Ungefär var sjätte person drabbas av depression någon gång under livet. Obehandlad depression kan försämra förmågan att fungera i vardagen på många områden. Vissa kan uppleva depression kontinuerligt, medan en episod hos andra kan utlösas av omständigheter som stress, sömnbrist eller årstidsväxlingar.
Det finns flera former av depression, men den här artikeln fokuserar på egentlig depression (MDD). Egentlig depression är episodisk, vilket innebär att den kan komma och gå. Vissa upplever bara en enda episod av egentlig depression. Risken för återinsjuknande är dock ungefär 60 procent efter en episod, upp till 70 procent efter två episoder och 90 procent efter tre eller fler episoder.
Den här artikeln beskriver de vanligaste utlösande faktorerna för depression. Att förstå dem kan bidra till att förebygga en depressionsepisod eller åtminstone göra det lättare att inse när behandling behövs.
Personer med posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) använder ofta ordet ”trigger” för att beskriva något som väcker ångest, sorg eller andra starka känslor. En sådan utlösande faktor kan vara en lukt, ett ljud eller ett synintryck. Det kan vara en geografisk plats eller årsdagen av en tragisk händelse. Ordet kan också beteckna något som förvärrar symtomen vid andra psykiska tillstånd, exempelvis depression.
Liksom en plötslig, oförklarlig skogsbrand kan nedstämdhet ofta uppstå utan någon uppenbar anledning. Ibland går det dock att identifiera en utlösande faktor – blixten som satte i gång förloppet. Ingen enskild motgång kan helt förklara hur och varför någon får depression, och depression kan uppstå och bestå i stort sett oberoende av yttre händelser eller omständigheter. Vissa traumatiska händelser, som att en närstående dör, en skilsmässa eller en plötslig uppsägning, kan däremot orsaka enskilda depressionsepisoder, särskilt den första.
Psykologer och psykiatrer har länge grupperat sådana händelser under vaga begrepp som ”svår psykosocial stress” och ”stressande livshändelser”. På senare år har dock vissa forskare närmare undersökt de olika faktorer som kan orsaka en depressionsepisod.
Den forskning som hittills gjorts pekar mot en mer sammansatt förståelse av hur stress samverkar med individuell sårbarhet för depression, hur snabbt depression följer efter olika typer av stress och hur depression bäst behandlas under dessa skiftande omständigheter.
Orsakerna till en episod av egentlig depression är många och varierande. Vissa blir deprimerade efter att ha fått besked om en allvarlig sjukdom, när deras hem förstörs i en naturkatastrof eller när de inte lyckas uppnå viktiga mål. Även personer som har utsatts för våldtäkt eller upplevt krig är sårbara för depression.
De flesta som blir deprimerade har förlorat något som är viktigt för dem. Det kan ske på många sätt, till exempel genom att förlora arbetet eller pengar. Ungefär 44 procent av depressionsepisoderna utlöses enligt omfattande studier av ”interpersonell förlust”, exempelvis att en närstående dör, en skilsmässa, att en sexuell relation tar slut eller att en nära vän flyttar till en annan del av landet. Med andra ord är en bruten relation till en annan person sannolikt en vanligare utlösande faktor för depression än någon annan form av lidande.
En händelse som utlöser en depressionsepisod behöver inte vara katastrofal. Ofta räcker det som de flesta skulle uppfatta som lindrig stress eller en mindre förlust för att någon ska hamna i ihållande nedstämdhet.
Det beror på individens sårbarhet för depression, som bestäms av ett komplext samspel mellan många faktorer: stressfaktorer i livet, psykisk sjukdom i familjen, kognitiva stilar – det vill säga personens särskilda tankemönster – och psykiska påfrestningar, såsom svåra förhållanden under den tidiga barndomen och frånvaron eller närvaron av omtänksamma familjemedlemmar och vänner.
Inom området psykisk hälsa är en utlösande faktor en fysisk, känslomässig eller psykologisk komponent som framkallar eller förvärrar symtomen vid ett tillstånd.
Olika saker kan utlösa depression hos olika personer, beroende på vad de har varit med om i livet. Ibland uppstår depression utan någon urskiljbar orsak.
