THE BALANCEhttps://thebalance.clinic/sv/resurser/psykisk-halsa/depression-psykisk-halsa/baby-blues-och-forlossningsdepression/

Schweiziska rötter. Internationell expertis. Personlig vård, med integritet och diskretion.

THE BALANCE

Konfidentiell rådgivning

Låt oss prata om ditt nästa steg.

Prata med vårt inskrivningsteam om behandling för dig eller någon som står dig nära.

Integritet och diskretion från det första samtalet.

Ditt inskrivningsteam

Jil Moore
Jil MooreChef för klientrelationer
Cynthia Nakhle
Cynthia NakhleInskrivningsansvarig
Ring vårt inskrivningsteam+41 44 500 5111 Skriv till oss på WhatsAppStarta ett samtal

Klinisk resurs

Baby blues och förlossningsdepression

Det är viktigt att känna till skillnaden mellan baby blues och förlossningsdepression, eftersom det senare kan vara svårt att hantera och kräver medicinsk hjälp.

Kliniskt granskad avDr. Sarah Boss, MD
Stenhus med pool, gräsmatta och palmer

Även om det att bli mamma förväntas vara enbart en lycklig och glädjefylld händelse kan känslor av nedstämdhet och kraftiga humörsvängningar snabbt uppstå. Kroppen har trots allt ägnat nio månader åt att skapa ett nytt liv, en uppgift som kan innebära stora påfrestningar både fysiskt och psykiskt. Dessutom är värkarbetet och förlossningen en av de mest intensiva fysiska upplevelser som människokroppen kan genomgå.

Plötsligt finns en ny person i ditt liv, och även om du har längtat efter barnets ankomst kan den innebära en enorm förändring. Samtidigt som du varje dag kämpar med att mata, bada och få barnet att somna pågår en inre kamp. Hormonnivåerna svänger, matvanorna förändras drastiskt och känslolivet genomgår en snabb anpassning till det nya föräldraskapet.

Med tanke på stressen och den överväldigande situationen är det naturligt att humöret förändras, något som vanligen kallas övergående nedstämdhet efter förlossningen eller baby blues. Baby blues är vanligt bland nyblivna mammor och de flesta kommer över det inom några dagar. För vissa fortsätter tillståndet dock att förvärras och utvecklas till ett betydligt allvarligare psykiskt tillstånd, så kallad postpartumdepression (PPD), eller förlossningsdepression. Det är viktigt att känna till skillnaden mellan baby blues och förlossningsdepression, eftersom det senare kan vara svårt att hantera och kräver medicinsk hjälp.

Det finns en betydande skillnad mellan baby blues och förlossningsdepression när det gäller symtomen. Medan det förstnämnda brukar vara lindrigare påverkar det senare alla delar av livet påtagligt och medför fler utmaningar och svårigheter.

Här följer några vanliga symtom på baby blues som alla nyblivna mammor typiskt upplever:

  • Svårigheter att äta och koncentrera sig
  • Otålighet
  • Oroliga tankar då och då
  • Att känna sig lättretlig eller överväldigad
  • Dåligt humör och irritabilitet
  • Tvivel på den egna förmågan att ta hand om det nyfödda barnet
  • Utmattning
  • Plötsliga känslor av nedstämdhet
  • Att gråta över småsaker
  • Svårigheter att fatta beslut
  • Sömnproblem

Förlossningsdepression slår däremot betydligt hårdare och medför symtom som:

  • Ständig ilska, rastlöshet och irritabilitet
  • Minskad aptit
  • Omfattande gråt
  • Låg självkänsla
  • Känslan av att ha misslyckats som förälder
  • Extrem orkeslöshet
  • Sömnlöshet
  • Mardrömmar
  • Självmordstankar
  • Känslan av att vara frånkopplad från livet
  • Tvångsmässiga, rusande tankar
  • Svårigheter att knyta an till barnet
  • En önskan att fly från livet
  • Att dra sig undan från vänner och familj

Förutom symtomens svårighetsgrad skiljer sig baby blues från förlossningsdepression även när det gäller symtomens tidsförlopp.

