Psykiskt våld är en form av psykiska övergrepp som inte lämnar några synliga ärr men som påverkar en persons känsloliv och psykiska hälsa på djupet. [1] Det kan ta sig olika uttryck, som nedvärdering, manipulation, ständig kritik, känslomässig försummelse och gaslighting. Oavsett form är följderna av psykiskt våld långvariga och kan leda till svårigheter som ihållande ångest, låg självkänsla och depression.
Att lära sig hur man kan återhämta sig efter psykiskt våld är avgörande, inte bara för det egna välbefinnandet utan också för att bryta våldsmönster som annars kan fortsätta att påverka kommande generationer. Återhämtningen kan se olika ut från person till person, men innebär vanligtvis att känna igen tecknen, förstå konsekvenserna och ta aktiva steg för att läka.
Psykiskt våld är en form av psykologisk kontroll och manipulation som, till skillnad från fysiskt våld, inte lämnar synliga ärr. Däremot är det väl känt att psykiskt våld skadar människors inre och psykiska hälsa. Det kan vara öppet eller subtilt, men följderna kan vara djupt skadliga. Psykiskt våld kan förekomma i olika relationer, såsom vänskapsrelationer, familjerelationer, yrkesrelationer och parrelationer.
Här är några vanliga sätt som psykiskt våld kan ta sig uttryck på:
- Verbala kränkningar: Det kan handla om att förminska, förolämpa eller ständigt kritisera en annan person. Den som utövar våldet kan använda ord som ett vapen för att undergräva den utsattas självkänsla.
- Isolering: Den som utövar våldet kan försöka isolera den utsatta från familjemedlemmar, vänner och andra som ger stöd. Syftet är att göra den utsatta mer beroende av personen som utövar våldet.
- Gaslighting: Denna form av psykiskt våld innebär att få den utsatta att tvivla på sitt minne, sin verklighetsuppfattning eller sina intryck. Den som utövar våldet kan exempelvis förvränga fakta, förneka händelser eller till och med anklaga den utsatta för sådant som personen inte har gjort. [2]
- Känslomässig försummelse: Denna form av psykiskt våld innebär att undanhålla stöd, kärlek eller ömhet för att kontrollera eller bestraffa den utsatta. [3]
- Kontroll: Personer som utövar psykiskt våld försöker ofta kontrollera den utsattas liv, bland annat sociala kontakter, ekonomi och andra vardagsrutiner.
- Skrämsel & hot: Den som utövar våldet kan använda underförstådda eller uttalade hot för att skrämma den utsatta eller behålla makten över personen.
Att återhämta sig efter psykiskt våld är nödvändigt för att kunna leva ett hälsosamt och lyckligt liv. För att det ska bli möjligt är det dock avgörande att först förstå och lära sig att uppmärksamma varningssignalerna.
Nedan beskrivs några vanliga sätt som psykiskt våld kan visa sig på:
Nedvärdering & kritik
Personer som utövar psykiskt våld kritiserar ofta den utsattas val, utseende eller beteende och tvekar inte att förminska personen. De kan använda skällsord eller förolämpningar för att manipulera eller kontrollera den utsatta.
Ägandebegär & svartsjuka
Den som utövar våldet kan bli svartsjuk och anklaga den utsatta för otrohet, med en önskan om att kontrollera varje del av personens liv.
Överdriven kontroll
Den som utövar våldet försöker ofta kontrollera den utsattas beteende, aktiviteter och beslut och tillåter inte personen att leva efter sin egen vilja.
Tystnad som bestraffning
Att ignorera eller försumma den utsatta är ett av många sätt som den som utövar våldet kan använda för att bestraffa personen.
Förödmjukelse inför andra
Den som utövar våldet kan försöka genera eller förödmjuka den utsatta inför andra och samtidigt använda personens sårbarheter mot henne eller honom.
Överdriven kritik
Den som utövar våldet kan vara ständigt missnöjd med den utsatta och försöka hitta fel i personens utseende, personlighet eller handlingar.
Underkännande av känslor
De flesta som utövar psykiskt våld försöker förminska eller avfärda den utsattas känslor, vilket får personen att känna att de egna upplevelserna och känslorna saknar värde. [4]
Extrema humörsvängningar
Personer som utövar psykiskt våld har ofta kraftiga humörsvängningar. De kan på några sekunder gå från att vara kärleksfulla och charmiga till arga och kontrollerande. Den plötsliga förändringen kan förvirra den utsatta och skapa en känsla av att ständigt behöva tassa på tå, utan att veta vad som väntar.
