Det finns flera olika typer av depression som människor drabbas av i dag. En av dem är existentiell depression, som den här artikeln handlar om. Vi börjar med att besvara vad depression egentligen är och vilka symtom som förekommer. Kanske vill du veta hur tillståndet kan undersökas med tester. Det tar vi också upp, tillsammans med hur existentiell depression kan hanteras och behandlas.
Det finns flera olika typer av depression, och vem som helst kan drabbas av någon av dem. När en persons depression utlöses av frågor om livets mening, livet i sig eller döden kallas det existentiell depression.
Inom existentiell filosofi beskrivs människan som driven av att finna en inre mening i livet. Det innebär att vi vill välja och göra sådant som känns meningsfullt för oss. Som helt fria varelser har vi fullt ansvar för vår lycka eller sorg. Därför strävar vi efter att skapa mening i livet genom familj, relationer, välgörenhet, fritidsintressen, religion, arbete och annat.
När du brottas med frågor om frihet, döden eller livet kan du drabbas av existentiell depression. Om du börjar ställa frågor som ”Går mitt liv bara ut på att arbeta, bilda en egen familj och dö?” kan det vara ett tecken på existentiell depression. Andra frågor som personer med detta tillstånd brukar ställa är:
- Finns det någon som verkligen bryr sig om mig?
- Kommer jag någonsin att hitta någon som verkligen förstår och tror på mig?
- Finns det en Gud, och vilka bevis finns det för att han verkligen bryr sig?
Det kan också handla om andra frågor som väcks av hopplöshet eller av känslan att livet saknar mening.
Personer med klinisk depression kan också ha svårigheter som rör existentiella frågor och upplevelser. Många behandlare erbjuder terapi som inte bara behandlar depressionen utan också utforskar livets mening tillsammans med klienten. Det skulle kunna hjälpa klienten att hitta den mening hen söker i sitt liv.
Det är mycket vanligt att ifrågasätta sin existens och sin plats i världen efter ett trauma, ett religiöst trauma, en förlust, en troskris eller någon annan omvälvande livshändelse.
Existentiella funderingar kretsar vanligtvis kring fyra huvudteman:
- Döden, inklusive medvetenheten om att den är oundviklig och vad som kommer efteråt;
- Friheten, eller den stora mängden valmöjligheter i livet och konsekvenserna av dessa val;
- Isolering, eller bristande samhörighet med andra och att så småningom förlora sina närstående;
- Meningslöshet, eller funderingar över vad som är meningen med det egna livet.
Dessa situationer och det lidande som följer med dem brukar beskrivas som en existentiell kris.
När du inte kan besvara dessa frågor eller acceptera livets ovisshet kan tanken på att leva ett liv utan syfte, djupare mening eller samhörighet kännas överväldigande.
En sådan kris leder oftast till positiv utveckling, men den skulle också kunna väcka förtvivlan. Äldre forskning tyder faktiskt på att existentiella bekymmer är en av åtta huvudsakliga faktorer som människor anger som bidragande till sin depression.
Existentiell depression innefattar vanligtvis några av följande symtom:
- En fixering vid livets djupare mening eller vid att finna ett syfte med sitt liv;
- Sorg och hopplöshet över att inte kunna besvara existentiella frågor;
- Avsaknad av hopp om samhällets eller världens framtid;
- Återkommande tankar på döden, döendet eller självmord;
- En alltför stark rädsla för att dö;
- En känsla av meningslöshet eller hjälplöshet inför att göra något meningsfullt eller åstadkomma en förändring i sitt liv;
- En insikt om att världen är orättvis eller orättfärdig;
- En önskan om mer av livet än vardagliga rutiner som känns enformiga och oviktiga;
- Bristande samhörighet eller distansering i personliga relationer, främst på grund av övertygelsen att de ändå kommer att ta slut;
- Övertygelsen att ingenting man gör kommer att göra någon skillnad, vilket leder till frågan varför man alls ska anstränga sig;
- Förlorat intresse för aktiviteter och fritidsintressen som man vanligtvis uppskattar, ofta för att de känns meningslösa;
- Svårigheter att umgås med personer som inte verkar beröras av existentiella frågor;
- Förlorad motivation eller svårigheter att fatta beslut, främst för att valmöjligheterna känns överväldigande.
Att känna sig fast i sökandet efter en djupare mening och inte kunna ta sig vidare ur krisen kan utlösa det som den polske psykologen Kazimierz Dabrowski beskrev som en ”desintegration” av självet.
Du skulle kunna fastna i tidigare misstag eller val och må dåligt över att inte kunna göra skillnad i andra människors liv.
Existentiell depression kan också leda till att du förlorar kontakten med dina personliga värderingar och livsmål. Du kan även märka att din självuppfattning börjar bli otydlig och förlora sin mening.
Denna kombination av hjälplöshet, skuld och distansering kan göra det svårt att upprätthålla relationer eller göra sådant som du tidigare verkligen uppskattade. Det skulle kunna bidra till känslor av isolering och förlorad mening.
Forskare har tidigare vid upprepade tillfällen föreslagit att existentiell depression ofta förekommer hos ”särskilt begåvade” personer. Hit räknas konstnärer, intellektuella, forskare och personer med mycket hög känslighet. Tillståndet är dock inte begränsat till dessa grupper utan kan drabba vem som helst. Men hur vet man om man har existentiell depression? Även om det inte finns något specifikt psykometriskt test som kan avgöra detta, finns det en uppsättning symtom och tecken som tyder på en hög sannolikhet för existentiell depression. Det finns dock tester som mäter existentiellt tänkande och existentiell intelligens, ett begrepp som introducerades av Howard Gardner, vilket kan vara en indikator på existentiell depression. Scale of Existential Thinking (SET) är en skala med elva frågor som mäter en persons existentiella tänkande kopplat till livets mening, tillfredsställelse med livet och välbefinnande.
