtforskaFörståbehandlingshem för PTSD
UtforskaBedömning och behandlingsplanering inför privat behandling med boende
UtforskaPlanera din vistelseSå fungerar inskrivningen
UtforskaFörståbehandlingshem för ångest
UtforskaRedaktionellt underlag
Evidens och källor
Utvalda kliniska riktlinjer, sakkunniggranskad forskning och folkhälsokällor som används i den här artikeln.
Visa alla 19 källorVisa färre källor
Kliniskt sammanhang
Tydlig information sätts in i ett sammanhang av komplex och samsjuklig problematik.
Individuella faktorer
Bedömningen är fortsatt avgörande eftersom behov och risker skiljer sig från person till person.
Nästa steg
Ett konfidentiellt samtal kan bidra till att klargöra den lämpligaste vägen framåt.
Osäker på var situationen passar in?
Ditt inskrivningsteam
Ett första konfidentiellt samtal kan bidra till att klargöra den samlade problematiken och om vår miljö är lämplig.