Psykiskt våld kan orsaka allvarligt lidande och få bestående konsekvenser för hälsa och relationer. Vissa utvecklar PTSD eller komplex PTSD när deras upplevelser och symtom uppfyller de relevanta diagnoskriterierna. Andra kan ha ångest, depression eller traumarelaterade svårigheter utan någon av dessa diagnoser. Alla har rätt till lämpligt stöd.
Emotionellt våld, även kallat psykiskt våld, är ett beteendemönster där en person utsätter en annan för psykiska eller icke-fysiska handlingar som undergräver den andras psykiska hälsa och funktionsförmåga.
Psykiskt våld i sig uppfyller inte automatiskt traumakriteriet för PTSD enligt DSM-5-TR, som gäller exponering för faktisk eller hotande död, allvarlig skada eller sexuellt våld. En situation med våld och övergrepp kan innefatta sådana hot eller sådant våld. En kliniker tar hänsyn till hela upplevelsen, symtomen och deras påverkan i stället för att avfärda lidandet för att en viss diagnos inte är tillämplig.
PTSD kan uppstå efter en eller flera traumatiska händelser som uppfyller traumakriteriet. Komplex PTSD är en separat diagnos i ICD-11 som omfattar PTSD-symtom samt ihållande svårigheter med känsloreglering, självkänsla och relationer. Den förknippas ofta med långvariga eller upprepade trauman som är svåra att undkomma, men upprepade övergrepp innebär inte automatiskt att diagnosen kan ställas.
Behandlingens längd beror på säkerhet, symtom, önskemål och hur personen svarar på vården. Behandlingen kräver inte att varje traumatisk händelse återberättas eller bearbetas var för sig. Traumafokuserade terapier kan vara till hjälp, tillsammans med praktiskt stöd och noggrann planering vid pågående våld och övergrepp.
Relaterat: Går PTSD över?
När våld och övergrepp pågår är säkerhetsplanering en prioritet. En kliniker eller en stödverksamhet för våldsutsatta kan hjälpa personen att överväga säkra alternativ, bland annat gränssättning, stöd och minskad kontakt där det är lämpligt. Att lämna eller konfrontera en våldsutövande person kan medföra risker och bör inte ges som en enkel uppmaning som gäller alla.
Traumarelaterade symtom efter psykiskt våld behöver bedömas. Enbart symtomen räcker inte för att fastställa PTSD eller komplex PTSD.
Vid bedömning av PTSD enligt DSM-5-TR undersöker en kliniker exponering för trauma som uppfyller traumakriteriet samt symtom i form av påträngande återupplevande, undvikande, förändringar i stämningsläge eller föreställningar samt förhöjd anspänning. Symtomen måste kvarstå i mer än en månad, orsaka betydande lidande eller funktionsnedsättning och inte förklaras bättre av substanser eller något annat tillstånd.
Andra symtom på PTSD är bland annat:
- Kraftiga vredesutbrott
- Lättskrämdhet
- Obehagliga tankar
- Sömnsvårigheter
- Obehagliga inre bilder och mardrömmar
- Återupplevande av händelsen (flashbacks) och kroppsliga symtom som hjärtklappning
PTSD hos barn kan också leda till:
- Sängvätning
- Starkt närhetsbehov eller rädsla för separation
- Tillbakagång i utvecklingen
Risken att utveckla PTSD kan vara högre om något av följande gäller:
- Tidigare svåra upplevelser, särskilt under barndomen
- Tidigare psykisk sjukdom eller skadligt bruk av substanser
- Brist på ett stödjande nätverk
Våldsutövare kan utöva makt över andra på många sätt som inte innefattar fysiskt våld. Dessa emotionella och psykiska övergrepp syftar till att skrämma och dominera en annan person för att hålla kvar personen i den destruktiva situationen. Traumasymtom kan utvecklas till följd av att leva i ständig ångest eller bevittna oerhört skrämmande händelser, som att bli hotad
Forskning visar samband mellan svåra upplevelser i barndomen och skillnader i stressreaktioner samt vissa mått på hjärnan, men resultat på gruppnivå kan inte förutsäga skador eller återhämtning hos en enskild person. Att någon har utsatts för psykiskt våld innebär inte att personens hjärna är permanent skadad.
Uppskattningar av förekomsten av psykiskt våld eller försummelse varierar beroende på definitioner, vilken befolkningsgrupp som studeras och hur erfarenheterna mäts.
Psykiskt våld kan ta sig följande uttryck:
- Att förnedra ett barn, kalla det öknamn eller svära åt barnet
- Att hota att skada barnet fysiskt
- Att terrorisera eller på andra sätt skrämma barnet
Emotionell försummelse uppstår när ett barns känslomässiga behov inte tillgodoses. Det kan innebära att man inte förmår:
- Tro på barnet.
- Skapa en familj med nära sammanhållning.
