Hög alkoholkonsumtion och alkoholbrukssyndrom är förknippade med ökad risk för självmordstankar, självmordsförsök och dödsfall genom självmord. Alkohol kan också förvärra depression. Dessa samband innebär inte att självmord är oundvikligt; stöd i rätt tid och lämplig behandling kan hjälpa.
Självmord är ett dödsfall orsakat av en själv riktad handling med avsikt att dö. Ett självmordsförsök är en potentiellt skadlig handling riktad mot den egna personen, med någon grad av avsikt att dö, som inte leder till döden. Självmordstankar innebär tankar på självmord och omfattar inte nödvändigtvis en plan.
Om du eller någon annan riskerar att agera på självmordstankar, redan har tagit ett skadligt ämne eller inte kan vara i säkerhet, ring det lokala larmnumret nu. Stanna hos personen om det är säkert att göra det. I USA kan du ringa eller skicka sms till 988 för krisstöd; i andra länder kontaktar du en lokal krisverksamhet. Uttalanden om självmord är inte mindre viktiga för att personen är berusad.
Professionell hjälp kan omfatta både självmordsrisk och alkoholbruk. Beroende på aktuella säkerhetsbehov och medicinska behov kan lämplig vård vara akutsjukvård, slutenvård eller öppenvård; behandling i en exklusiv boendemiljö är inte en förutsättning för effektiv hjälp.
Självmord är ett svårt ämne att tala om för många. Det är kulturellt tabubelagt, och de ord vi använder är ofta omstridda och stigmatiserande. Det är viktigt att skapa utrymme för samtal om tankar och känslor kring självmord, så att människor som tyngs av dem lättare kan få den hjälp de behöver. Detta är särskilt viktigt när en person har alkoholberoende och självmordstankar.
Alkohol kan vara en faktor vid dödsfall genom självmord, men uppskattningarna varierar beroende på population, provtagningsrutiner och om en studie mäter berusning, alkoholbrukssyndrom eller något annat samband. Vanligtvis finns det inte en enda orsak, och statistik på befolkningsnivå kan inte förutsäga vad en enskild person kommer att göra.
Alkohol minskar hjärnans hämmande kontroll och försämrar förmågan att tänka rationellt. Det kan göra människor mer benägna att agera på impulser, även sådana som rör självskada eller självmord.
Alkohol påverkar dessutom stämningsläget, vilket kan öka sannolikheten för självmordstankar. Vid berusning är människor mer benägna att agera på självmordstankar till följd av försämrat stämningsläge, mer negativa tankar och minskad självkontroll.
Substance Abuse and Mental Health Services Administration varnar också för att alkohol ökar psykiskt lidande och aggressivitet samtidigt som den försämrar den kognitiva förmågan. Alkohol kan ibland ge människor en impuls att agera på självmordstankar samtidigt som deras förmåga att använda andra sätt att hantera svårigheter minskar.
Alkoholbrukssyndrom förekommer dessutom ofta samtidigt med andra psykiatriska tillstånd, såsom depression, ångest, adhd, bipolär sjukdom, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), personlighetssyndrom, eller andra substansbrukssyndrom.
Alkoholbrukssyndrom och depression kan förekomma samtidigt och motiverar då en noggrann bedömning. Inget av tillstånden innebär att självmord är oundvikligt.
I vissa fall kan människor försöka självmedicinera symtom på psykisk sjukdom med alkohol. Denna samtidiga förekomst av substansmissbruk och psykiatriska tillstånd kan ytterligare öka risken för självmord.
Människor använder ofta alkohol för att självmedicinera. Oavsett om de har ångest eller något annat psykiatriskt tillstånd, ett förstämnings- eller personlighetssyndrom, eller försöker hantera en traumatisk händelse, tar många till alkohol för att glömma sina svårigheter. Långvarigt bruk av detta ämne kan leda till toleransutveckling, fysiskt beroende och slutligen beroendesjukdom.
Att dricka som ett sätt att hantera svårigheter kan försämra hälsan och relationerna och öka det känslomässiga lidandet. Risken måste bedömas individuellt, med hänsyn till aktuella tankar, avsikt, tillgång till medel, berusning och tillgängligt stöd.
Alkohol är ingen behandling för självmordstankar. Den kan förvärra lidandet och försämra impulskontrollen eller omdömet, vilket ökar risken för att agera i en kris. Det finns ingen generell tiofaldig riskökning som gäller för varje person eller konsumtionsmönster.
Skadligt alkoholbruk kan förvärra symtom vid psykiatriska tillstånd som depression, bipolär sjukdom och emotionellt instabilt personlighetssyndrom. Självmordsrisken bör bedömas direkt, inte antas utifrån en diagnos, och behandlingen bör utgå från personens aktuella säkerhet och behov.
Forskning visar samband mellan både akut alkoholintag och alkoholbrukssyndrom och självmordsbeteende. Sambandets styrka varierar mellan studier; en bestämd procentsats kan inte beskriva alla sammanhang eller fastställa alkohol som den enda orsaken.
Riskuppskattningar för alkoholbrukssyndrom, hög alkoholkonsumtion och förekomst av alkohol vid dödsfall mäter olika saker. De bör inte slås samman till en enda regel om femfaldig eller tiofaldig risk för en individ.
Självmordstankar är upplevelser som behöver uppmärksammas, inte automatiskt ett separat psykiatriskt tillstånd. Alkohol kan öka den omedelbara risken genom försämrat omdöme, minskade hämningar och ökat lidande, samtidigt som även sociala faktorer och psykisk hälsa har betydelse.
Samtidig depression och alkoholbrukssyndrom kan öka risken, men en bedömning behövs oavsett ålder eller kön. Avfärda inte någons lidande utifrån en demografisk profil.