Psykiskt våld kan skada både psyket och kroppen. Om det får fortsätta kan det sänka livskvaliteten avsevärt och göra personen sårbar för psykisk ohälsa. Här följer några vanliga följder av pågående psykiskt våld, som kan undvikas genom att söka hjälp och stöd i tid. [5]
Låg självkänsla
Låg självkänsla är en av de mest genomgripande följderna av psykiskt våld. Många utsatta tar till sig den negativitet de möter från den som utövar våldet, vilket leder till självtvivel och känslor av otillräcklighet.
Depression & ångest
Långvarig utsatthet för psykiskt våld kan öka risken för depression och ångest. Den utsatta kan ständigt känna sig på helspänn och rädd för nästa utbrott från den som utövar våldet. Med tiden kan ångesten utvecklas till en fullt utvecklad depression, där symtom som nedstämdhet, hopplöshet och minskat intresse tar över tillvaron.
Svårigheter med tillit
Psykiskt våld kan bryta ned tilliten, inte bara till den som utövar våldet utan också till andra. Den som har utsatts kan ha svårt att lita på andra av rädsla för att bli sårad. Dessa tillitssvårigheter kan också göra det svårt att både skapa nya relationer och upprätthålla befintliga.
Kroppsliga symtom
Stressen som psykiskt våld orsakar kan ibland visa sig kroppsligt i form av magbesvär, huvudvärk, dålig sömn och andra stressrelaterade symtom.
Svårigheter att reglera känslor
Den som har utsatts för psykiskt våld kan ha svårt att reglera sina känslor. Det kan innebära kraftiga humörsvängningar, svårigheter att identifiera och uttrycka känslor eller en känsla av att vara överväldigad.
Posttraumatiskt stressyndrom
Allvarligt psykiskt våld kan utlösa posttraumatiskt stressyndrom, ett psykiskt tillstånd som kännetecknas av mardrömmar, återupplevanden och svår ångest.
Att återhämta sig från följderna av psykiskt våld kräver ett mångsidigt arbete för att bearbeta de psykiska skadorna, samtidigt som självkänslan byggs upp och personen går vidare. Här följer några steg som kan ingå i processen:
Erkänn att våldet har ägt rum
Det första steget mot återhämtning är att erkänna att man har utsatts för psykiskt våld. Det kan vara svårt, särskilt när den som utövar våldet har manipulerat och skuldbelagt den utsatta så att personen tror sig vara orsaken. Att se verkligheten och förstå att våldet aldrig är den utsattas fel är dock avgörande innan man går vidare till nästa steg.
Sök professionell hjälp
Terapi är en väsentlig del av återhämtningen efter alla former av övergrepp. En utbildad terapeut kan hjälpa den utsatta att bearbeta sina upplevelser, lära sig reglera känslor och utveckla olika strategier för att hantera svårigheter. Följande terapiformer kan vara till hjälp för den som har utsatts för psykiskt våld:
- Kognitiv beteendeterapi: Denna terapiform, även kallad KBT, kan hjälpa människor att identifiera och förändra negativa beteenden och tankemönster som kan ha utvecklats till följd av våldet.
- Desensibilisering & bearbetning genom ögonrörelser (EMDR): Denna terapiform har utvecklats för att behandla posttraumatiskt stressyndrom och andra traumarelaterade besvär. Den innebär att vägledda ögonrörelser används för att bearbeta traumatiska minnen på ett bättre sätt.
- Traumafokuserad terapi: Denna terapiform har utvecklats för att hjälpa personer som utsatts för psykiskt våld att bearbeta och återhämta sig från det trauma som våldsutövaren har orsakat.
Bygg upp ett stödnätverk
Att bygga upp ett stödnätverk är avgörande för återhämtningen efter alla former av övergrepp. Psykiskt våld kan ofta isolera den utsatta, antingen på grund av skam över det pågående våldet eller för att våldsutövaren skär av kontakten med andra. Att återknyta kontakten med familj, vänner eller stödgrupper kan ge känslomässigt stöd för att leva med trygghet och glädje.
Särskilt stödgrupper kan vara till stor hjälp för att återhämta sig efter psykiskt våld och dess långsiktiga följder. Det går att delta i sådana grupper på nätet eller på plats. Där kan utsatta möta andra med liknande erfarenheter och ge varandra uppmuntran och bekräftelse.
