THE BALANCEhttps://thebalance.clinic/sv/resurser/psykisk-halsa/psykiskt-sammanbrott/

Schweiziska rötter. Internationell expertis. Personlig vård, med integritet och diskretion.

THE BALANCE

Konfidentiell rådgivning

Låt oss prata om ditt nästa steg.

Prata med vårt inskrivningsteam om behandling för dig eller någon som står dig nära.

Integritet och diskretion från det första samtalet.

Ditt inskrivningsteam

Jil Moore
Jil MooreChef för klientrelationer
Cynthia Nakhle
Cynthia NakhleInskrivningsansvarig
Ring vårt inskrivningsteam+41 44 500 5111 Skriv till oss på WhatsAppStarta ett samtal

Klinisk resurs

Psykiskt sammanbrott

Psykiskt sammanbrott är ingen specifik medicinsk diagnos, men beskrivs kliniskt som en period av så intensiv stress att psyket och kroppen inte längre förmår fungera normalt.

Kliniskt granskad avDr. Sarah Boss, MD
Stenhus med pool, gräsmatta och palmer

Det är normalt att ibland känna sig överväldigad. Både akuta och långvariga påfrestningar i vardagen kan lätt utlösa nedstämdhet, ångest och en känsla av att inte kunna hantera tillvaron. Vissa har dock betydligt svårare att hantera dessa påfrestningar och drabbas till slut av ett psykiskt sammanbrott.

Om du någon gång har känt att du varit nära ett psykiskt sammanbrott är du inte ensam. Påfrestningar i föräldrarollen, oro kring arbetet och ständig press att lyckas, tillsammans med hundratals andra utlösande faktorer, får många att känna att de befinner sig i en kris. Ett psykiskt sammanbrott behöver för dessa personer inte upplevas eller visa sig som ett tydligt utbrott. Intensiv ångest och stress kan ibland öka gradvis tills situationen blir outhärdlig. Oavsett hur ett psykiskt sammanbrott yttrar sig är det mycket viktigt att lära sig känna igen och hantera det för att kunna undvika problem inom överskådlig framtid.

Alla upplever emellanåt ångest och stress under press, oftast på en hanterbar nivå. Men när känslor av oro, ångest eller stress gradvis byggs upp till en nivå där de börjar påverka vardagen kan de sammantaget beskrivas som ett psykiskt sammanbrott.

Ett psykiskt sammanbrott, även kallat en psykisk kris eller ett nervöst sammanbrott, betecknar en period av starkt psykiskt lidande. Den som drabbas klarar tillfälligt inte av att fungera i vardagen. Begreppet ”psykiskt sammanbrott” är ingen medicinsk term och används inte som beteckning för en etablerad psykiatrisk diagnos. De flesta använder det i vardagligt tal för att beskriva någon som har svårt att hantera oro, stress och ångest eller som är överväldigad av psykisk ohälsa.

Det finns flera tecken och symtom som kan tyda på ett psykiskt sammanbrott. Dessa tecken visar oftast på ett underliggande behov av professionell hjälp så snart de uppträder. Vissa symtom på psykiskt sammanbrott rör den psykiska hälsan, medan andra rör den fysiska hälsan. Tecknen kan variera mellan personer och beror främst på den bakomliggande orsaken till sammanbrottet.

Den som går igenom ett psykiskt sammanbrott kan:

  • Ha ångest som inte går att hantera
  • Ha humörsvängningar, känna sig nedstämd, deprimerad eller utmattad, eller uppleva hopplöshet
  • Ha hallucinationer eller livliga återupplevanden av en traumatisk eller stressande händelse
  • Känna sig överväldigad och oförmögen att fatta beslut eller koncentrera sig på vardagliga uppgifter
  • Känna sig isolerad och sakna intresse för att umgås med vänner och familj
  • Dra sig undan från vanliga vardagsaktiviteter
  • Uppleva depersonalisation och känna sig frånkopplad från vardagen
  • Ha tankar på att skada sig själv
  • Känna sig paranoid, till exempel uppleva att någon bevakar eller förföljer en
  • Ha vanföreställningar och svårt att skilja mellan verklighet och fantasi

