Liksom andra sjukdomar och beroenden kan ät störningar och alkoholberoende fungera som en hanteringsstrategi för personer som har upplevt trauma och har underliggande känslor av rädsla, depression, ångest och stress eller spänning.
Alkoholberoende är ett allvarligt tillstånd som är vanligare än många tror. Alkoholberoende och ätstörningar som bulimi och anorexi är ofta förknippade med varandra.
Sambandet mellan alkoholberoende och ätstörningar samt annat substans- eller drogmissbruk är väletablerat:
Nästan 50 % av personer med en ätstörning missbrukar också droger och/eller alkohol.
25 % av dem som söker behandling för ätstörningar uppfyller också kriterierna för substansrelaterade beroendeproblem, enligt forskning.
Substansberoende är fem gånger vanligare bland personer med ätstörningar än i befolkningen i stort.
Alkohol, droger och ätstörningsbeteenden kan hjälpa personer att döva sina svårigheter, sitt obehag och sin oro, men till ett högt pris.
Långvarig begränsning av viktiga näringsämnen (till följd av ätstörningar) i kombination med överdriven alkoholkonsumtion kan orsaka bestående skador på livsviktiga organ, ibland även dödsfall
Det finns ett nära samband mellan alkoholanvändning och ätstörningar. Detta gäller dock inte alltid, särskilt inte hos personer med dubbeldiagnos.
Enligt forskning förekommer alkoholbrukssyndrom och ätstörningar ofta samtidigt, eftersom alkohol ofta används för känsloreglering eller som en del av ett impulsivt beteende hos personer med osunda ätmönster. American Psychiatric Association erkänner uttryckligen fyra kategorier av ätstörningar: bulimia nervosa, anorexia nervosa, hetsätningsstörning, och ätstörning utan närmare specifikation. Mönstren för samtidig förekomst varierar mellan dessa undertyper.
Ätstörningar debuterar vanligtvis under tonåren eller tidigt i vuxenlivet, men kan också debutera långt senare i vuxenlivet. Personer med alkoholbrukssyndrom och ätstörningar har ofta samma självdestruktiva personlighetstyp, som kännetecknas av neurotiska, perfektionistiska drag och dramatiska, impulsiva läggningar.
Dessa egenskaper visar att personer med ätstörningar ofta använder eller missbrukar alkohol som ett sätt att hantera de dagliga utmaningar och den stress som deras ätstörningar medför. Ätstörningar klassificeras ofta som beroendesjukdomar, och det stora flertalet personer med en ätstörning har ett beroendeproblem. Alkoholkonsumtion och ätproblem förekommer oftare samtidigt hos personer med beroendebenägen personlighet.
Enligt forskning har personer med ätstörningar som också använder droger svårare symtom och sämre utfall än personer med ätstörningar som inte använder droger. Dessa personer har också längre återhämtningstid, sämre funktionsförmåga och högre återfallsfrekvens.
Forskningsstudier visar att:
Vissa personer använder alkohol för att hantera sin ätstörning (exempelvis genom att använda droger och alkohol som ersättning för ätstörningsbeteenden, som ett sätt att hantera de negativa konsekvenserna av dessa beteenden eller som ett sätt att undvika eller döva det lidande som en ätstörning medför)
Personer med samtidiga ätproblem och alkoholberoende är mer benägna att utveckla och uppvisa impulsivitet.
Personer med hetsätningsstörning är mer benägna än personer med andra ätstörningar att dricka större mängder alkohol vid ett och samma tillfälle och att göra det oftare.
Negativa känslor, grupptryck och fysisk smärta eller frestelser ökar alla sannolikheten för intensivkonsumtion av alkohol och hetsätning.
Mängden alkohol som konsumeras och drickandets negativa effekter har samband med hetsätningsbeteenden, som förekommer vid flera ätstörningar.
Personer med bulimia nervosa är dubbelt så benägna att missbruka alkohol som personer med andra ätstörningar.
Ätstörningar är avvikelser i ät- och aktivitetsmönster som orsakas av upprörande och oroande känslor och tankar. Ätstörningar kan ha negativa effekter på fysisk, psykisk och social hälsa.
Det finns psykologiska, biologiska och samhälleliga riskfaktorer. Ätstörningar är förknippade med lägre nivåer av signalsubstanserna serotonin och dopamin i hjärnan. Utöver drogbrukssyndrom kan ätstörningar förekomma samtidigt med psykiska sjukdomar som ångestsyndrom och egentlig depression.
Oavsett vilken typ av ätstörning som avses är riskfaktorerna desamma. Vanliga riskfaktorer är:
- Att få höra kritik om sitt utseende, särskilt sin vikt, från vänner, familj och vårdpersonal.
