Humörsvängningar, som kännetecknas av snabba förändringar i känsloläget, kan uppstå av flera skäl. De kan vara en reaktion på en stressande situation eller miljö, bero på ett psykiskt eller kroppsligt hälsotillstånd eller uppstå utan någon uppenbar anledning. Att humöret varierar är en normal del av livet, oavsett vad som utlöser det. Under vissa omständigheter kan dessa till synes harmlösa humörsvängningar dock snabbt bli allvarliga och påverka hälsan och förmågan att fungera i vardagen.
När täta eller snabba humörsvängningar börjar bli en del av vardagen utan någon tydlig orsak, eller om de äventyrar ditt eller en närståendes välbefinnande, beteende eller funktionsförmåga, behöver du söka stöd hos en terapeut eller annan yrkesperson inom psykisk hälsa.
Exakt vad som utlöser humörsvängningar är inte känt. Experter tror att variationer i en persons humör vanligtvis beror på vissa kemiska reaktioner i hjärnan som leder till en underliggande obalans. Även kost, sömn, läkemedel och andra livsstilsfaktorer kan påverka hur stabilt humöret är.
Personer som går igenom svårigheter eller förändringar i livet löper också större risk att uppleva plötsliga, oförklarliga humörsvängningar. Många barn upplever exempelvis olika humörsvängningar när de kommer in i puberteten, kopplade till att bli accepterade, sin självbild och sin identitet. När en person utsätts för mycket stress kan även den minsta negativa händelse lätt och plötsligt förändra humöret.
Ur ett medicinskt perspektiv är följande vanliga orsaker till humörsvängningar:
- Hormonella förändringar och relaterade besvär
- Demens, hjärnhinneinflammation, hjärntumörer och andra sjukdomar i centrala nervsystemet
- Sköldkörtelproblem
- Psykiska tillstånd, såsom depression, emotionellt instabilt personlighetssyndrom, bipolär sjukdom, adhd, beroendesjukdom och schizofreni
- Tillstånd som förändrar tillförseln av syre och näringsämnen till hjärnan, såsom hjärt-kärlsjukdom eller lungsjukdom
- Känslomässig överbelastning, stress och andra former av känslomässig påfrestning.
Humörsvängningar går lyckligtvis ofta att behandla med professionell hjälp och stöd. Om behandlingen dröjer kan de bidra till självskadebeteende, självmordstankar och riskbeteenden, utöver andra negativa effekter på hälsa och välbefinnande.
När humörsvängningarna är lindriga till måttliga och inte förknippade med riskbeteenden kan följande strategier vara till hjälp för att hantera dem hemma:
Följ humörets variationer
Att följa humörets variationer kan göra det lättare att förstå förändringar i känsloläget. Genom att anteckna alla humörsvängningar, när de inträffar, hur länge de varar, hur kraftiga de är och vilka symtom de medför kan det bli lättare att upptäcka mönster. Dessa mönster gör det möjligt att utveckla strategier för att hantera humörsvängningar och ger behandlare vägledning inför en eventuell diagnos.
Motion
Motion aktiverar endorfiner, kroppsegna ämnen som hjälper till att hantera stress och förbättra humöret. Även låg- till måttligt intensiv motion, såsom promenader och joggning, kan bidra till att lindra plötsliga och täta humörsvängningar.
Håll fast vid rutiner
Fasta rutiner kan vara till mycket stor hjälp för att få kontroll över humörsvängningar och bättre reglera känslomässiga upp- och nedgångar.
Goda sömnvanor
Sömnen har stor betydelse för humöret. Sömnbrist kan direkt påverka energinivån och aptiten och bidra till irritabilitet, sorgsenhet och allmän nedstämdhet.
Hälsosam kost
Kosten är en viktig del av regleringen av humöret. Att få i sig tillräckligt med näringsämnen och samtidigt undvika stora mängder socker, koffein och alkohol kan minska hur ofta humörsvängningar uppstår.
Eftersom humörsvängningar kan påverka hälsa och välbefinnande avsevärt, särskilt när grundorsaken inte upptäcks, är den bästa lösningen att söka stöd från yrkespersoner inom psykisk hälsa.
