Oro är en normal del av livet. Alla känner någon gång stress över något, vare sig det gäller elräkningen, ett kommande prov eller problem i äktenskapet. Men vad händer om oron blir ihållande och påträngande? För personer med generaliserat ångestsyndrom (GAD) kan oro och stress bli så starka att de tar över livet. Det handlar inte om rimliga farhågor som står i proportion till en faktisk risk. I stället tenderar personerna att oroa sig oberoende av yttre stressfaktorer och kan inte resonera bort oron, eftersom den upplevda risken är så överdriven.
Generaliserat ångestsyndrom kan vara starkt funktionsnedsättande, men går att hantera med lämplig psykoterapi, läkemedel och förändringar av levnadsvanor.
- Generaliserat ångestsyndrom drabbar cirka 6,8 miljoner människor i USA.
- Endast 43,5 % av dem som diagnostiserats med GAD får behandling
- Mer än 31 % av USA:s medborgare upplever ett ångestsyndrom någon gång i livet
- Kvinnor löper dubbelt så stor risk som män att utveckla GAD
- GAD och depression förekommer ofta samtidigt, vilket leder till ytterligare komplikationer och svårigheter i behandlingen
- Förekomsten av generaliserat ångestsyndrom hos barn mellan 3 och 17 år är 8,5 %
Medicinsk diagnostik och omvårdnadsdiagnostik vid generaliserat ångestsyndrom följer kriterierna i DSM-5, som omfattar följande:
- Överdriven oro och ångest inför flera olika aktiviteter eller händelser, som förekommer ofta under minst sex månader
- Svårigheter att hantera oron
- Tre av följande symtom hos vuxna, eller ett eller flera hos barn, under de senaste sex månaderna: rastlöshet, lätt att bli uttröttad, irritabilitet, sömnstörningar, muskelspänningar och koncentrationssvårigheter
- Betydande funktionsnedsättning eller lidande i arbetslivet, socialt eller inom andra funktionsområden på grund av överdriven stress
- Negativt resultat vid screening för substansmissbruk eller ett medicinskt tillstånd som skulle kunna orsaka symtomen
- Ingen alternativ medicinsk förklaring till symtomen
- Utöver de medicinska kriterierna ovan kan GAD ge följande symtom:
- Trötthet eller svaghetskänsla
- Svettningar och darrningar
- Snabb andning
- Nervositet
- En känsla av panik eller annalkande katastrof
- Huvudvärk
- Oförklarlig värk i kroppen eller ömma muskler
- Mag- och tarmbesvär
Precis som vid de flesta former av psykisk ohälsa finns det ingen enskild orsak till GAD. Tillståndet uppstår sannolikt genom ett komplext samspel mellan individens biologi och miljö.
Nedan följer faktorer som kan utlösa tillståndet, däribland biologiska orsaker till generaliserat ångestsyndrom:
- Skillnader i hjärnans funktion, struktur och kemi, exempelvis i amygdala, ett område i hjärnan som bearbetar och reglerar olika känslor, bland annat rädsla och oro
- Skillnader i hur en person uppfattar ett hot
- Ångestsyndrom eller annan psykisk ohälsa i familjen
- Personlighetsdrag som ett ängsligt temperament, en pessimistisk livssyn eller en tendens att undvika allt som är farligt
- Förekomst av en kronisk kroppslig sjukdom eller ett psykiatriskt tillstånd
- Tidigare trauman, negativa upplevelser eller stora livsförändringar
Att leva med GAD kan kännas svårt, men det är fullt möjligt med rätt beslut och åtgärder. Nedan beskrivs några viktiga områden att uppmärksamma för en heltäckande hantering av generaliserat ångestsyndrom:
Att söka professionell diagnostik och behandling
Att leva med generaliserat ångestsyndrom kan innebära många utmaningar. Utan lämplig behandling kan dessa snabbt tränga undan glädjen i livet. Det bästa för den som har problem med ångest är att få en professionell bedömning. En kvalificerad psykiater eller annan yrkesutövare inom psykisk hälsa kan avgöra om en person har GAD genom flera intervjuer, observationer och bedömningsverktyg. När en korrekt diagnos har ställts kan behandlingen formellt inledas.
