Alla bör sträva efter att upprätthålla en god psykisk hälsa, oavsett om de har en psykisk störning eller inte. Det går att tala om psykisk hälsa utan att nämna psykiska störningar. Även om begreppen hänger samman går de att skilja åt. När människor talar om välbefinnande tänker de flesta på sin hälsa som helhet och hur den påverkar deras psykiska hälsa.
Psykisk hälsa avser en persons eller grupps känslomässiga och sociala välbefinnande. Välbefinnande handlar om att ha en bättre fysisk och psykisk hälsa.
När man talar om välbefinnande avses en persons allmänna hälsa. Även om fokus oftast ligger på psykisk hälsa kan begreppet omfatta psykiskt välbefinnande, fysisk hälsa och hälsan i relation till den omgivande miljön. God psykisk hälsa hänger samman med god hälsa som helhet.
Sambandet mellan psykisk hälsa och välbefinnande har länge varit omdiskuterat. Välbefinnandet påverkas av både fysisk och psykisk hälsa. Människor har större motståndskraft när de känner sig psykiskt friska och i balans. Förmågan att hantera livets utmaningar och återhämta sig efter traumatiska upplevelser förbättrar det allmänna välbefinnandet.
Motsvarande gäller för hur både objektivt och subjektivt välbefinnande påverkar den psykiska hälsan. Människor känner sig mer tillfreds, mindre stressade och mer närvarande i vardagen när deras grundläggande behov tillgodoses, till exempel mat, bostad och frihet från våld och fördomar. Detta visar hur välbefinnande i bred bemärkelse främjar god psykisk hälsa.
På samma sätt som välbefinnandet påverkar hälsan har den psykiska hälsan betydande och långvariga effekter på den fysiska hälsan. Fysisk och psykisk hälsa är ömsesidigt beroende av varandra.
Här följer några exempel som belyser detta:
Regelbundna måltider, lämplig aktivitet, sömn och stödjande relationer kan bidra till allmän hälsa och välbefinnande. De garanterar inte att depression eller ångest förebyggs eller att personen återhämtar sig, och professionell behandling kan behövas liksom praktiskt stöd.
Personer som lever med psykiska hälsotillstånd kan också uppleva välbefinnande, ha meningsfulla relationer och göra framsteg mot personliga mål. Stödet bör ta hänsyn till symtom och livssituation utan att göra god hälsa till en förutsättning för ett värdefullt liv.
Det finns grundläggande samband mellan psykisk hälsa och välbefinnande. Det finns flera samband mellan långvarig fysisk sjukdom och psykisk hälsa som försämrar människors livskvalitet, ökar behovet av samhällstjänster som hälso- och sjukvård och får negativa konsekvenser för samhället. Hälsa är enligt myndigheter inom hälsoområdet inte bara frånvaro av sjukdom eller funktionsnedsättning, utan också ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Det är därför inte förvånande att psykisk hälsa är avgörande för fysisk hälsa.
Vid kroniska tillstånd är sambandet mellan psykisk hälsa och välbefinnande som tydligast. Följande är samband mellan välbefinnande och psykisk hälsa:
Fysiska och psykiska hälsotillstånd kan förekomma samtidigt och påverka varandra. En kliniker bör beakta båda utan att anta att ett fysiskt symtom har en psykologisk förklaring eller att en psykiatrisk diagnos avgör någons framtida fysiska hälsa.
Både kroniska fysiska sjukdomar och psykisk hälsa påverkas av hälsans socioekonomiska bestämningsfaktorer. Lämplig fysisk aktivitet, regelbunden motion, tillgång till näringsrik mat, goda inkomstmöjligheter samt främjande av social delaktighet och socialt stöd är viktiga faktorer för god psykisk hälsa. Det finns därför möjligheter att stärka skyddsfaktorer och minska riskfaktorer inom många delar av välbefinnande och psykisk hälsa.
Det allra första steget för att utveckla sätt att minska förekomsten av samtidiga sjukdomstillstånd och stödja personer som lever med psykiska störningar och allvarliga fysiska problem är att förstå sambandet mellan kropp och psyke.
