Alkoholmissbruk och psykisk hälsa hänger nära samman. Att dricka mycket är skadligt för både den fysiska och den psykiska hälsan. Vissa personer kan dricka i ett försök att lindra symtom på sin psykiska sjukdom. Människor dricker av många olika anledningar, exempelvis för att fira, umgås, dela motgångar och dränka sina sorger. Vi kan dricka alkohol för att förändra vårt sinnestillstånd: för att känna oss modigare, lugnare, eller mer självsäkra. Alkoholens effekter är dock bara tillfälliga. På grund av alkoholabstinensens effekter på kropp och psyke mår vi ofta sämre när alkoholens verkan avtar.
Du kanske ser alkohol som din överlevnadsstrategi eller ditt sätt att hantera svårigheter: en metod för att hantera stress, depression, oro och andra svåra känslor. Du kan känna oro inför hur livet skulle förändras om du slutade dricka eller minskade din alkohol konsumtion.
Att förlita sig på alkohol för att hantera sin psykiska hälsa kan dock i sig vara problematiskt. Det finns ingen skam i att söka hjälp, genomgå kvalificerad behandling på exklusiva behandlingshem och utforska ett nytt förhållande till alkohol.
Alkohol dämpar det centrala nervsystemets aktivitet. Det centrala nervsystemet reglerar tankar och känslor och hur hjärnan kommunicerar med kroppen. Alkoholens mest omedelbara effekter sker i hjärnan och förändrar hur du känner, tänker och agerar.
Enligt forskning dricker vissa personer, särskilt ungdomar, alkohol för att kunna hantera ångest, stress och depression samt situationer som de annars skulle ha svårt att hantera.
Efter en intensiv eller krävande dag kan ett glas vin eller öl hjälpa dig att slappna av, men på längre sikt kan det orsaka mer spänning, ångest och depression och leda till en kraftig ökning av alkoholkonsumtionen. Detta händer eftersom alkohol förändrar hjärnan och minskar mängden av de signalsubstanser som naturligt lindrar ångest. Följden kan bli att vi känner oss ännu mer pressade, oroliga eller nedstämda och tror att vi behöver mer alkohol för att hantera dessa överväldigande känslor av anspänning.
Enligt forskning löper personer som uppger att de använder alkohol som självmedicinering för sitt stämningsläge större risk att bli alkoholberoende.
Alkohol försämrar också vår förmåga att tänka klart och göra logiska bedömningar, vilket kan öka risken för våldsamt eller aggressivt beteende. Det beror på att alkohol kan försämra förmågan till självreflektion, bearbetning av sinnesintryck och konflikthantering.
Vissa personer uppger att alkohol hjälper dem att sova. Alkohol kan visserligen främja sömnen på kort sikt, det vill säga under nattens första hälft, men risken för sömnstörningar är betydligt större under nattens senare hälft, som är den djupaste delen av sömncykeln. God sömnkvalitet är avgörande för bästa möjliga psykiska hälsa, känslomässig stabilitet och välbefinnande. Sömnbrist kan påtagligt påverka vår förmåga att fungera normalt och vår övergripande livskvalitet.
Vår psykiska hälsa och vårt välbefinnande påverkas av många faktorer, däribland alkoholintag. Det finns ett starkt samband mellan psykisk sjukdom och alkoholanvändning. Alkoholkonsumtion kan bidra till att psykiska sjukdomar utvecklas och blir allvarligare. Personer som har eller riskerar att utveckla en psykisk sjukdom är mer benägna att dricka alkohol och kan till följd av detta få förvärrade symtom.
Enligt en australisk studie kan var femte person i åldern 16–85 år ha en psykisk sjukdom, och var tjugonde (5 procent) kommer under ett givet år att ha problem med alkoholmissbruk eller annat substansmissbruk.
Det är vanligt att alkoholberoende eller annat substansberoende förekommer samtidigt med ett eller flera psykiska tillstånd. Enligt uppskattningar har minst 30–50 procent av personer med alkohol- eller andra drogproblem även en psykisk sjukdom.
Utöver sina många skadliga effekter kan alkohol samverka ogynnsamt med de flesta läkemedel som vanligen förskrivs vid psykiska sjukdomar, inklusive antidepressiva, särskilt vid låga intag (1 eller 2 glas per dag).
Nedan följer en sammanfattning av sambandet mellan alkohol och psykiska tillstånd.
Personer med kliniskt allvarliga alkoholproblem uppvisar ofta symtom på ångest och depression. På motsvarande sätt uppvisar personer med kliniskt betydande ångest och depression ofta symtom på alkoholproblem.
National Health and Medical Research Council rekommenderar att personer som får behandling för psykiska besvär tar upp sin alkoholkonsumtion med vårdpersonal.
Sambandet mellan alkoholanvändning och psykiska besvär går i båda riktningarna: alkoholberoende ökar sannolikheten för att utveckla ett psykiskt tillstånd, och psykiska sjukdomar kan öka risken för alkoholberoende. Exempelvis är förekomsten av depression dubbelt så hög bland personer med alkoholberoende. På motsvarande sätt löper personer med depression och ångestsyndrom mer än fyra gånger så stor risk att utveckla alkoholberoende som personer utan dessa tillstånd.