- Att ha övervikt som barn och tonåring
- Att få en diagnos inom förstämningssyndrom
- Att lägga stor vikt vid perfektionism, särskilt om den uppmuntrades i den sociala omgivningen eller inom familje kretsen under barndomen, kan vara skadligt.
- Att uppvisa impulsivitet
- Att utstå svårt lidande
Även om ätstörningar ofta anses drabba enbart flickor, ungdomar och kvinnor kan vem som helst utveckla dessa tillstånd. Nästan 18 procent av ickebinära personer och transpersoner har uppvisat ätstörningsbeteenden under det senaste året, jämfört med 1,8 procent av ciskvinnor och 0,2 procent av cismän, enligt forskning (män och kvinnor som identifierar sig med samma kön som de tilldelades vid födseln).
Ätstörningar är också vanligare bland homosexuella män, bisexuella, lesbiska och andra icke-heterosexuella personer än bland heterosexuella cismän och ciskvinnor.
Ätstörningar orsakar livshotande kroppsliga skador. En person med en ätstörning kan uppvisa följande:
- Sköldkörtelsjukdom
- Hypoglykemi
- Håravfall eller alopeci
- Andningssvikt
- Hepatit
- Hjärnatrofi eller krympning av hjärnan
- Hjärtsjukdomar som mitralisklaffprolaps
Alkoholbrukssyndrom kan skada alla delar av kroppen och påverka varje del av en persons liv. Möjliga negativa effekter av överdriven alkoholkonsumtion är bland annat:
- Läspande tal
- Undernäring
- Sexuella funktionsstörningar
- Minnesluckor
- Hallucinationer
- Relationsproblem
- Ekonomiska svårigheter
- Problem i arbetslivet
Alkohol och ätstörningar kan orsaka långvariga hälsoskador. De vanligaste alkoholrelaterade hälsoproblemen omfattar:
- Infektionssjukdomar
- Diabetes
- Cancer
- Neuropsykiatriska tillstånd
- Hjärt-kärlsjukdom
- Leverskador, som kan leda till levercirros
- Sjukdomar i bukspottkörteln
- Oavsiktliga och avsiktliga skador
Kombinationen av alkoholkonsumtion och ätstörningar ökar sannolikheten för näringsrelaterade hälsoproblem, exempelvis problem till följd av brist på vitamin B1 (tiamin).
Anorexia nervosa beskrivs som en vägran eller ovilja att upprätthålla en normal och hälsosam kroppsvikt i förhållande till ålder och längd, en överväldigande rädsla för viktuppgång och undernäring. Anorexi delas in i två undertyper: den restriktiva typen, som kännetecknas av överdriven bantning, och typen med självrensning/hetsätning, som kännetecknas av episoder av självframkallad hetsätning och/eller självrensning genom kräkningar eller diuretika.
Personer med anorexi har en kraftigt förvrängd självbild, särskilt sin kroppsuppfattning, där de uppfattar sig som överviktiga trots att de är onormalt smala, och de bortser ofta från allvaret i sin ohälsosamma vikt. Anorexi drabbar personer i olika åldrar, med en genomsnittlig debutålder mellan 14 och 18 år. Sjukdomen är vanlig bland flickor och kvinnor och har hög återfallsfrekvens. I extrema fall kan undernäring leda till medicinska problem och även dödsfall.
Anorexia nervosa: tecken och symtom att uppmärksamma
- Betydande viktnedgång
- Fixering vid vikt, kalorier, mat, antal gram fett och bantning
- Yrsel
- Ständiga kommentarer om att vara ”tjock” eller överviktig trots betydande viktnedgång.
- Ett starkt behov av att dominera eller ha kontroll
- Ständiga försök att undvika måltider eller sociala sammanhang som innefattar mat
- Svimning
- Att dra sig undan från sina vanliga vänner och aktiviteter
- Isolering och tillbakadragenhet
Anorexi har en lägre andel samtidigt substansberoende än hetsätningsstörning och bulimi. Majoriteten av personer med både alkoholberoende och anorexi använder alkohol för att kontrollera sin aptit. Att dricka alkohol på tom mage ökar risken för alkoholförgiftning, alkoholrelaterade skador och minnesförlust.
Bulimia nervosa är en ätstörning som kännetecknas av återkommande episoder av hetsätning (intag av mycket stora mängder mat på kort tid tillsammans med en känsla av kontrollförlust) följt av självrensning. Personer med bulimi använder regelbundet extrema metoder för viktkontroll för att kompensera för hetsätningen, till exempel:
- Kräkningar
- Missbruk av laxermedel, aptitdämpande medel eller diuretika
- Extrema dieter eller fasta
- Ansträngande fysisk träning
För att diagnostiseras med bulimia nervosa måste en person ha ägnat sig åt hetsätning och olämplig självrensning minst två gånger i veckan under tre månader. Personer med bulimi och alkoholberoende hetsäter och intensivkonsumerar vanligtvis både mat och alkohol före självrensningen. Vid intensivkonsumtion dricker personen överdrivna mängder alkohol under kort tid. Ungdomar med bulimi som samtidigt missbrukar alkohol är mer benägna att ägna sig åt högriskaktiviteter som stöld, självmordsförsök och oskyddat sex.