Nedan följer en översikt över tidsförloppet vid förlossningsdepression:

Under graviditeten

Många kvinnor utvecklar under graviditeten ångest, vanligtvis 3 eller 4 månader före förlossningen. Dessa symtom tenderar att finnas kvar även efter att barnet har fötts och kan så småningom utvecklas till förlossningsdepression.

Mellanperioden

De flesta kvinnor börjar uppleva symtom på förlossningsdepression omedelbart efter förlossningen. Symtomen börjar vanligtvis inom 48 timmar och kan kvarstå i upp till 4 veckor efter att barnet har fötts. De är ofta akuta och svåra och kan ha en starkt begränsande inverkan på en mammas liv.

En till sex månader efter förlossningen

Under denna period är mammor som mest sårbara för att utveckla svåra symtom på förlossningsdepression.  Hos de flesta avtar dock symtomen gradvis fram till sex månader efter förlossningen.

Sex månader till ett år efter förlossningen

Vissa kvinnor utvecklar inte symtom på förlossningsdepression förrän sex månader efter förlossningen. Detta kallas sent debuterande förlossningsdepression, och symtomen kan komma som en chock för många eftersom de inte förväntar sig dem.

Ett till fyra år efter förlossningen

I sällsynta fall uppger kvinnor att de utvecklat symtom på förlossningsdepression upp till fyra år efter förlossningen. Dessa långvariga symtom kan vara svåra att hantera och kan påverka hela familjens livskvalitet.

Tidsförlopp vid baby blues

Tidsförloppet vid baby blues är betydligt kortare, och symtomen kan utvecklas inom två till tre dagar efter förlossningen. Symtomen är inte ihållande som vid förlossningsdepression, utan uppträder vanligtvis under några minuter till några timmar varje dag. De brukar vara som mest uttalade inom 7–9 dagar och avtar slutligen inom 14 dagar efter förlossningen.

Baby blues avtar sannolikt under de första två veckorna efter förlossningen, när mammor lär sig att anpassa sig till sitt nya liv. Under tiden föreslår experter följande råd för att ta sig igenom nedstämdheten efter förlossningen:

Sänk kraven

Påminn dig om att de överväldigande känslorna är tillfälliga och att du sannolikt kommer att känna dig mycket mer tillfreds inom några veckor, om inte dagar. Sänk därför förväntningarna på dig själv just nu och kom ihåg att ingen kan vara en perfekt förälder.

Be om stöd

Att ensam ta hand om ett nyfött barn med regelbundna matningar, täta blöjbyten, högar av smutstvätt och disk kan vara oerhört nedslående. Om du har en partner eller någon närstående som du kan lita på behöver du inte skämmas för att be om hjälp.

Unna dig något

Överväg att ordna en filmkväll eller gå ut och äta middag med din partner. Om inget av detta fungerar kan du boka en spabehandling eller ta en lång dusch i lugn och ro. Att prioritera dig själv då och då kan hjälpa dig att snabbare ta dig igenom baby blues.

Kom ut en stund

Miljöombyte och frisk luft kan göra underverk för den psykiska hälsan. Försök om möjligt att planera in en utflykt minst en gång om dagen. Det behöver inte vara något stort; det kan räcka att ta med barnet till en park eller promenera med vänner.

Välj nyttiga mellanmål

Det är vanligt att nyblivna mammor är så upptagna med att ta hand om barnet att de inte hinner äta själva. Blodsockret har stor betydelse för energinivån och det allmänna humöret. Även om du inte äter ordentliga måltider, försök därför att få in nyttiga mellanmål med några timmars mellanrum i vardagen, till exempel frukt, nöt- och fruktblandning eller oststavar.

Drick tillräckligt

Alla nyblivna mammor, särskilt de som ammar, behöver se till att få i sig tillräckligt med vätska. Ha en flaska vatten eller smaksatt kolsyrat vatten till hands och drick små klunkar ofta under dagen. Försök samtidigt att minska på alkohol, eftersom den kan göra dig uttorkad och få dig att må sämre.