Alkoholberoende, psykisk hälsa, känslomässigt välbefinnande och fysisk hälsa är nära sammanlänkade. Det kan vara lockande att använda alkohol som en kortsiktig lösning vid svåra, krävande eller obehagliga känslor eller situationer. Det kan dock leda till allvarliga psykiska besvär.
Du kanske inte är medveten om att ditt drickande påverkar din psykiska hälsa negativt. Det kan dock finnas varningssignaler.
Symtom på psykisk ohälsa orsakad av hög alkoholkonsumtion är bland annat:
- Problem med minnet och att återkalla information
- Koncentrationssvårigheter
- Svårigheter att lära sig nya saker
- Depression eller bristande intresse
- Ångest eller överdriven oro
- Återkommande personlighetsförändringar
- Oklart tänkande
Kontakta din läkare om du har något av dessa symtom.
Skadliga hanteringsstrategier och försämrat psykiskt välbefinnande
Om du använder alkohol för att hantera stress och ångest går du miste om möjligheten att utveckla hälsosamma hanteringsstrategier.
Exempel på hälsosamma hanteringsstrategier är:
- Att prata med familj och vänner om sin oro och sina problem
- Att söka professionell hjälp
- Att använda strategier för stresshantering
- Nästa gång du ställs inför ett problem kan du känna dig mer överväldigad och vara mer benägen att dricka.
- Sömnlöshet, baksmälla och hälsoproblem kan också få dig att känna dig mindre kapabel att hantera vardagens problem.
Psykiska besvär till följd av skadade relationer
Berusning och hög alkoholkonsumtion kan leda till gräl. Det kan också göra att du försummar eller skadar människor du bryr dig om.
Psykiska sjukdomar
Alkohol kan förvärra symtomen vid psykiska sjukdomar som ångest och depression. Att minska alkoholkonsumtionen eller avstå helt har en omedelbar stämningshöjande effekt.
Att använda alkohol för att lindra social ångest kan hindra utvecklingen av mellanmänskliga, relationella och sociala färdigheter samt förmågan att hantera svårigheter.
Du kan också:
- Bli alkoholberoende
- Uppleva stark ångest i sociala sammanhang där alkohol saknas
- Börja undvika sociala sammanhang
- Social ångest är mer än blyghet. Det är en rädsla som finns kvar efter det sociala tillfället.
Att dricka alkohol för att undertrycka känslor
Uttrycket ”att dränka sina sorger” beskriver ett vanligt sätt att reagera på smärtsamma känslor.
Ibland kanske du inte ens förstår vad som gör dig upprörd. Du vet bara att du mår mycket dåligt och vill glömma för en stund.
Alkohol kan ge lindring för stunden, men bara tillfälligt. Slutresultatet är depression och ökad ångest.
Du kanske märker att du behöver mer alkohol för att fortsätta känna dig avtrubbad och bortse från dina känslor. Detta kan leda till alkoholberoende.
Alkohol orsakar oönskade känsloutbrott
Alkohol kan minska hämningar och få negativa känslor att uppstå eller bli starkare. Det är en av anledningarna till att alkohol kan göra dig irriterad, aggressiv eller arg.
Försök att reglera dessa känslor under berusning kan leda till:
- Våld
- Gräl
- Självskada
- Självmordstankar
Alkohol och ilska
Alkohol kan frigöra undanträngda känslor. Den kan också förstärka känslor av raseri, ilska och irritation. Det kan leda till djup ånger om du har orsakat skada.
Alkohol och låg självkänsla
Låg självkänsla kan påverka följande negativt:
- Livskvalitet
- Relationer
- Prestationer
- Karriär
- Anpassning till arbetsplatsen
- Möjligheten att känna lycka
Alkohol är en tillfällig och ibland destruktiv lösning på ett mer varaktigt problem. Den kan hindra dig från att hitta hanteringsstrategier och stärka din självkänsla.
Du kan börja dricka oftare eller utveckla alkoholberoende. Det kan få dig att bete dig på ett sätt som försämrar din självkänsla.
Alkohol och stress
Du kanske dricker alkohol för att lindra stress och varva ned.
Till en början kan alkohol hjälpa dig att slappna av. Men när effekten avtar finns anspänningen, stressen och de bakomliggande problemen kvar. De kan också ha förvärrats, vilket leder till en starkare längtan eller ett starkare sug efter alkohol.
Alkohol, självskada och självmord
Alkohol kan öka sannolikheten för oberäkneligt eller impulsivt beteende.
Det finns ett starkt samband mellan alkoholberoende, självskadebeteende och självmord. Vid alkoholmissbruk ökar självmordsrisken.
Vissa av alkoholens effekter kan känslomässigt lamslå personer med alkoholberoende. Alkohol påverkar hjärnbarken, som ansvarar för mental bearbetning och medvetande. Alkoholkonsumtion, särskilt i stora mängder, försämrar förmågan att tänka rationellt.