Fysisk hälsa handlar om kroppen, medan psykisk hälsa handlar om psykologisk och känslomässig funktion. Välbefinnande är ett bredare sätt att se på hur någon mår och vad som stödjer ett meningsfullt och hanterbart liv. Begreppen överlappar varandra, och definitionerna varierar mellan olika sammanhang.
Enligt Världshälsoorganisationen är psykisk hälsa ett kontinuum som formas av individuella och sociala omständigheter. Välbefinnande kräver inte en kropp eller ett psyke fritt från sjukdom. Människor som lever med sjukdom eller funktionsnedsättning kan ha värdefulla relationer, en känsla av mening och områden där de känner tillfredsställelse, samtidigt som de behöver stöd.
Materiella förhållanden och personlig upplevelse
Det kan vara till hjälp att skilja förhållanden som bostad, trygghet och tillgång till vård från personens egen bedömning av tillfredsställelse, tillhörighet eller mening. Att fråga hur någon mår ger information om personens subjektiva upplevelse; det mäter inte i sig alla materiella förhållanden i personens liv.
Ett givande samtal omfattar båda delarna: vad personen upplever och vilka praktiska omständigheter som kan behöva förändras.
Psykiskt välbefinnande är en värdefull del av en bredare syn på hälsa. Vilket stöd en person behöver beror på livssituation, önskemål, ansvar och tillgängliga resurser.
Att vara medveten om sina individuella behov och utveckla vanor för att ta hand om sig själv behövs för att hantera livets många svårigheter, prövningar och utmaningar i en värld fylld av krav och påfrestningar kring hälsa, ekonomi, relationer, och vardagsliv.
1. Individuell behandling
Professionellt stöd kan ge utrymme att förstå svåra upplevelser, bedöma symtom och överväga behandling eller praktiska förändringar. Vilket tillvägagångssätt som är lämpligt beror på individen; alla svårigheter kräver inte samma typ av terapi.
2. Gemenskap
Stödjande relationer kan omfatta vänner, familj, personer med liknande erfarenheter, föreningar eller professionella stödverksamheter. Fundera över vilka kontakter som känns trygga och hjälpsamma och vilken sorts stöd som önskas. Den som tycker att sociala kontakter är svåra bör erbjudas stöd utan skuldbeläggning eller påtryckningar.
3. Fysisk hälsa
Eftersom kroppen och hjärnan är oupplösligt förbundna påverkar hälsan hos den ena även den andra. Det är viktigt att ta hand om kroppen, eftersom den är ett komplext nätverk av sammankopplade system som hjälper oss att klara livet. Genom att äta hälsosamt, få tillräckligt med sömn, motionera och dricka tillräckligt kan man därför ta viktiga steg för att upprätthålla sitt övergripande fysiska välbefinnande, vilket i sin tur hjälper till att minska stress kring livet i allmänhet.
4. Intellektuell stimulans
Arbetet med att upprätthålla god psykisk hälsa bör också omfatta mental träning och ett engagemang för livslångt lärande. Att skapa nya möjligheter och öka sina kunskaper kan öppna nya perspektiv som avsevärt kan förbättra livet som helhet.
5. Hälsa och omgivande miljö
Bostad, trygghet, arbetsförhållanden och tillgång till stöd kan påverka välbefinnandet. Vissa påfrestningar går att förändra på egen hand, medan andra kräver hjälp från stödverksamheter, arbetsgivare eller samhället i stort. En person bör inte ensam hållas ansvarig för omständigheter utanför den egna kontrollen.
6. Gränser
Att sätta gränser och öva på att säga nej till sådant som inte är nödvändigt ger utrymme att värna den psykiska hälsan. Det är svårt att uppfylla alla livets åtaganden och samtidigt ta bättre hand om sig själv. Om man inte tidigare har lärt sig att säga nej till familj och vänner kan det kännas mycket jobbigt i början. Men när man lär sig att hävda sina behov och återta sin tid blir det lättare att följa de dagliga rutiner som skyddar den psykiska hälsan som helhet.