Depression kan utlösas av en kombination av olika faktorer. Möjliga utlösande faktorer kan vara:
Stress
En vanlig fråga är: ”Kan stress orsaka depression?” På grund av dess fysiska effekter på hjärnans kemi och på kroppen är psykisk stress en viktig orsak till depression. Stress orsakar framför allt hormonella förändringar som kan ses hos omkring 70 procent av personer med depression. Hypofysen, hypotalamus och binjurarna förmår inte reglera stämningsläge och känslor på ett adekvat sätt.
Stresshormonet kortisol frisätts, vilket leder till fysiska förändringar i hjärncellerna. Stress kan till och med förändra storleken på hippocampus, ett område i hjärnan som anses krympa hos personer med depression.
Psykisk stress aktiverar också immunförsvaret, vilket innefattar frisättning av cytokiner som är förknippade med depression. Att dessa immunologiska ämnen är aktiva i nervvävnaden i hjärnan, särskilt i hippocampus, förklarar deras roll i uppkomsten av symtom på psykisk sjukdom. Depression som orsakas av långvarig stress är djupt förankrad i individens hjärna och kropp och är därför svår att hantera och behandla.
Sjukdom
Sjukdomar kan ligga bakom upp till 10–15 procent av alla depressionsfall. Detta samband kan finnas eftersom:
- Sjukdomen i sig kan vara förödande och själva diagnosbeskedet kan vara traumatiskt (exempelvis hivinfektion, cancer, multipel skleros)
- Sjukdomen kan ge depressiva symtom (exempelvis hypotyreos, körtelfeber och vitamin B12-brist)
- Tillståndet kan ha ett inneboende samband med depression (exempelvis Parkinsons sjukdom, hjärtinfarkt, erektil dysfunktion)
- Behandlingarna som används mot sjukdomen kan orsaka depression (exempelvis vissa hjärt-kärlläkemedel, vissa antibiotika och hormoner)
Sambandet mellan sjukdom och depression går i båda riktningarna. Depression kan orsakas av många sjukdomar eller behandlingar, och det är känt att depression kan fördröja läkning och öka risken att dö i många sjukdomar. Vid ett kroniskt eller dödligt tillstånd kan nedstämdhet förvärra den smärta som sjukdomen i sig orsakar.
Läkare bör informera sina patienter om en viss sjukdom eller ett visst läkemedel kan orsaka depression, och de bör följa upp dessa biverkningar. På samma sätt bör personer som är sjuka vara medvetna om denna vanliga och svåra del av sjukdom.
Sorg och förlust
Efter att ha förlorat en närstående är det vanligt att uppleva sorg och depression.
Förlust och sorg, exempelvis när en närstående dör, leder inte alltid till en depressionssjukdom, men kan utlösa depression hos vissa personer.
Social utestängning
Att bli avvisad av andra, särskilt om det händer upprepade gånger, kan öka risken för depression. Att känna sig avvisad kan exempelvis vara en följd av en relation som tagit slut eller av att ha förlorat arbetet.
Depression är också förknippad med känslighet för avvisande, det vill säga en benägenhet att förvänta sig och reagera på verkligt eller föreställt avvisande.
Traumatiska livshändelser och situationer
De flesta depressionsepisoder orsakas av stressande händelser som inträffat under de sex månaderna före de första tecknen på depression.
Arbetslöshet, fattigdom och andra ekonomiska problem kan göra att människor känner sig deprimerade. Detta gäller särskilt högskolestudenter som måste avbryta sina studier för att pengarna inte räcker och som inte tidigare har haft psykisk sjukdom.
Att flytta som invandrare eller flykting är ytterligare en stressande händelse som kan bidra till depression.
Att bli angripen eller utsatt
Våld, både fysiskt och sexuellt, övergrepp, mobbning och upplevelser av rasism kan alla göra att en person känner sig deprimerad.
Sömnbrist
Sömnsvårigheter föregår ofta depressionsepisoder. De kan också bidra till att en depression utvecklas. Dessutom kan sömnbrist förvärra och förlänga en depressionsepisod.
Årstidsväxlingar
Vissa upplever nedstämdhet och depression när årstiderna växlar från vinter till vår eller sommar, eller från sommar till höst eller vinter.
Denna form av depression kallas årstidsbunden depression eller säsongsbunden depression (SAD).
