Om du eller någon närstående nyligen har drabbats av en förlust kan det vara till stor hjälp att lära sig mer om sorgeprocessen och hur den fungerar. För de flesta kan upplevelser av trauma, stress och den efterföljande sorgen vara överväldigande. Det påverkar vanligtvis både den fysiska och psykiska hälsan, sömnen och aptiten, och gör det svårt att fungera som vanligt. Många utvecklar depression, ångest och traumarelaterade symtom som mardrömmar, påträngande tankar och en känsla av att ha tappat kontakten med sig själv.
I sådana situationer kan kunskap om sorgens faser och hur varje person upplever dem på sitt eget sätt bidra till ökad självförståelse och medkänsla. Det kan också hjälpa en att förstå sina behov och arbeta för att få dem tillgodosedda.
Modellen med sorgens fem faser utvecklades av psykiatern Elisabeth Kübler-Ross. Enligt teorin går varje person igenom fem tydliga faser efter en förlust. Dessa faser beskrivs kortfattat nedan:
Förnekelse
Många känner sig avtrubbade under de första dagarna efter en förlust, medan andra kan fortsätta som om ingenting har hänt. Även om man rent intellektuellt vet att någon har dött kan det vara svårt att tro att personen inte kommer tillbaka. Under förnekelsefasen kan många beskriva att de känner den avlidna närståendes närvaro, hör personens röst eller till och med ser personen omkring sig.
Ilska
Det är helt normalt att känna ilska kort efter att någon har dött. Döden kan kännas orättvis och grym, särskilt om någon dör i förtid eller om man hade planerat en framtid tillsammans. Vissa kan känna ilska mot den avlidna närstående, medan andra riktar känslorna mot sig själva för sådant de gjorde eller inte gjorde före personens död.
Förhandling
När någon lider kan det vara svårt att acceptera att det inte finns något att göra för att ändra det som har hänt. Därför kan många börja förhandla med sig själva eller med Gud i ett försök att må bättre. Andra går igenom det som har hänt och ställer sig många ”tänk om”-frågor, med en önskan om att kunna gå tillbaka i tiden och ändra på saker.
Depression
Nedstämdhet är det de flesta tänker på när de talar om sorg. Smärtan kan vara mycket stark och komma i vågor som varar i månader eller år. Vissa kan förlora känslan av mening med livet.
Acceptans
Sorg kan lätt få vem som helst att tro att ingenting någonsin kommer att kännas bra igen. I verkligheten avtar dock smärtan gradvis, och många accepterar det som har hänt. Även om det inte alltid är möjligt att helt komma över en älskad persons död lär man sig att leva igen och samtidigt bevara minnena nära hjärtat.
Eftersom alla sörjer på olika sätt och av olika skäl kan man få en känsla av att den egna sorgeprocessen inte följer det förlopp den borde. Då är det viktigt att komma ihåg att det inte finns några fasta normer för hur man ska sörja, och inget rätt eller fel sätt att hantera en förlust.
Nedan följer några av de vanligaste missuppfattningarna som kan dyka upp när man bedömer sitt eget eller någon annans sätt att sörja.
”Jag gör fel.”
Många tror felaktigt att det bara finns ett sätt att bearbeta sorg. I själva verket finns det inget rätt eller fel sätt att återhämta sig efter en förlust. Sorg följer inte någon fast lista över faser eller steg, och även de sorgemodeller som experter har presenterat är bara vägledning för att förstå processen bättre. Alla följer inte dessa modeller, eftersom bearbetning av sorg är en mångdimensionell process som är unik för varje person.
”Jag känner inte rätt känslor.”
Som tidigare nämnts går inte alla nödvändigtvis igenom sorgens samtliga faser. På samma sätt kan olika personer uppleva olika känslor när de bearbetar en förlust. För vissa kan exempelvis depressionsfasen främst innebära nedstämdhet, medan andra upplever irritabilitet. På motsvarande sätt kan förnekelsefasen bestå av en känsla av overklighet och chock snarare än en förväntan om att något ska kunna upphäva förlusten.