Sätt gränser
Att sätta och upprätthålla sunda gränser är avgörande för återhämtningen efter psykiskt våld. Gränserna kan skydda mot ytterligare skada och samtidigt göra det möjligt att återta kontrollen över sitt liv. Att sätta gränser kan innebära att begränsa kontakten med den som utövar våldet eller att helt bryta den, beroende på hur allvarligt våldet är.
Kom ihåg att gränser inte sätts för att bestraffa den som utövar våldet, utan för att skydda sig själv. De har stor betydelse för att återupprätta självrespekten och återfå sitt självbestämmande.
Bygg upp självkänslan igen
Att återuppbygga självkänslan är en av de mest utmanande delarna av återhämtningen efter psykiskt våld. I de flesta fall har den som utövat våldet ägnat år åt att bryta ned den utsattas känsla av eget värde, så att personen känner sig värdelös och omöjlig att älska. Lyckligtvis går det att bygga upp självkänslan igen genom genomtänkta strategier som följande:
- Ta hand om sig själv: Att tillgodose sina känslomässiga och kroppsliga behov är avgörande för att bygga självkänsla. Det kan handla om att sova tillräckligt, äta bra, ägna sig åt intressen som ger glädje och motionera regelbundet.
- Öva självmedkänsla: Att vara vänlig mot sig själv är avgörande för att tysta den inre kritikern och ersätta en negativ självbild och negativa tankar med positiva formuleringar.
- Ifrågasätt negativa föreställningar: Den som har utsatts för psykiskt våld bör arbeta med att känna igen och ifrågasätta de negativa föreställningar som tagits över från våldsutövaren och ersätta dem med positiva.
- Sätt uppnåeliga mål: Små mål återställer känslan av att kunna åstadkomma något och stärker känslan av eget värde. Målen kan handla om fritidsintressen, personlig utveckling eller arbete.
Lär dig att känna tillit igen
Att lära sig lita på andra efter en relation med psykiskt våld kan vara svårt, men är möjligt. Det är en gradvis process som handlar om att lära sig lita både på andra och på sig själv. Den som utsätts för pågående psykiskt våld tvivlar sannolikt på sin beslutsförmåga och sitt omdöme, eftersom våldsutövaren länge har undergrävt självförtroendet. För att bryta detta tankemönster och återuppbygga tilliten behöver personen öva på att lita på sig själv i små beslut och sedan gå vidare till viktigare beslut. Med tiden blir det också lättare att lita på andra.
Förlåt dig själv
Människor som utsätts för pågående våld bär ofta på mycket skam och skuld. Skamkänslorna kan få dem att anklaga sig själva för att våldet fortsätter eller skämmas över att inte kunna göra något åt det. Återhämtningen bör därför innefatta att förlåta sig själv och frigöra sig från dessa upplevda misslyckanden.
Det är avgörande att förstå att det inte är ett tecken på svaghet att befinna sig i en våldsam relation. Våldsutövare är ofta skickliga på att manipulera och vet hur de kan utnyttja den utsattas sårbarheter. Att förlåta sig själv och släppa tendensen att skuldbelägga sig själv kan därför hjälpa en person att gå vidare.
Återupptäck din identitet
Personer som utövar psykiskt våld kan beröva den utsatta känslan av en egen identitet. Många tillbringar år med att försöka leva upp till våldsutövarens förväntningar och tappar samtidigt kontakten med sitt sanna jag. Återhämtningen efter psykiskt våld behöver därför innefatta att återupptäcka den förlorade identiteten, liksom de egna värderingarna och det som väcker engagemang.
Det kan innebära att återvända till gamla intressen, utforska nya fritidsaktiviteter och reflektera över vad som är betydelsefullt för en själv. Syftet är att återta självbestämmandet i livet och ta vara på friheten att vara sig själv utan yttre press.
Sluta söka ett avslut hos våldsutövaren
Många som utsatts för psykiskt våld väntar på att få ett avslut från våldsutövaren i form av en förklaring, en ursäkt eller ett erkännande av den skada som orsakats. Det kan dock vara svårt att få, särskilt från personer som utövar psykiskt våld, eftersom de flesta aldrig tar ansvar för sina handlingar.
Många experter råder den utsatta att under sådana omständigheter släppa behovet av ett avslut. Det innebär att acceptera att våldsutövaren kanske aldrig ber om ursäkt, tar ansvar för sina handlingar eller förändras. I stället för att söka ett avslut hos den personen kan fokus ligga på att finna det inom sig själv, för att försonas med det förflutna och gå vidare.