Innan vi går vidare sammanfattar vi symtomen på existentiell depression för att göra innehållet lättare att förstå:
- Känslor av tomhet och meningslöshet
- Att dra sig undan från aktiviteter
- Att nedvärdera sina egna mål
- Överdriven oro för döden och/eller ödet
- Självmordstankar
- Hopplöshet
- Låg självkänsla
- Alkohol- eller substansmissbruk till följd av tankar präglade av tomhet
- Ångest förknippad med skuld
- Känslor av ensamhet och isolering
- Narcissistiskt beteende
- Perfektionistiskt beteende
- Att skuldbelägga andra för situationer i det egna livet
Existentiell depression gör att en person upplever en svag eller obefintlig känsla av ett eget jag. Alla dessa symtom, och flera andra, bidrar till att man känner sig isolerad och saknar en uppfattning om mening i livet. Det finns inte mycket forskning som enbart handlar om existentiell depression. Genom att dra slutsatser från andra studier, exempelvis om existentiellt tänkande som beskrivits ovan, kan vi dock få en bättre inblick i ämnet. Härnäst tar vi upp sätt att hantera existentiell depression.
Att hantera existentiell depression innebär att gradvis bli mer bekväm med att inte ha slutgiltiga svar eller en given mening – en svår men möjlig process.
Det första steget är att skapa en egen mening och acceptera livet som det kommer. Om du exempelvis är rädd för att förlora någon du älskar, ta vara på tiden tillsammans och låt personen veta hur mycket hen betyder för dig. Om du saknar mening i livet, ägna tid åt dig själv på ett konstruktivt sätt och utforska och förankra dig i dina personliga värderingar, som nyfikenhet, tacksamhet, empati, kreativitet och ärlighet. Självkännedom och självacceptans är också mycket viktiga för att framgångsrikt hantera existentiell depression. Fokusera på det du kan göra i stället för det du inte kan påverka, vilket ofta ligger helt utanför din kontroll. Samla dina minnen och det du har åstadkommit. Det hjälper dig att hålla negativa, depressiva tankar på avstånd och fokusera på det som gör att du uppskattar dig själv och känner dig uppskattad och älskad av andra.
Försök sedan att dela dina känslor med närstående, även när känslorna är negativa. Det kan ge dig känslomässigt stöd från någon du litar på, vilket i sin tur kan ge livet mer mening. Det är också viktigt att öva medveten närvaro – strategier som hjälper dig att vara i nuet, här och nu. Att rikta uppmärksamheten mot nuet kan ge livet betydligt mer mening och göra det lättare att finna glädje i små saker. Det bör påpekas att det inte är samma sak att blunda för något som att vara medvetet närvarande. Syftet är inte att stänga ute de existentiella, depressiva tankarna, utan att rikta fokus mot mer konstruktiva skeenden. Existentiell depression kan leda till ett ständigt tillstånd av sorg, tomhet och smärta. Att bekräfta dessa tankar och samtidigt uppmärksamma glädjen hjälper verkligen till att minska negativa känslor.
Professionell vägledning är oftast avgörande för behandlingen av existentiell depression. Terapeuter med utbildning inom området hjälper till att hantera depressiva känslor samtidigt som livets djupa och svåra frågor utforskas för att skapa utrymme för mening. Två terapiformer kan vara till hjälp:
a. Humanistisk terapi – här lär man sig att acceptera sig själv som man är och hitta en väg som är anpassad till de egna möjligheterna.
b. Existentiell terapi – döden, friheten, isoleringen och meningslösheten accepteras varsamt och integreras i den egna självuppfattningen.
Andra behandlingsmetoder omfattar följande:
1. Att skriva dagbok – att föra dagbok över sina tankar och känslor har visat sig hjälpa vid flera psykiska problem, däribland existentiell depression. Det hjälper inte bara till att ge perspektiv på det som pågår i tankarna, utan också att identifiera mönster, förstå vad som utlöser depressiva symtom och få en bättre förståelse av problemet för att så småningom komma fram till en lämplig lösning.
2. Att prata med någon och knyta kontakt med andra – som nämnts är terapi alltid ett bra alternativ, men även samtal med vänner och/eller familj kan hjälpa en person att lösa olika problem som bidrar till den existentiella depressionen. Våra relationer påverkar i hög grad vårt stämningsläge, så ett samtal med någon annan förbättrar med stor sannolikhet hur vi mår.
3. Att omformulera tankar och ändra perspektiv – att omformulera sina tankar och byta perspektiv, det vill säga förändra hur man ser på saker, kan vara svårt att lära sig. I längden är det dock mycket gynnsamt, konstruktivt och hälsosamt för den psykiska hälsan. Processen leder till att ett destruktivt tankesätt blir positivt.
4. Att släppa det förflutna – försök att låta det förflutna vara och gå vidare. Fokusera på nuet, som tidigare nämnts. Håll inte fast vid tidigare upplevelser, problem, trauman och svåra händelser. Lämna det bakom dig och finn glädje i varje liten eller stor sak. Blicka framåt för att komma vidare i livet.
5. TMS – förkortningen står för transkraniell magnetstimulering och är en behandling som är godkänd av FDA och inte innebär något kirurgiskt ingrepp eller någon sedering. Personen är vaken, och behandlingen använder teknik som liknar magnetkamerateknik för att stimulera delar av hjärnan som reglerar stämningsläget. Den verkar genom att lindra depressiva symtom. En fullständig behandlingsomgång pågår i flera veckor, och förbättringar ses redan efter fyra veckor.