De känslor som används för att beskriva sorgens faser kan variera mellan olika personer. Vissa kanske inte upplever dem alls, vilket inte innebär att deras återhämtning sker på fel sätt.
”Den här fasen borde komma först.”
Kom ihåg att sorgens faser inte följer någon linjär ordning. Man kan gå igenom dem en efter en eller röra sig fram och tillbaka mellan dem. En dag kan man känna sig djupt deprimerad, vakna hoppfull och motiverad nästa dag och sedan åter känna sig deprimerad dagen därpå. Det är också möjligt att ha blandade känslor samtidigt. För många är förnekelse inte den första känslan i sorgen.
”Det här tar för lång tid.”
Att hantera en förlust är en helt individuell och personlig upplevelse, och flera faktorer kan påverka hur lång tid bearbetningen tar. Vissa kan ta sig igenom sorgen på några dagar, medan andra kan behöva betydligt längre tid. Därför rekommenderas det inte att sätta några tidsgränser för sorgebearbetningen, eftersom den behöver få ta sin tid. Experter rekommenderar dock att man är uppmärksam på hur starka känslorna är och hur ofta de uppstår. Om de ökar kraftigt eller snabbt behöver man söka professionellt stöd.
”Jag tror att jag har utvecklat en depression.”
Depression är en av sorgens fem faser, men trots symtomlikheterna med klinisk depression är de två tillstånden inte jämförbara. Vid sorg tenderar exempelvis nedstämdhet och depressiva symtom att minska i frekvens och intensitet med tiden. Symtomen vid klinisk depression förbättras däremot aldrig utan professionell behandling och förvärras sannolikt med tiden. Medan en sörjande person kan känna sorg när hen återupplever lyckliga stunder från det förflutna kan en person med klinisk depression sällan känna glädje eller välbehag. Kom dock ihåg att det alltid finns en möjlighet att utveckla klinisk depression under en sorgeprocess. Sök hjälp om känslorna gradvis blir allt starkare och uppstår allt oftare.
Det kan vara svårt att veta vad man ska göra eller säga till någon som har drabbats av en stor förlust. Här är några råd att tänka på när man stöttar en person genom sorgens fem faser:
Undvik att försöka lösa eller rädda situationen
Vissa försöker uppmuntra eller använda humor för att lindra den sörjandes smärta eller ordna upp situationen. Även om avsikten är god kan detta få den sörjande att känna att smärtan inte blir hörd, sedd eller bekräftad.
Pressa inte personen
I ett försök att hjälpa någon i sorg kan man uppmana personen att prata och skrika ut sina känslor innan hen är redo. Även om det kan verka som om detta skulle påskynda läkningen kan det ibland stå i vägen för återhämtningen.
Var tillgänglig
Det är viktigt att ge människor tillräckligt med utrymme att sörja. Låt dem samtidigt veta att du finns där för att lyssna när de är redo. Det är bra att erbjuda ett samtal, men visa förståelse och bekräfta deras känslor om de ännu inte är redo att prata. Påminn dem om att du finns där och betona att de inte behöver tveka att be om stöd.
Om du eller någon du känner upplever intensiv sorg och inte vet hur den ska hanteras rekommenderas professionell hjälp. Andra situationer där det kan vara aktuellt att söka professionell hjälp är följande:
- Du behöver återgå till arbetet eller skolan men klarar inte av vardagliga uppgifter, exempelvis på grund av koncentrationssvårigheter
- Du upplever fysisk smärta eller kroppsligt obehag
- Känslorna verkar komma oftare och bli starkare i stället för att avta med tiden
- Du har börjat hoppa över läkemedel och måltider eftersom du inte känner för att göra någonting
- Du är det huvudsakliga stödet för någon annan eller har ansvar för någon annans omsorg, exempelvis som ensamstående förälder
- Du har tankar på att skada dig själv eller andra
Kom ihåg att du inte behöver gå igenom sorgen ensam. Professionell hjälp finns alltid att få för att underlätta processen. Kontakta ett behandlingshem i dag för att påbörja din återhämtning.