Alkohol dämpar också de områden som hämmar beteenden, vilket leder till minskade hämningar och försämrat omdöme. Denna förlust av hämningar får vanligen människor att dricka mer alkohol än de annars skulle göra.
Alkohol kan tillfälligt förbättra stämningsläget, men de positiva effekterna är vanligtvis kortvariga. En person kan uppleva glädje under berusning, men de känslomässiga faktorer som ledde till alkoholmissbruket finns kvar när berusningen går över.
Känslor i samband med drickande
Alkohol påverkar vanligen tre grundläggande typer av känslor och sinnestillstånd:
Smärtsamma känslor: När en person dricker alkohol för att hantera obehagliga känslor försöker personen ofta övervinna rädsla, sorgsenhet, sårade känslor, sorg, svartsjuka, skam, skuld, förlägenhet, eller ensamhet.
Glada känslor: Personer som använder alkohol för att styra sina lyckokänslor vill vanligen förstärka upplevelser av glädje, självförtroende, allmän upprymdhet, spänning, självkänsla och tillhörighet eller samhörighet i sociala sammanhang. Enligt forskning är detta vanliga anledningar till att dricka, särskilt bland yngre personer.
Känslor av avslappning: Alkohol verkar framkalla känslomässig avslappning. Människor beskriver att de upplever välbehag, minskad oro över situationer och känslomässig avtrubbning. Alkohol ger dessa effekter genom att höja nivåerna av signalsubstansen GABA, som hämmar nervsystemets funktion och ger en lugnande effekt.
Alkoholutlöst känslomässig avtrubbning
Personer som upplever känslomässigt lidande kan dricka alkohol för att försöka bli avtrubbade. Berusningens effekter gör det möjligt att tillfälligt uppnå avtrubbning genom alkohol. Hög alkoholkonsumtion kan även leda till minnesluckor och minnesbortfall.
Även om minnesluckor kan bidra till en känsla av avtrubbning är det skadligt att dricka alkohol tills minnesluckor uppstår. Under en sådan episod förlorar personen kontrollen över sina impulser och har svårt att fatta förnuftiga beslut.
Detta ökar sannolikheten för farliga beteenden, som rattfylleri eller oskyddat sex. Riskerna med hög alkoholkonsumtion väger tyngre än den känsla av avtrubbning som alkoholen ger.
Känslomässig flackhet till följd av alkohol
Eftersom alkohol höjer GABA-nivåerna kan den ha en lugnande effekt på kroppen. Därför kan vissa personer använda alkohol för att lugna sina känslor, även om också dessa effekter är tillfälliga.
Om en person ökar sin alkoholkonsumtion över tid och utvecklar tolerans krävs mer alkohol för att uppnå samma lugnande effekt. Eftersom kroppen har vant sig vid en viss nivå av alkohol och dess inverkan på GABA-nivåerna kan en person med alkoholtolerans få abstinenssymtom när personen slutar dricka eller försöker minska sin konsumtion. Utan alkohol som höjer GABA-nivåerna uppstår abstinens i kroppen, vilket ger upphov till känslor som ångest.
Till slut försvinner den känslomässiga flackhet som är förknippad med alkoholkonsumtionen, och det blir ännu svårare att reglera känslorna.
Alkoholberoende och psykiskt våld
Alkoholberoende kan få förödande konsekvenser för familjer och nära relationer. Under en period av alkoholberoende kan en persons känslor vara starka och instabila, vilket kan leda till raseri, hysteriska reaktioner, gråtattacker eller till och med verbalt eller fysiskt våld. Det gör att andra undviker personen av rädsla eller för att de inte orkar hantera situationen.
Personer med alkoholmissbruk betraktas ofta som opålitliga, oberäkneliga, lättprovocerade, och ovärdiga respekt. Tyvärr hör sådana känslomässiga upplevelser ofta till det som från början leder till alkoholmissbruk. Följden blir att missbrukets onda cirkel fortsätter och upprätthåller sig själv.
Alkohol förändrar hjärnans kemiska sammansättning och ökar sannolikheten för nedstämdhet eller ångest. Om du har druckit oftare och märkt att du känner dig nedstämd kan det hjälpa att sluta med alkohol.
Experter har observerat att nedstämda personer som hade druckit alkohol började må bättre inom några veckor efter att de avstått från alkohol. Om du mår bättre efter att ha provat detta var alkoholen sannolikt orsaken till din nedstämdhet.
Du kanske märker att du känner dig gladare och kan hantera livet bättre. Om nedstämdheten däremot kvarstår och påverkar din livskvalitet negativt måste du söka stöd hos din läkare i primärvården.
Tecken på att alkohol skadar ditt psykiska välbefinnande är bland annat:
- Svårigheter att slappna av och sova efter att ha druckit
- Dåligt humör
- Återkommande trötthet och baksmällesymtom
- Oro och stress i situationer och tillsammans med personer som du vanligtvis inte skulle besväras av.