Öva medveten närvaro & meditation
Medveten närvaro och meditation är kraftfulla verktyg för återhämtning efter psykiskt våld. Dessa metoder hjälper människor att förankra sig i nuet, finna inre ro och hantera sina känslor på ett sundare sätt. Regelbunden meditation med medveten närvaro kan också förbättra känsloregleringen, minska stress och öka självkännedomen.
Att öva meditation med medveten närvaro kan innebära enkla andningsövningar, vägledda meditationspass eller enkla aktiviteter som promenader i naturen. Oavsett vilken aktivitet man väljer är det centrala att den får främja en känsla av klarhet och lugn.
Kom ihåg att återhämtning efter psykiskt våld inte behöver vara en linjär process. Vissa kan uppleva bakslag, medan processen kan gå långsammare för andra. Med stöd, uthållighet och tålamod är det ändå möjligt att återhämta sig och bygga upp ett lyckligt liv igen.
Acceptera processen
Påminn dig om att återhämtning är en process snarare än en slutpunkt, med fortlöpande utveckling, lärande och självreflektion. Det kan finnas både bra och dåliga dagar. Ge utrymme för dem och fortsätt framåt.
Uppmärksamma framsteg
Uppmärksamma alltid framsteg, oavsett hur små eller stora de är. Ge dig själv beröm för en dag utan negativa tankar om dig själv och uppskatta din insats efter ett samtal om gränssättning. Kom ihåg att varje ansträngning i återhämtningen är värd att erkänna och fira. Det stärker processen och uppmuntrar fortsatt utveckling.
Utveckla motståndskraft
Experter definierar motståndskraft som förmågan att återhämta sig efter svåra perioder och motgångar. Psykiskt våld kan orsaka stor skada, men det kan också ge en möjlighet att utveckla motståndskraft. Genom att ta sig igenom återhämtningens olika utmaningar kan en person bli starkare, mer medveten och bättre rustad att hantera framtida svårigheter.
Hjälp andra
För många ingår det i återhämtningen att hjälpa och stödja andra som har liknande livserfarenheter. De kan arbeta ideellt i organisationer som stöder personer som utsatts för övergrepp, delta i informationskampanjer eller helt enkelt erbjuda hjälp och stöd till familjemedlemmar och vänner som utsätts för psykiskt våld. Att hjälpa andra ger en känsla av mening och tillfredsställelse och kan stärka den egna återhämtningen.
Återhämtning efter psykiskt våld kan vara en utmanande men givande process. Den har flera delar och börjar med att erkänna att våldet har ägt rum, följt av att söka professionell hjälp och ta hand om sig själv för att hantera de svårigheter som följer. Enkla övningar i medveten närvaro, arbete med motståndskraft och självmedkänsla stärker återhämtningen och leder till positiva resultat.
Även om ärren efter en relation med psykiskt våld kanske aldrig läker helt behöver de inte definiera en persons framtid. Med ansträngning, stöd och tid är det möjligt att läka, utvecklas och bygga upp ett liv präglat av glädje, kärlek och meningsfullhet.
DET HÄR KAN VARA TILL HJÄLP
En bra utgångspunkt.
behandlingshem för PTSD
UtforskaFörstå02behandlingshem för emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS)
UtforskaFörstå03behandlingshem för depression
UtforskaBedömning och behandlingsplanering inför privat behandling med boende
UtforskaPlanera din vistelse02Så fungerar inskrivningen
UtforskaFörstå03behandlingshem för PTSD
UtforskaFör familjer
UtforskaPlanera din vistelse02Intervention och krisstöd
UtforskaFörstå03behandlingshem för PTSD
UtforskaFör remitterande yrkesverksamma
UtforskaUtforska02Klinisk styrning och säkerhet
UtforskaFörstå03behandlingshem för PTSD
UtforskaFrågor
Vanliga frågor
Redaktionellt underlag
Evidens och källor
Utvalda kliniska riktlinjer, sakkunniggranskad forskning och folkhälsokällor som används i den här artikeln.
Visa alla 20 källorVisa färre källor
Kliniskt sammanhang
Tydlig information sätts in i ett sammanhang av komplex och samsjuklig problematik.
Individuella faktorer
Bedömningen är fortsatt avgörande eftersom behov och risker skiljer sig från person till person.
Nästa steg
Ett konfidentiellt samtal kan bidra till att klargöra den lämpligaste vägen framåt.
Osäker på var situationen passar in?
Ditt inskrivningsteam


Ett första konfidentiellt samtal kan bidra till att klargöra den samlade problematiken och om vår miljö är lämplig.
Nästa