- Få barnet att känna sig viktigt eller speciellt
- Erbjuda hjälp.
- Vilja att det ska gå bra för barnet
Barns hjärnor genomgår perioder av snabb utveckling under uppväxten. Negativa erfarenheter kan störa dessa utvecklingsfaser och leda till förändringar i hjärnan senare.
Denna teori stöds av forskning som visar att tidpunkten för och varaktigheten av övergrepp i barndomen kan påverka hur barnen påverkas senare i livet. Övergrepp som börjar tidigt i livet och pågår länge kan till exempel få särskilt skadliga konsekvenser.
Dr Martin Teicher och kollegor vid McLean Hospital, Harvard Medical School och Northeastern University använde magnetresonanstomografi (MR) för att påvisa mätbara förändringar i hjärnans struktur hos vuxna som hade utsatts för försummelse eller övergrepp tidigt i livet.
Vad du kan göra när någon med PTSD stöter bort dig
Studier med hjärnavbildning visar samband mellan svåra upplevelser i barndomen och vissa mått på hjärnans struktur och funktion. Dessa resultat fastställer inte något diagnostiskt mönster hos en enskild person och bevisar inte att en viss skillnad har orsakats av övergrepp.
Effekter på hjärnans struktur
Forskningen har undersökt följande områden. Resultaten varierar mellan studier och ska inte läsas som en lista över förändringar som alla som utsatts kommer att utveckla:
- Hjärnbalken (corpus callosum): vissa studier visar skillnader i mått på förbindelser mellan hjärnans hemisfärer.
- Hippocampus: vissa studier visar skillnader i områden som medverkar i minne och inlärning.
- System för stressreaktioner, däribland hypotalamus–hypofys–binjurebarksaxeln, har studerats i relation till svåra upplevelser.
- Prefrontala områden: forskningen undersöker system som medverkar i uppmärksamhet, planering och känsloreglering.
- Amygdala: forskningen undersöker skillnader i reaktioner på hot och känslomässig information.
- Lillhjärnan (cerebellum): fynd av strukturella skillnader är forskningsobservationer, inte ett kliniskt test för psykiskt våld.
Stress och trauma kan påverka sömn, uppmärksamhet, minne och känslomässiga reaktioner. Dessa upplevelser återspeglar komplexa psykologiska och biologiska processer och kan förbättras med stöd och behandling. Hjärnavbildning används inte rutinmässigt för att diagnostisera PTSD eller bevisa att övergrepp har ägt rum.
Konsekvenser av psykiska övergrepp
PTSD efter psykiskt våld i barndomen kan få både kort- och långsiktiga konsekvenser för en persons fysiska och psykiska hälsa samt för förmågan att skapa sunda relationer.
Psykiskt välbefinnande
Emotionellt och psykiskt våld kan påverka den psykiska hälsan negativt. Att regelbundet utsättas för psykiska övergrepp kan urholka identitetskänsla, självkänsla och självförtroende. Man kan ständigt känna sig rädd, förödmjukad, skyldig, oälskad, maktlös och utan hopp. Det kan kännas som om det inte går att uppleva glädje. Psykiskt våld kan leda till förtvivlan och ångest.
Fysisk hälsa
Pågående psykiskt våld kan bidra till stressrelaterade kroppsliga symtom och förvärra befintliga hälsoproblem. En klinisk bedömning bör ta hänsyn till både fysisk och psykisk hälsa i stället för att tillskriva varje symtom ett trauma eller en kemisk obalans.
Forskning visar samband mellan svåra upplevelser i barndomen och i genomsnitt sämre fysisk hälsa, men visar inte att alla som utsatts kommer att utveckla en viss sjukdom. Nya eller ihållande kroppsliga symtom behöver en egen medicinsk bedömning.
Relationer till andra
Den som har varit i en relation präglad av psykiskt våld har sannolikt känt sig isolerad, oönskad och ensam. Även efter att den våldsamma relationen har tagit slut påverkar dessa händelser synen på en själv och andra.
Komplex PTSD omfattar kärnsymtomen för PTSD enligt ICD-11 tillsammans med ihållande svårigheter att reglera känslor, en negativ självbild och relationssvårigheter. Det är inte bara ett annat namn för upprepat psykiskt våld eller för att ha varit med om flera påfrestande händelser. Diagnosen kräver specialistbedömning.
Ansvaret för våld och övergrepp ligger hos den som utövar dem. Personer som har utsatts kan möta hinder för att få trygghet och stöd, men att hamna i ännu en skadlig relation är inte ett bevis på att de har misslyckats med sin återhämtning.
Stöd kan inriktas på den aktuella säkerheten, psykiskt lidande, relationer och praktiska behov. Traumafokuserad behandling kan vara lämplig efter bedömning, oavsett om komplex PTSD diagnostiseras eller inte. Vid omedelbar fara eller risk för allvarlig självskada, kontakta akutsjukvård eller räddningstjänst.