Behandling av GAD är avgörande för att kunna leva väl med detta kroniska tillstånd. Även om det inte finns någon definitiv bot mot ångestsyndrom går de att hantera med behandling och egenvård. Läkemedel är en väsentlig del av den samlade behandlingen vid GAD. De flesta experter rekommenderar bensodiazepiner för kortvarig ångestbehandling och antidepressiva läkemedel för långvarig behandling. Utöver läkemedel har personer med ångestsyndrom också nytta av psykoterapi. Särskilt kognitiv beteendeterapi (KBT) betraktas som förstahandsmetoden vid behandling av ångest. Terapin hjälper patienter att lära sig känna igen negativa beteenden och tankar och ersätta dem med positiva. En heltäckande behandlingsplan för GAD omfattar även strategier för att hantera stress, främja avslappning och tillämpa hälsosamma vanor.
För den som lever med generaliserat ångestsyndrom är en behandlingsplan bara början. För bästa möjliga hantering med långsiktig nytta är det nödvändigt att aktivt arbeta med att hantera och förebygga ångest. En bra behandlingsplan lär patienten flera strategier för att kontrollera ångesten efter avslutad behandling. Därefter ligger ansvaret helt hos patienten att fortsätta tillämpa strategierna i vardagen, både hemma och i andra miljöer.
Att ersätta negativa tankar med positiva
En av de bästa sakerna den som söker behandling för GAD kan göra är att lära sig ersätta negativa beteenden och tankar med positiva. Det är här KBT kommer in. Genom att ta till sig terapin kan patienter lära sig att använda dessa strategier även efter att den formella behandlingen har avslutats.
Att förändra negativa tankar kräver medvetenhet. Det är lätt att oroa sig över olika saker utan att reflektera närmare över dem. KBT hjälper människor att bli mer medvetna om sin oro och förstå varifrån den kommer. När de har identifierat orsaken kan de lära sig att förändra tankarna som den ger upphov till och ersätta dem med positiva. Exempelvis kan tanken ”Om jag går på den där festen kommer alla att göra narr av mig” ersättas med ”Om jag går på den där festen kan jag träffa många vänner som jag inte har pratat med på länge, och om det blir obekvämt kan jag gå därifrån.”
Även om det kan ta tid att bemästra denna färdighet kan ett aktivt deltagande i KBT under ledning av en bra terapeut underlätta. Ju mer en person aktivt försöker identifiera och känna igen sina negativa tankar och sin oro, desto lättare blir det att hantera ångesten.
Att använda avslappningstekniker
Ett annat viktigt inslag i behandlingsplanen vid ångest är avslappningstekniker. Flera praktiska strategier kan hjälpa en person att hantera en stressande situation, behålla lugnet och minska ångesten. Avslappningstekniker engagerar både kropp och sinne för att ge snabb lindring när ångesten tycks tillta och hotar att ta över. Några exempel på avslappningstekniker är:
- Djupandning, som innebär långsamma, djupa andetag för att sänka pulsen och skapa en känsla av lugn
- Medveten närvaro i meditation innebär att rikta uppmärksamheten bort från något som väcker ångest och mot något annat, exempelvis hjärtslagen eller andningen
- Progressiv muskelavslappning, som innebär att långsamt spänna och slappna av i olika muskelgrupper för att flytta uppmärksamheten från ångesten
- Autogen träning innebär att föreställa sig mantran, suggestioner och ord tillsammans med avkopplande, rofyllda bilder av hur spänningen lämnar kroppen, för att främja lugn i en stressande situation
- Visualisering och vägledda föreställningsövningar, som innebär att föreställa sig en lugn eller fridfull plats och fokusera på hur den låter, ser ut eller doftar för att minimera stress
Avslappningsstrategier kan vara särskilt hjälpsamma för att minska stress och kontrollera ångest, men de kräver övning. Ju mer man övar, desto mer användbara blir teknikerna i stressande situationer.
Positiva förändringar i livet och hälsosamma levnadsvanor är avgörande för att skapa ett liv med så lite ångest och stress som möjligt. Vissa upplever att större förändringar behövs för att minska stressen i vardagen. Några kan exempelvis överväga att lämna ett arbete som bidrar avsevärt till deras stressnivå. Andra kan välja att avsluta en relation som tillför mer destruktivitet än något positivt i deras liv.
Här följer några hälsosamma vanor och mindre förändringar som kan främja ett positivt förhållningssätt och samtidigt minimera ångest:
- Äta hälsosamma måltider
- Undvika alkohol, droger och rökning
- Motionera regelbundet och hålla en hälsosam kroppsvikt
- Vara mer socialt aktiv
- Ägna tid åt sådant man tycker om
- Ta sig tid för reflektion i enskildhet
- Få tillräckligt många timmars sömn av god kvalitet