Affektiva tillstånd, såsom depression och bipolär sjukdom, kan ha en starkt nedsättande inverkan på både psykisk och fysisk funktion. Terapi hjälper ofta människor att hantera humörsvängningar. Eftersom dessa humörförändringar inte är en egen diagnos och ofta förekommer som ett symtom på ett underliggande problem kan en yrkesperson inom psykisk hälsa vara den lämpligaste att söka hjälp hos. Dessa behandlare använder flera terapiformer för att utforska möjliga orsaker och hjälpa klienter att utveckla metoder för att få kontroll över plötsliga humörförändringar. När denna kontroll har etablerats, ofta genom tekniker som meditation, medveten närvaro, andningsövningar och dagboksskrivande, blir humörsvängningarna lättare att hantera.
En terapeut kan hjälpa patienter att avgöra om deras humörsvängningar tyder på ett psykiskt tillstånd eller beror på något annat problem. Oavsett orsak hjälper terapi ofta till att identifiera de olika utlösande faktorer som kan orsaka humörsvängningar. Den ger också patienter verktyg för att utveckla strategier för att hantera stressande situationer utan att uppleva känslomässiga upp- eller nedgångar. I terapin kan man även lära sig att fokusera på nuet, med det övergripande målet att lära sig upprätthålla en sund känslomässig balans och hantera humöret på ett konstruktivt sätt.
Affektiva sjukdomar beskrevs tidigare som separata diagnoser i Diagnostic and Statistical Manual (DSM), men i den senaste utgåvan av denna psykiatriska publikation har de delats upp i två separata avsnitt: depressiva syndrom och bipolära syndrom. Dessa tillstånd har ofta humörsvängningar som sitt främsta symtom. Klinisk depression kännetecknas ofta av ihållande nedstämdhet, men i vissa fall förekommer även humörsvängningar. Bipolär sjukdom innefattar däremot flera variationer i stämningsläget, såsom:
- Euforiskt stämningsläge
- Stämningslägen som leder till impulsiva beteenden
- Stämningslägen som medför känslor av grandiositet eller oövervinnlighet
Vid bipolär sjukdom växlar stämningsläget från sänkt till förhöjt och sedan tillbaka till sänkt igen. Om humörsvängningarna diagnostiseras som en del av ett mer omfattande psykiskt problem ser behandlingen något annorlunda ut och kräver ofta professionell hjälp. I detta fall är terapins främsta mål att komma till rätta med humörsvängningarna och deras grundorsak utan läkemedel när det är möjligt. För vissa fungerar dock en kombination av läkemedel och terapi bäst för att förebygga humörsvängningar och deras negativa konsekvenser för vardagen och funktionsförmågan.
Fallexempel
Följande fallexempel kan ge en överblick över vad man kan förvänta sig av professionell behandling under ledning av en yrkesperson inom psykisk hälsa:
Sarah, en 25-årig lärare, börjar i terapi på grund av kraftiga humörsvängningar. Ibland berättar hon för sin terapeut om en extrem trötthet och nedstämdhet som tvingar henne att stanna i sängen tre dagar i sträck. Andra gånger känner hon sig så uppvarvad och upprymd att hon kan klara vad som helst. Under dessa perioder av upprymdhet kan hon dock inte koncentrera sig ordentligt på en enda sak och har ofta svårt att sova på natten. Ibland dricker hon lite mer alkohol än hon skulle vilja för att kunna sova lugnt hela natten. Sarah berättar också för sin terapeut att hennes humör ofta förändras plötsligt och att hon, trots att hon mår bra för det mesta, lätt kan förlora kontrollen över sina känslor och sitt allmänna stämningsläge på ett ögonblick. Terapeuten identifierar bipolär sjukdom som orsaken till hennes symtom och involverar en psykiater i vårdplanen för en bedömning av läkemedelsbehandling. Sarah verkar något tveksam till att ta läkemedel men går till slut med på att prova en låg dos på rekommendation av en psykiater.
Sarah fortsätter i terapi för att arbeta med sin nedstämdhet och lära sig att följa och hantera sina humörsvängningar. Under de kommande veckorna upplever hon att humöret är ganska stabilt och att sömnrytmen normaliseras. Hon berättar att hon inte längre behöver alkohol för att sova och att hennes depressiva tankar äntligen är borta. Hon fortsätter i terapi med målet att uppnå långsiktig återhämtning utan behov av läkemedel.