Låt tårarna komma

Ibland räcker det att få gråta ordentligt för att må bättre. Hitta någon som du kan anförtro dig åt och dela alla dina bekymmer med. Att få prata av sig kan hjälpa dig att komma igenom baby blues snabbare än väntat. Men när du är klar, glöm inte att också skratta lite på det sätt som fungerar för dig: genom att leta upp roliga memer på nätet eller titta på din favoritkomediserie.

Om du misstänker att du har en förlossningsdepression är det mycket viktigt att omedelbart kontakta vården. Även om du inte är helt säker på om du har förlossningsdepression eller bara baby blues behöver du söka professionell hjälp. Professionell behandling, särskilt vid förlossningsdepression, kan göra stor skillnad för din livskvalitet och det nyfödda barnets hälsa.

Behandlingen av förlossningsdepression beror vanligtvis på symtomen och tillståndets svårighetsgrad. Medan socialt stöd och egenvård räcker för att komma igenom lindrig baby blues kräver förlossningsdepression vanligtvis behandling av en kvalificerad yrkesperson. Ett stabilt stödnätverk och egenvård verkar dock kunna förbättra behandlingsresultatet och påskynda återhämtningen.

Vården kan behandla förlossningsdepression med en kombination av läkemedel, stödgrupper, psykoterapi och egenvård. Hjälp från familj och vänner är också avgörande, särskilt med barnet, samtidigt som du fortsätter att följa läkarens behandlingsplan.

Psykoterapi

Om du väljer psykoterapi som huvudsaklig behandling för förlossningsdepression träffar du regelbundet en yrkesperson inom psykisk hälsa. Det kan vara en psykolog, psykiater eller socionom vars uppgift är att hjälpa dig att arbeta igenom dina svårigheter. Samtidigt uppmuntrar terapeuten dig att utveckla nya strategier för att hantera symtomen bättre.

Interpersonell psykoterapi och kognitiv beteendeterapi är vanliga former av psykoterapi vid förlossningsdepression. Den förstnämnda hjälper dig att förstå och förändra ditt sätt att kommunicera i en relation, medan den sistnämnda hjälper dig att förändra destruktiva tankemönster.

Läkemedel

Läkemedelsbehandling vid förlossningsdepression omfattar oftast antidepressiva läkemedel. Det tar vanligtvis några veckor innan antidepressiva läkemedel ger effekt, och du kan behöva prova flera innan du hittar det som passar dig bäst. Läkaren avgör läkemedelstyp och lämplig dos genom att pröva sig fram och följa hur du svarar på behandlingen. Om du ammar kan läkaren förskriva ett säkert läkemedel, såsom brexanolon.

Kom ihåg att du fortfarande befinner dig i en återhämtningsperiod medan du kämpar med förlossningsdepression. Försök därför att ta hand om dig så gott du kan och följ råden nedan för att anpassa dig till det nya livet så snart som möjligt:

  • Ta emot hjälp från andra, även om det handlar om att diska, städa eller handla mat
  • Ägna dig regelbundet åt lätt motion
  • Kom ut när det är möjligt
  • Undvik att klandra dig själv när det blir svårt
  • Gå med i en grupp för nyblivna mammor för att hitta nya stödnätverk
  • Be någon att passa barnet så att du kan ta en paus
  • Avsätt regelbundet egen tid för att ta hand om dig
  • Försök att få så mycket sömn som möjligt
  • Prata med andra som har varit i samma situation

Att få barn kan förändra livet i grunden och få många mammor att känna sig vilsna i omställningen. Tillfälliga känslor av nedstämdhet och stress som en del av baby blues är förväntade och mycket vanliga. För vissa kan symtomen dock snabbt utvecklas till förlossningsdepression och kvarstå i flera månader.

Det är viktigt att kunna skilja mellan baby blues och förlossningsdepression och att veta när man ska söka hjälp, innan tillståndet gör livet svårare. Var inte rädd för att be andra om hjälp och prata under tiden av dig med någon närstående, eftersom det bara underlättar situationen.