Alkoholberoende och drogmissbruk
Långvarigt substansbruk förvärrar stämningslägesproblem, som kan innefatta depression. Alkoholberoende kan också utlösa depression.
Sträcktittande på tv
Vissa studier har visat att sträcktittande på tv och att se färdigt en tv-serie eller film kan väcka nedstämdhet. Det kan också förvärra symtom på depression, såsom ensamhet, social isolering och sömnlöshet.
Att se sorgliga eller negativa tv-program och nyheter
En persons nedstämdhet och depression kan förvärras av negativa nyheter och medieinnehåll på radio, i tidningar, på sociala medier eller på tv. Negativa nyheter kan förstärka känslor av sorg, ångest, oro och ilska.
Ältande
När någon är med om stora livshändelser kan personen börja älta dem.
Ältande innebär att gång på gång tänka på en traumatisk händelse som inträffat tidigare. Detta kan orsaka ångest. Ältande kännetecknas av överdrivet grubblande som stör andra mentala processer.
Depressiva symtom har samband med mer ältande. Ältande anses kunna framkalla depressiva symtom genom att förmedla sambandet mellan stressande situationer och psykiskt lidande.
Ett återfall innebär att en persons depression återkommer inom sex månader efter den första episoden. Ungefär 60 procent upplever återfall i depression.
Ett återfall skiljer sig från återinsjuknande i depression, som inträffar mer än sex månader efter den första depressionsepisoden.
Utöver de tidigare nämnda orsakerna kan även följande utlösa ett återfall i depression:
- Att inte få fullständig behandling (särskilt läkemedelsbehandling) före återhämtningen från den första depressionsepisoden
- Att ha avslutat behandlingen men fortsätta uppleva kvarstående depressiva symtom efteråt.
- Att tidigare ha haft återfall i depression
- Vardagliga irritationsmoment
- Svårigheter att hantera livsproblem i vardagen
- Svårigheter att behålla en positiv inställning.
Vissa livshändelser tenderar att vara ganska starka utlösande faktorer för depression. Det finns omfattande belägg för ett samband mellan depression och personliga och sociala förluster, exempelvis dödsfall, uppbrott, skilsmässor, separationer och hot om separation. Brown och Harris genomförde en banbrytande studie om depression och stress hos kvinnor. De fann att mer än 75 procent av de negativa händelser som föregick depressionsepisoder utgjordes av relationella, sociala eller interpersonella förluster. Dessutom var både allvarliga och mindre allvarliga relationsförluster mer benägna att orsaka depressionsepisoder hos kvinnor i de sena tonåren än allvarliga och mindre allvarliga händelser som inte innebar en förlust.
Extrema upplevelser som innebär instängdhet och förödmjukelse, som att bli avvisad av sitt barn, en partners otrohet eller beskedet att en makes eller makas sjukdom inte kommer att förbättras, åtföljs betydligt oftare av depressionsepisoder. Forskning tyder på att kvinnor kan vara särskilt sårbara för depression efter att ha förlorat en relation. Jämfört med tonårspojkar utsätts tonårsflickor för en större andel interpersonellt stressande livshändelser, vilket gör dem mer sårbara för depression.
Påverkbara stressande livshändelser (det vill säga sådana där personerna själva i betydande grad har bidragit till att de uppstått, som vissa relationskonflikter eller uppbrott i kärleksrelationer) förekommer oftare före ett första insjuknande än före återinsjuknanden. Stressande livshändelser som är ”ödesbestämda” eller okontrollerbara (exempelvis att en livspartner dör eller att man isoleras från sin livspartner) kan däremot fungera som starka utlösande faktorer för depressionsepisoder, särskilt vid återfall. Detta innebär att okontrollerbara händelser kan vara svåra för alla, men är särskilt svåra för dem som tidigare har haft depression. Det är viktigt att notera att betydelsen av stressande livshändelser för uppkomsten av depression kan variera beroende på kön, ålder och hur händelsen samspelar med personlighet och kognitiv stil.
Personer som lägger oproportionerligt stor vikt vid mellanmänskliga relationer (så kallad sociotropi) kan vara mer sårbara för depression efter stressande interpersonella händelser än efter stressande arbetsrelaterade händelser. Olika typer av situationer kan alltså vara mer depressionsutlösande för olika individer beroende på flera faktorer, däribland personlighetsdrag.