Fysiska symtom som kan förekomma vid ett psykiskt sammanbrott är bland annat:

  • Sömnlöshet eller sömnsvårigheter på grund av många tankar
  • Muskelvärk, stelhet och ömhet, särskilt i käkar, rygg och nacke
  • Täta sjukdomsperioder och ökad infektionskänslighet
  • Utmattning på grund av sömnsvårigheter eller ständigt höga ångestnivåer
  • Värmevallningar eller köldrysningar, svettningar och kallsvettiga händer
  • Tarmbesvär, bland annat oregelbunden avföring och magkramper
  • Hjärtklappning, tryck över bröstet eller en klump i halsen

Personer som upplever ett psykiskt sammanbrott tenderar att undvika sociala tillställningar och kan sjukanmäla sig från arbetet för att isolera sig hemma. De kan ha svårt att äta och sova ordentligt och se ovårdade ut eftersom de inte tar hand om sin personliga hygien. Om du är orolig för att du eller någon du känner visar vanliga symtom på ett nervöst sammanbrott är det viktigt att söka hjälp så snart som möjligt. Obehandlad psykisk ohälsa kan bana väg för mer långvariga psykiska problem samt andra fysiska och sociala svårigheter.

Ett psykiskt sammanbrott har ingen fastställd uppsättning tecken och symtom. Det är inte heller formellt erkänt inom hälso- och sjukvården som en psykiatrisk diagnos. Nästan vad som helst kan utlösa tillståndet, eftersom varje människa verkar uppleva och hantera stress på olika sätt. Eftersom ingen reagerar exakt likadant på sin omgivning är det mycket viktigt att förstå vad som påverkar dig och varför. Det hjälper dig att lättare känna igen risken för ett förestående psykiskt sammanbrott och försöka förhindra att det utvecklas fullt ut.

Nedan följer en lista över vanliga utlösande faktorer som kan leda till ett psykiskt sammanbrott hos olika personer:

  • Ekonomisk stress
  • Trauma i samband med sjukdom eller vård
  • Skadliga arbetsmiljöer
  • Utbrändhet
  • Påfrestningar inom familjen
  • Bristande socialt stöd
  • Paniksyndrom
  • Skilsmässa eller separation
  • Att nyligen ha förlorat en närstående
  • Känslomässig utmattning
  • Depression med bibehållen funktionsförmåga
  • Toxisk stress
  • Ångestsyndrom

Den som har begränsade strategier för att hantera påfrestningar löper också ökad risk för ett psykiskt sammanbrott eftersom personen inte klarar höga stressnivåer. Det går inte att avgöra vilken stressnivå som kan utlösa ett psykiskt sammanbrott, eftersom människors förmåga att hantera påfrestningar varierar. Vissa kan uthärda mycket höga stressnivåer, medan andra kan bli överväldigade av vardagens påfrestningar och drabbas av ett psykiskt sammanbrott.

Det går inte alltid att förebygga ett psykiskt sammanbrott, eftersom det kan komma utan förvarning. Det finns dock olika saker du kan göra för att hantera och lindra sådana episoder innan de får mer bestående negativa följder för ditt liv. Att hitta motivationen att ta sig igenom ett psykiskt sammanbrott och kämpa sig tillbaka kan kännas omöjligt, men det är fullt möjligt. Följande råd kan hjälpa dig att hantera situationen bättre.

Stresshantering

Stresshantering hjälper människor att arbeta för känslomässig balans i förhållande till det som stressar dem. Att planera in roliga eller avkopplande aktiviteter bidrar också till att minska stressen. För de flesta uppstår stress när omständigheterna blir okontrollerbara, vilket till slut kan leda till ett nervöst sammanbrott som kan kännas omöjligt att hantera. Att identifiera vad som stressar en och hur det kan hanteras gör det möjligt att ta en mer aktiv roll i att styra sitt liv.