Frågor

Vanliga frågor

Kan min partner få baby blues?
Ja, studier tyder på att upp till 10 procent av personer vars partner nyligen har fött barn kan utveckla känslor av nedstämdhet som liknar baby blues. De kan:
Dra sig undan från alla och föredra att vara ensamma
Bli ledsna eller frustrerade
Tappa intresset för arbete eller fritidsintressen
Känna sig överväldigade eller uppgivna
Få sömnproblem
Ha svårt att fatta beslut
Uppleva humörsvängningar, lättretlighet, oro eller ilska
 
Ibland kan även sömnbrist, stress eller relationsproblem utlösa baby blues. Manliga partner kan också utveckla besvären på grund av hormonförändringar. Forskning tyder på att testosteronnivåerna kan sjunka och östrogennivåerna stiga hos nyblivna pappor. Dessa hormonförändringar och en ökning av stresshormonet kortisol kan också utlösa depression och nedstämdhet.
När bör jag söka läkarhjälp för baby blues?
Ring vården om dina symtom:
inte blir bättre efter två veckor
innefattar att skada dig själv eller barnet
gradvis förvärras
gör det svårt att ta hand om dig själv och barnet
hindrar dig i dina dagliga sysslor
Baby blues, förlossningsdepression och förlossningspsykos: vad är skillnaden?
Baby blues avser de lindriga känslor av nedstämdhet, oro och stress som alla nyblivna mammor upplever inom två veckor efter förlossningen. När symtomen blir svårare eller kvarstår längre än två veckor brukar tillståndet kallas förlossningsdepression. Förlossningspsykos är däremot en erkänd psykisk sjukdom som kan uppträda plötsligt under de första veckorna efter förlossningen. Symtomen vid förlossningspsykos är betydligt svårare och omfattar hallucinationer, vanföreställningar, kraftiga beteendeförändringar, humörsvängningar och förlorad verklighetskontakt.

Redaktionellt underlag

Evidens och källor

Utvalda kliniska riktlinjer, sakkunniggranskad forskning och folkhälsokällor som används i den här artikeln.

01U.S. Preventive Services Task Force. (2019). Perinatal depression: Preventive interventions. U.S. Preventive Services Task Force.Visa källa
02National Institute for Health and Care Excellence. (2020). Antenatal and postnatal mental health: Clinical management and service guidance. NICE.Visa källa
03Dennis, C.-L., & Dowswell, T. (2013). Psychosocial and psychological interventions for preventing postpartum depression. Cochrane Database of Systematic Reviews.Visa källa
Visa alla 13 källorVisa färre källor
04Ou2019Hara, M. W., & Swain, A. M. (2001). Rates and risk of postpartum depressionu2014A meta-analysis. New England Journal of Medicine.Visa källa
05World Health Organization. (2022). Maternal mental health. World Health Organization.Visa källa
06National Institute of Mental Health. (n.d.). Perinatal depression. National Institute of Mental Health.Visa källa
07MedlinePlus. (n.d.). Postpartum depression. National Library of Medicine.Visa källa
08American College of Obstetricians and Gynecologists. (n.d.). Postpartum depression. American College of Obstetricians and Gynecologists.Visa källa
09American Psychological Association. (n.d.). Postpartum depression: What you need to know. American Psychological Association.Visa källa
10Substance Abuse and Mental Health Services Administration. (n.d.). National helpline. Substance Abuse and Mental Health Services Administration.Visa källa
11National Health Service. (2022). Postnatal depression. NHS.Visa källa
12American Psychiatric Association. (2022). What is postpartum depression? American Psychiatric Association.Visa källa
13Cochrane. (n.d.). Psychological therapies for treating postpartum depression. Cochrane Library.Visa källa
Det här ingår
01

Kliniskt sammanhang

Tydlig information sätts in i ett sammanhang av komplex och samsjuklig problematik.

02

Individuella faktorer

Bedömningen är fortsatt avgörande eftersom behov och risker skiljer sig från person till person.

03

Nästa steg

Ett konfidentiellt samtal kan bidra till att klargöra den lämpligaste vägen framåt.

Osäker på var situationen passar in?

Ditt inskrivningsteam

Jil Moore
Jil MooreChef för klientrelationer
Cynthia Nakhle
Cynthia NakhleInskrivningsansvarig

Ett första konfidentiellt samtal kan bidra till att klargöra den samlade problematiken och om vår miljö är lämplig.

THE BALANCE
ETT FÖRSTA STEG

Frågor om vår behandling