Studier och metaanalyser ger stöd för ett samband mellan alkoholbrukssyndrom och självmordstankar, självmordsförsök och dödsfall genom självmord. Ett samband fastställer inte en enda orsak och kan inte tillförlitligt förutsäga utfallet för en individ; en direkt bedömning i rätt tid är fortfarande avgörande.
Depression och alkoholbrukssyndrom kan förekomma samtidigt, och vissa dricker i ett försök att hantera sitt lidande. Påståendet att mer än 80 procent av dem som dör genom självmord har båda tillstånden är inte en etablerad generell statistisk uppgift.
Alkohol har en dämpande effekt på centrala nervsystemet, men det är inte detsamma som diagnosen depression. Den kan försämra koordinationen och omdömet, försämra stämningsläget eller sömnen och interagera med läkemedel. En kliniker bör bedöma alkoholkonsumtion och läkemedelsanvändning tillsammans, särskilt när självmordstankar förekommer.
Tolerans skyddar inte en person med depression från alkoholrelaterade skador eller självmordsbeteende. Problemen kan förbättras med lämplig behandling; de bör inte beskrivas som en ändlös cirkel. Om det finns risk för fysiskt beroende kan det behövas medicinsk planering för att sluta med alkohol, eftersom abstinens kan vara farlig.
Fråga direkt om självmordstankar, lyssna utan att döma och hjälp personen att få kontakt med professionellt stöd. Ring larmcentralen vid omedelbar fara, en överdos eller om personen inte kan vara i säkerhet, och stanna hos personen om det är säkert. Möjliga varningstecken är följande, särskilt om de är nya eller tilltar; att de saknas utesluter inte risk:
- Talar om en önskan att dö eller tydliga självmordstendenser
- Uttrycker en plan, avsikt eller förberedelser för att avsluta sitt liv
- Talar om att känna att det inte finns något hopp eller någon mening med att leva.
- Talar om sitt lidande och en plågsam smärta som känns outhärdlig.
- Säger sig vara en belastning för omgivningen
- Använder mer alkohol eller illegala droger än vanligt
- Beter sig ansvarslöst, oroligt eller upprört
- Har sömnproblem
- Drar sig undan från andra
- Visar ilska eller talar om att hämnas
- Uppvisar humörförändringar
Ta uttalanden om självmord på allvar, även vid berusning. Fråga om den omedelbara säkerheten och sök skyndsamt professionell hjälp. Om personen har en plan eller avsikt, redan har skadat sig eller inte kan vara i säkerhet, ring larmcentralen och stanna hos personen om det är säkert.
Hur du kommunicerar med någon som är självmordsbenägen kan också vara avgörande. Om du funderar på hur du kan hjälpa en person med alkoholberoende som är självmordsbenägen, tänk på följande:
- Fråga personen direkt om hen överväger självmord.
- Lyssna utan att döma, argumentera eller visa förvåning
- Visa att du stöder personen och är villig att hjälpa.
- Förklara att du kan behöva involvera betrodda stödpersoner eller akutpersonal för att skydda personen; lova inte att hålla omedelbar fara hemlig.
- Hjälp till att begränsa tillgången till läkemedel, vapen och andra möjliga medel för självskada när det kan göras säkert. Konfrontera inte någon som håller i ett vapen och utsätt inte dig själv för fara; ring larmcentralen.
Samordnad vård bör omfatta självmordsrisk, alkoholbruk och andra psykiska besvär. Utforma en säkerhetsplan med professionellt stöd, med varningstecken, kontaktpersoner och sätt att göra miljön säkrare. Alkoholberoende kan kräva övervakad abstinensbehandling; att sluta tvärt på egen hand är inte alltid säkert.
Enligt Substance Abuse and Mental Health Services Administration (SAMHSA) har vissa program som erbjuder stöd och träning i livsfärdigheter visats skydda mot både substansmissbruk och självmord. Att identifiera och behandla alkoholberoende är viktiga delar av självmordsprevention. Om specifika alkoholrelaterade problem inte uppmärksammas kan det öka sjuklighet och dödlighet bland personer med självmordsrisk.
Behandling av alkoholbrukssyndrom kan omfatta lämpliga läkemedel, beteendeterapier och fortlöpande stöd. Omedelbar självmordsrisk kräver en separat säkerhetsbedömning och åtgärder. Följande terapier kan ingå i mer långsiktig vård:
Korta interventioner: Detta är korta, tidsbegränsade insatser där en behandlare ger individuellt anpassad återkoppling om dina alkoholvanor och riskerna med dem och hjälper dig att identifiera behandlingsmål för att utforma en plan för att sluta dricka.
Kognitiv beteendeterapi: Denna terapiform kan ges individuellt eller i små grupper. Den syftar till att hjälpa människor att identifiera svårhanterliga eller irrationella känslor, tankar och beteenden som kan bidra till problematiska alkoholvanor. Målet är att hjälpa människor att utveckla mer hälsosamma tankemönster och förmågor att hantera svårigheter, så att de kan minska sitt drickande eller undvika framtida återfall.
Motivationshöjande behandling: Detta är en korttidsterapi som syftar till att stärka en persons motivation att sluta dricka. Personen arbetar tillsammans med en terapeut för att diskutera för- och nackdelar med att söka behandling, stärka tilltron till sin förmåga, upprätta en behandlingsplan för att sluta dricka och tillägna sig de färdigheter som behövs för varaktig nykterhet.
Par- och familjesamtal: Eftersom makar, vänner och familjemedlemmar också påverkas av en persons alkoholberoende är det viktigt att inkludera dem i behandlingsprogrammet. Par- och familjesamtal syftar till att förbättra och reparera relationer. De har också visats bidra till att upprätthålla nykterhet.
