THE BALANCEhttps://thebalance.clinic/sv/resurser/psykisk-halsa/bipolar-psykisk-halsa/stotta-narstaende-bipolar-sjukdom/
THE BALANCE

Konfidentiell rådgivning

Låt oss prata om ditt nästa steg.

Prata med vårt inskrivningsteam om behandling för dig eller någon som står dig nära.

Ditt inskrivningsteam

Jil Moore
Jil MooreChef för klientrelationer
Cynthia Nakhle
Cynthia NakhleInskrivningsansvarig
Ring vårt inskrivningsteam+41 44 500 5111 Skriv till oss på WhatsAppStarta ett samtal

Klinisk resurs

Så stöttar du en närstående med bipolär sjukdom

THE BALANCE ger praktiska råd för att stötta en närstående med bipolär sjukdom, bland annat genom kunskap, planering och stabiliserande rutiner.

Kliniskt granskad avDr. Sarah Boss, MD
Stenhus med pool, gräsmatta och palmer

Bipolär sjukdom berör miljontals människor världen över. Sjukdomen påverkar också de miljontals människor som finns runt dem. Det kan vara svårt att veta hur man bäst stöttar en närstående som har fått diagnosen. De höga och låga stämningslägena kan sätta även de starkaste relationerna på prov. Med anledning av den internationella dagen för bipolär sjukdom samtalade vi med vår psykoterapiansvariga, Gita Chaudhuri, för att få råd om hur man bäst stöttar en närstående med diagnosen.

Bipolär sjukdom, som tidigare kallades manisk depression, kännetecknas av kraftiga förändringar i stämningsläge, energinivå, aktivitet och sömnmönster. Sjukdomen kännetecknas ofta av mycket höga stämningslägen (maniska episoder) och mycket låga stämningslägen (depressiva episoder). Vid utredningen beaktas personens sjukdomshistoria under hela livet, eftersom tidigare hypomani eller mani kan ha förblivit oupptäckt. Bipolär sjukdom typ I förutsätter minst en manisk episod. Bipolär sjukdom typ II förutsätter minst en hypomanisk episod och en egentlig depressionsepisod, utan tidigare mani. Bipolär sjukdom typ II är inte bara en lindrigare form av typ I. Mani innebär en avgränsad period med ovanligt förhöjt eller irritabelt stämningsläge och ökad energi eller aktivitet, tillsammans med andra symtom och påtagligt nedsatt funktionsförmåga, behov av sjukhusvård eller psykos. Hypomani innebär en märkbar förändring i stämningsläge och aktivitet utan denna grad av funktionsnedsättning eller psykos. Episoderna kan pågå i veckor eller till och med månader. Under mani eller hypomani kan personen behöva betydligt mindre sömn än vanligt och agera impulsivt. Svåra episoder kan äventyra personens säkerhet. Följderna av dessa episoder kan vara förödande. Personen kan göra av med alla sina pengar eller hamna på sjukhus efter en olycka. Depressiva episoder kan följa efter mani eller hypomani, men ordningsföljden varierar och beror inte nödvändigtvis på de känslomässiga efterverkningarna. Vissa droger och receptbelagda läkemedel kan efterlikna, förvärra eller utlösa maniska symtom. Vårdpersonal bedömer när användningen och symtomen har uppstått samt vilka effekter preparaten haft för att skilja bipolär sjukdom från substans- eller läkemedelsutlösta symtom. Sluta inte med och ändra inte ordinerad medicinering utan råd från den som förskrivit läkemedlet. Det är fortfarande inte känt vad som orsakar bipolär sjukdom, men forskning tyder på att flera faktorer samverkar, däribland ärftlighet, kemiska faktorer, extrem stress och en livsomvälvande händelse.

1. Skaffa kunskap

Om omgivningen inte förstår sjukdomen kan det leda till mycket skam kring personens beteende. Under en manisk episod kan personens stämningsläge, aktivitet och beteende skilja sig markant från hur personen brukar vara. Gita Chaudhuri säger: ”Det är oerhört viktigt att familjer och närstående vet att det inte är deras fel, utan att det handlar om något som går att behandla. Vägen bort från skammen går genom kunskap om vad sjukdomen är och hur den fungerar.” När alla har en gemensam förståelse blir det också mycket lättare att upptäcka tecken på en begynnande episod och veta hur man ska agera tillsammans.