Tillgodose grundläggande behov

Enligt Maslows behovshierarki behöver människans mest grundläggande behov vara tillgodosedda innan förmågan att aktivt uppskatta vardagliga fritidsintressen och knyta an till andra kan utvecklas. Be därför vänner, familj eller lokala organisationer om det stöd du önskar, till exempel med mat, kläder och tak över huvudet.

Reglera sömnen

Sömn är ett av kroppens och hjärnans grundläggande behov. Under sömnen fortsätter hjärnan att bearbeta all känslomässig information som den samlar in under dagen. Sömn av dålig kvalitet kan ge hjärnan mindre tid att bearbeta och dämpa ångesten. Stressnivåerna förblir då obearbetade följande dag och bidrar till sömnstörningar. Detta upprätthåller en långvarig ond cirkel som är svår att bryta. Sömnens inverkan på hjärnan och den psykiska hälsan är avgörande. Var därför uppmärksam på att förbättra sömnen för att minska risken för ett psykiskt sammanbrott.

Motion

Motion kan vara det sista man vill ägna sig åt mitt i ett psykiskt sammanbrott, men den kan ha flera långvariga fördelar för den psykiska hälsan. Olika studier har bekräftat att även om en period av ansträngande aktivitet först höjer stressnivåerna, sänker den med tiden stresshormonerna och ökar frisättningen av så kallade lyckohormoner, som serotonin och dopamin. Den som känner sig i riskzonen för ett psykiskt sammanbrott kan därför göra skillnad genom att lägga in minst 30 minuters motion tre till fem gånger om dagen, i form av en aktivitet som känns rolig, till exempel cykling eller promenader.

Hälsosamma matvanor

Många är inte medvetna om det, men kosten tenderar att ha stor inverkan på stressnivåerna och den psykiska hälsan i stort. Att äta livsmedel som ökar produktionen av hjärnans välbefinnandehormoner kan dämpa ett pågående psykiskt sammanbrott och förebygga framtida episoder. Det viktigaste är att öka det dagliga vattenintaget, minska intaget av koffein och alkohol samt vara uppmärksam på kroppens signaler om hunger och mättnad. Att fylla på förrådet av mellanmål med hälsosammare alternativ som innehåller mycket protein i stället för kolhydrater är ytterligare ett sätt att värna den allmänna hälsan.

Handla tvärtemot känslan

Dialektisk beteendeterapi (DBT), en terapiform som används i stor utsträckning vid vanliga psykiska besvär, föreslår att ett sätt att motverka överväldigande känslor är att handla tvärtemot dem. Identifiera först vilka känslor du upplever och hur de får dig att agera. Gör sedan raka motsatsen till det du annars känner dig manad att göra. Om du till exempel är stressad över en uppgift och vill undvika den, försök att ta itu med den direkt i stället för att skjuta upp den.

Aktiviteter som stärker självförtroendet

Om du under ett psykiskt sammanbrott har nått en punkt där allt känns meningslöst, fundera på någon aktivitet som du tidigare uppskattade. Det kan vara vad som helst, från att måla eller idrotta till att arbeta med bilar. Avsätt tid under veckan för dessa aktiviteter som är meningsfulla för dig och använd dem för att återfå en känsla av att kunna något och bygga upp självförtroendet. Med tiden kommer aktiviteterna att hjälpa dig att återfå kontrollen över ditt liv.

Läkarundersökning

Om du ofta går igenom psykiska sammanbrott, det ena efter det andra, och inget verkar hjälpa, kontakta en läkare för att kontrollera att det inte finns något kroppsligt fel. Alla psykiska sammanbrott beror inte på uppbyggd ångest eller stress, utan kan ha sin grund i ett underliggande hälsoproblem. Sömnapné, rubbningar i sköldkörtelfunktionen och inflammation i kroppen är några orsaker som kan påverka din psykiska hälsa och dölja den bakomliggande orsaken till din känslomässiga reaktion.