Hetsätningsstörning, som fram till nyligen formellt klassificerades som en ätstörning utan närmare specifikation, kännetecknas av återkommande episoder av hetsätning utan de korrigerande eller kompensatoriska strategier för viktkontroll som förknippas med bulimia nervosa.
Personer som regelbundet hetsäter upplever kontrollförlust under hetsätningen, följt av stark skuld eller skam efteråt. För att få diagnosen hetsätningsstörning måste en person hetsäta i genomsnitt två gånger i veckan under sex månader.
Till skillnad från bulimi och anorexi är hetsätningsstörning inte ovanlig bland män och är vanligast bland vuxna. Hetsätningsstörning ökar risken för obesitas och de allmänmedicinska problem som är förknippade med övervikt. Personer med hetsätningsstörning hetsäter ofta och intensivkonsumerar alkohol, men till skillnad från personer med bulimi gör de sig inte av med alkoholen genom självrensning efteråt.
Eftersom många personer med hetsätningsstörning har obesitas behöver de konsumera större mängder alkohol för att uppleva dess effekter, vilket ökar alkoholrelaterade hälsorisker som levercirros och andra leversjukdomar.
”Drunkorexi” är ett slanguttryck för det ohälsosamma beteendet att minska sitt matintag till nästan ingenting för att kunna intensivkonsumera alkohol utan att gå upp i vikt. Personer med drunkorexi begränsar sitt kaloriintag genom att svälta sig för att kompensera för kalorierna de får i sig genom alkohol.
Eftersom alkohol inte har någon näringsmässig nytta kan personer med detta tillstånd snabbt bli undernärda, utöver att utsättas för alla de fysiska och sociala risker som är förknippade med alkoholberoende.
Drunkorexi är vanligast bland kvinnor i högskoleåldern, även om även män och äldre personer av båda könen har rapporterats utveckla tillståndet. Många forskare kopplar denna grupp till alkoholkonsumtionens framträdande kulturella roll, grupptryck och den rädsla för att gå upp de så kallade ”freshman 15”, 15 pund under första studieåret, som kvinnor i högskoleåldern möter.
Till en början är det kanske inte uppenbart att någon har problem med drunkorexi, eftersom personen inledningsvis inte går ned särskilt mycket i vikt. När beteendet pågår under lång tid kan det dock bli ett allvarligt problem.
Alkoholbrukssyndrom och ätstörningar förekommer ofta samtidigt med andra psykiska tillstånd. Viss kontrollerad forskning har visat att en del av den skenbara samtidiga förekomsten av ätstörningar och substansbrukssyndrom beror på andra psykiatriska sjukdomar.
Enligt forskning kan patienter med båda tillstånden ha problem med impulskontroll, vilket också är starkt förknippat med personlighetssyndrom, däribland emotionellt instabilt personlighetssyndrom (borderline) och tvångssyndrom. Som utlösande faktorer för substansbruk, samtidiga ätproblem och psykiatriska problem anses övergrepp mot barn, sexuella övergrepp och dysfunktionella familjeförhållanden vara gemensamma faktorer.
Denna kategori omfattar ätstörningar som inte uppfyller diagnoskriterierna för andra ätstörningar men som ändå är kliniska ätstörningar.
Exempel är:
- Atypisk anorexia nervosa
- Hetsätningsstörning eller bulimi med låg frekvens eller begränsad varaktighet
- Självrensning
- Nattligt ätande
OSFED kan ge flera beteendemässiga, fysiska och känslomässiga symtom. Utöver ett eller flera av symtomen på ätstörningar kan även följande förekomma:
- Att lagra eller gömma mat
- Extrem ångest inför att äta bland andra
- Att dricka överdrivna mängder vatten eller andra vätskor som ersättning för mat är ohälsosamt.
- Ständig användning av minttuggummi eller munskölj
- Svimning
- Återkommande sjukdom på grund av ätstörningsbeteendenas påverkan på immunförsvaret.
Ätstörningar har inte alltid diagnostiserats av vårdpersonal. Många personer lider av ett eller flera ohälsosamma eller störda ät beteenden som inte uppfyller diagnoskriterierna för OSFED eller andra ätstörningar. Alla störda ätbeteenden som förekommer samtidigt med ett substansbrukssyndrom kan dock få negativa konsekvenser för hälsan.