2. Ha en plan

Mellan episoderna bör man prata med varandra och komma överens om en handlingsplan för när en episod uppstår. Vilka åtgärder ska vidtas? Vilka professionella resurser kan vi vända oss till? Kom överens om en plan tillsammans med personen och dennes vårdteam när personen mår bra, med respekt för personens önskemål och självbestämmande. Ta med tidiga varningstecken, professionella kontaktpersoner och åtgärder vid försämrade symtom. Sök skyndsamt professionell bedömning vid misstänkt mani, svår depression eller psykos. Vid omedelbar fara, självmordsavsikt eller oförmåga att hålla sig säker ska lokal akuthjälp kontaktas eller närmaste akutmottagning uppsökas. Hur man kommunicerar kring sjukdomen skiljer sig från person till person. Gita Chaudhuri beskriver hur två av hennes patienter med bipolär sjukdom hade olika behov: ”Jag hade en ung kvinna som inte tyckte om att hela tiden få frågan om hon mådde bra. Hon ville inte ha ständiga avstämningar. Det tog ifrån henne hennes självbestämmande. Jag hade en annan patient, en äldre man, vars fru stämde av med honom varje dag. Det fungerade för dem. De uppskattade mer kommunikation. Det här är något man behöver komma överens om mellan episoderna.”

3. Skapa en genomtänkt vardagsrutin

Vardagens struktur, eller rytm, är en viktig del av personens behandlingsprogram. Omgivningen bör stödja en hälsosam livsstil och inte uppmuntra till överdrifter. Utlösande faktorer varierar mellan personer. Hjälp din närstående att värna om regelbunden sömn, hantera stress, undvika droger och diskutera alkoholvanor med sitt vårdteam. Uppmuntra regelbundna måltider och lämplig fysisk aktivitet utan att skuldbelägga personen för symtomen eller begränsa vardagliga aktiviteter i onödan. Målet är en rutin som ger stabilitet och förankring i vardagen. Dessa vanor kompletterar, men ersätter inte, ordinerad behandling och klinisk uppföljning.

Bipolär sjukdom är ett vanligt tillstånd som ofta missförstås. Bipolär sjukdom typ I och typ II är skilda diagnoser. Den bredare gruppen omfattar även cyklotymi och andra bipolära och relaterade tillstånd. Bipolär sjukdom typ I förutsätter mani, medan typ II förutsätter hypomani och egentlig depression utan tidigare mani. När man stöttar en närstående med bipolär sjukdom är det viktigt att skaffa kunskap om vad diagnosen innebär och att motverka skammen kring beteenden som kan uppstå under en episod. Se till att prata med varandra och ta fram en handlingsplan innan en episod börjar. Det bör finnas tydliga regler och överenskommelser mellan närstående. Individuella utlösande faktorer kan vara sömnstörningar, stress, droger och alkohol. Regelbundna rutiner kan bidra till stabilitet vid sidan av pågående klinisk behandling. Tillsammans kan ni hitta vägen mot stabilitet och välbefinnande.

Källor och resurser

Det här ingår
01

Kliniskt sammanhang

Tydlig information sätts in i ett sammanhang av komplex och samsjuklig problematik.

02

Individuella faktorer

Bedömningen är fortsatt avgörande eftersom behov och risker skiljer sig från person till person.

03

Nästa steg

Ett konfidentiellt samtal kan bidra till att klargöra den lämpligaste vägen framåt.

Osäker på var situationen passar in?

Ditt inskrivningsteam

Jil Moore
Jil MooreChef för klientrelationer
Cynthia Nakhle
Cynthia NakhleInskrivningsansvarig

Ett första konfidentiellt samtal kan bidra till att klargöra den samlade problematiken och om vår miljö är lämplig.

THE BALANCE
ETT FÖRSTA STEG

Frågor om vår behandling