7. Att ta hand om sig själv
Att ta hand om sig själv kan innebära hanterbara rutiner, vila, lämplig aktivitet och att be om hjälp. Det bör anpassas efter hälsa, funktionsnedsättning, ork och resurser. Det är ett stöd i vardagen och ersätter inte nödvändig behandling.
Även om hälsa och välbefinnande är nära förbundna finns det betydande skillnader. Ett sätt att förstå skillnaden är att jämföra vilken betydelse hälsa och välbefinnande har i vardagen. Det omfattar en mängd aktiviteter och hälsotillstånd som kan tyda på god fysisk och psykisk hälsa och välbefinnande.
Exempel på psykisk hälsa
- Att hantera stress.
- Förmåga att sätta upp och nå mål.
- Förmåga att utveckla relationer
- Att kunna delta i socialt samspel.
- Välfungerande psykologiska processer.
- Att kunna avsätta tid för avkoppling.
Exempel på välbefinnande
Gott välbefinnande beror på:
- Övergripande hälsa och välmående
- Sociala kontakter.
- En trygg och hälsosam miljö.
- God hjärt-kärlhälsa.
- Goda motionsvanor och god fysisk kondition.
- Trygghet i hemmet.
- Balans mellan arbete och privatliv.
Vilken betydelse psykisk hälsa tillmäts kan variera mellan kulturer. Det är viktigt att förstå att det som betraktas som gott välbefinnande i en kultur kan skilja sig från synen i en annan.
Psykiskt välbefinnande
Hur vi hanterar livets upp- och nedgångar avgör vårt psykiska välbefinnande. Denna enkla syn på psykisk hälsa har en djupare betydelse och konsekvenser för vardagen. Den omfattar en persons tankar, beteende och känslomässiga välmående.
Denna viktiga aspekt av vilka vi är rymmer flera innebörder. Alla följande egenskaper – som i själva verket är förmågor vi kan öva upp och utveckla – ingår i psykiskt välbefinnande:
- Självacceptans
- Medvetenhet om att vara en del av något större
- En känsla av självständighet, snarare än att vara beroende av andra för sin identitet eller glädje
- Att vara medveten om och använda sina personliga egenskaper
- En realistisk verklighetsuppfattning och medvetenhet om att våra tankar inte alltid är sanna och att vi inte kan läsa andras tankar
- En önskan att utvecklas vidare
Känslomässigt välbefinnande
Känslomässigt välbefinnande omfattar:
- Att kunna prata med någon om personliga bekymmer och dela sina tankar med andra.
- Att kunna säga nej till förfrågningar utan att få dåligt samvete
- Att känna igen och hantera olika känslor, med stöd vid behov
- Att ge intryck av att ha stöd från många människor som verkligen bryr sig.
- Att kunna koppla av
- Att ha en positiv känsla inför sig själv
Samtidiga fysiska och psykiska vårdbehov
NIMH:s vägledning om kronisk sjukdom och psykisk hälsa förklarar att fysisk sjukdom och depression kan förekomma samtidigt och påverka vården. Det innebär inte att alla med depression har nedsatt immunförsvar, eller att ett visst fysiskt symtom kan tillskrivas psykisk hälsa utan en bedömning.
Trötthet, sömn och vardagsfunktion
Brist på energi och förändrad sömn kan ingå i psykiska besvär, men trötthet kan ha många bidragande orsaker. Ihållande eller nya symtom bör diskuteras med en kliniker som kan bedöma fysisk hälsa, läkemedel, sömn och psykologiska behov i ett sammanhang.
Stress och fysiska symtom
Stress kan ha betydelse för hur någon mår och fungerar. Ett samband i en studie fastställer inte en exakt individuell risk för hjärtinfarkt och bevisar inte att en ung persons hjärta skadas av en känsla. Ta upp oroande symtom direkt i stället för att anta att de förklaras av stress.
Samordnad vård bör utgå från personens identifierade behov och följa upp om behandlingen och det praktiska stödet hjälper.