Terapi

Försök att tala med någon som är utbildad för att hjälpa dig att hantera psykiska besvär. En kunnig terapeut kan tillsammans med dig identifiera den bakomliggande orsaken till ditt psykiska sammanbrott, hjälpa dig att bygga vidare på dina styrkor, lära dig olika strategier för att hantera påfrestningar och hjälpa dig att leva hälsosammare. Terapeuten kan också hjälpa dig att se de svåra omständigheter du befinner dig i ur ett annat perspektiv och lära dig att hantera dina känslor.

Frågor

Vanliga frågor

Går det att förebygga ett psykiskt sammanbrott?
Det är fullt möjligt att förebygga ett psykiskt sammanbrott genom att identifiera tänkbara utlösande faktorer och hantera dem i tid. Att bygga upp motståndskraft kan också hjälpa dig att återhämta dig efter stressande upplevelser och skydda dig mot psykisk ohälsa. Ta regelbundet hand om dig själv och gör avslappningsövningar. Lär dig också känna igen tecknen på att du har svårt att hantera tillvaron. När du kan identifiera dessa tecken i tid kan det bli lättare att agera och be om hjälp innan du når bristningsgränsen.
Vilka andra tillstånd har samband med ett psykiskt sammanbrott?
Några hälsoproblem som ofta kan leda till symtom på ett nervöst sammanbrott är:
Depression
Posttraumatiskt stressyndrom
Ångestsyndrom
Schizofreni
Bipolär sjukdom
Långvarig smärta
Inflammatoriska besvär

Redaktionellt underlag

Evidens och källor

Utvalda kliniska riktlinjer, sakkunniggranskad forskning och folkhälsokällor som används i den här artikeln.

01National Institute for Health and Care Excellence. (2022). Depression hos vuxna: behandling och omhändertagande. NICE.Visa källa
02World Health Organization. (2023). Psykisk hälsa. World Health Organization.Visa källa
03National Institute of Mental Health. (u.å.). Ångestsyndrom. National Institute of Mental Health.Visa källa
Visa alla 14 källorVisa färre källor
04MedlinePlus. (u.å.). Hallucinationer. National Library of Medicine.
05National Institute for Health and Care Excellence. (u.å.). Självskada: bedömning, omhändertagande och förebyggande av återfall. National Institute for Health and Care Excellence.
06American Psychological Association. (u.å.). Stressens effekter på kroppen. American Psychological Association.Visa källa
07National Institute of Mental Health. (2024). Att få hjälp vid psykisk sjukdom. National Institute of Mental Health.Visa källa
08National Institute of Mental Health. (2024). 5 saker du bör veta om stress. National Institute of Mental Health.Visa källa
09MedlinePlus. (2024). Stress och din hälsa. MedlinePlus.Visa källa
10Substance Abuse and Mental Health Services Administration. (u.å.). Nationell hjälplinje. Substance Abuse and Mental Health Services Administration.Visa källa
11World Health Organization. (2019). Utbrändhet som ett ”arbetsrelaterat fenomen”: internationell sjukdomsklassifikation. World Health Organization.Visa källa
12National Institute of Mental Health. (u.å.). Att ta hand om sin psykiska hälsa. National Institute of Mental Health.Visa källa
13World Health Organization. (u.å.). Suicid. World Health Organization.
14American Psychiatric Association. (u.å.). Vad är ångestsyndrom? American Psychiatric Association.Visa källa
Det här ingår
01

Kliniskt sammanhang

Tydlig information sätts in i ett sammanhang av komplex och samsjuklig problematik.

02

Individuella faktorer

Bedömningen är fortsatt avgörande eftersom behov och risker skiljer sig från person till person.

03

Nästa steg

Ett konfidentiellt samtal kan bidra till att klargöra den lämpligaste vägen framåt.

Osäker på var situationen passar in?

Ditt inskrivningsteam

Jil Moore
Jil MooreChef för klientrelationer
Cynthia Nakhle
Cynthia NakhleInskrivningsansvarig

Ett första konfidentiellt samtal kan bidra till att klargöra den samlade problematiken och om vår miljö är lämplig.

THE BALANCE
ETT FÖRSTA STEG

Frågor om vår behandling