Enligt statistiken upplever en av fyra personer i Storbritannien psykiska problem, och bland dessa är ångest och depression vanligast. Du har kanske ofta stött på begreppen ångest och depression i vardagen och möjligen använt dem tillsammans. Men trots likheterna är ångest och depression två helt olika tillstånd. Har du god förståelse för ångest och depression? Och känner du till de viktigaste skillnaderna och likheterna mellan tillstånden? Om inte, är den här artikeln avsedd att vägleda dig. Här får du den information du har sökt om ångest jämfört med depression.
Generellt sett är både ångest och nedstämdhet vanliga känslor. Vi upplever dem regelbundet. Man kan till exempel känna ångest inför en situation där mycket står på spel eller som kan vara farlig, och känna sig nedstämd efter något som har varit en besvikelse eller gjort en upprörd. Båda kan dock utvecklas till sjukdomstillstånd, det vill säga ångestsyndrom och förstämningssyndrom, när de är intensiva och återkommer ofta. När ångest och problem med stämningsläget når gränsen för en klinisk diagnos klassificeras de som psykiska sjukdomar, eftersom de påverkar individens välbefinnande och vardag.
Hur påverkar depression hjärnan?
Klinisk depression och ångest har flera bakomliggande orsaker, eller etiologiska faktorer. De kan till exempel ha en biologisk grund, såsom förändringar i signalsubstansernas funktion med låga serotoninnivåer, tillsammans med andra kemiska ämnen i hjärnan som dopamin och adrenalin. Orsakerna till klinisk depression och ångest kan också vara förknippade med trauman och andra former av psykologisk sårbarhet.
Den som har upplevt ångest eller depression, här i betydelsen kliniskt ångestsyndrom eller depressionssjukdom, vet att de är mycket olika. Ändå förekommer de ofta tillsammans, och många läkemedel, särskilt vissa typer av antidepressiva, kan användas för att behandla båda. Med tiden har psykologer insett att dessa två typer av tillstånd är förvånansvärt lika. De upplevs mycket olika i stunden, men har faktiskt många gemensamma symtom och innebär mycket likartade tankemönster. Följande punkter visar några samband mellan ångest och depression:
- Depression och ångest är inte specifika diagnoser utan övergripande begrepp för olika typer av tillstånd. De vanligaste och närmast förknippade är egentlig depression, eller MDD, och generaliserat ångestsyndrom, eller GAD.
- Många har både ångest och depression. Ungefär ⅔ av alla med egentlig depression har också någon form av ångestsyndrom, och ungefär ⅔ av alla med GAD har depression.
- Mycket ofta används samma läkemedel för att behandla både ångest och depression, särskilt antidepressiva.
- Symtom som rastlöshet, trötthet, irritabilitet, koncentrationssvårigheter och sömnstörningar kan förekomma vid båda tillstånden.
- Kroppen reagerar med en ”kamp- eller flyktreaktion” på utlösande eller stressande situationer. Ångest och depression är därmed olika former av flykt. Ångest kännetecknas av en känsla av hjälplöshet och depression av en känsla av hopplöshet.
- Många hormoner är inblandade i dessa reaktioner, och deras effekter samverkar på mycket komplexa sätt. Både depression och ångest har ett nära samband med ett överkänsligt stressystem. De viktigaste hormonerna är inte alltid desamma, men förändringarna kan orsaka vissa gemensamma symtom. Båda tillstånden tycks därför vara två sidor av en likartad reaktion på stress.
- Många forskare pekar ut signalsubstansen serotonin som en viktig faktor vid både ångest och depression. Forskare har även identifierat vissa mer specifika cellreceptorer som verkar vara inblandade i båda tillstånden. Det finns också vissa belägg för att hjärnans sätt att hantera en annan signalsubstans, noradrenalin, kan vara likartat vid ångest och depression.
Kunskap om likheterna mellan tillstånden kan väcka frågan om depression och ångest är samma sak. Svaret är nej. Trots likheterna är de helt olika tillstånd. Båda har egna undertyper och skilda symtom, bortsett från de få som överlappar. Nedan följer en översikt över skillnaderna mellan tillstånden.
| Depression | Ångest |
|---|---|
| Depression är ett förstämningssyndrom. | Ångest utgör en egen grupp av tillstånd. |
| Förtvivlan och sorg är framträdande kännetecken. | Överdriven ångest eller stress är förknippad med föreställningen att en negativ händelse eller ett negativt utfall är oundvikligt. |
| Personer med depression rör sig långsamt och har avflackade eller dämpade reaktioner. | Personer som lider av ångest är mer uppjagade eftersom de inte kan kontrollera sina rusande tankar. |
| De kan möjligen förutse framtiden utifrån hur de känner sig just nu. | Hos personer med ångest finns en rädsla inför framtiden. |
Eftersom tecken på psykisk sjukdom inte alltid är uppenbara finns en tendens att avfärda ångest och depression. Vi behöver dock känna till symtomen vid båda tillstånden för att upptäcka tidiga tecken och få hjälp så snart som möjligt.
Tecken på ångest
- Överdriven oro inför den närmaste framtiden eller på längre sikt.
- Okontrollerbara, rusande tankar om att något ska gå fel.
- Undvikande av situationer som kan väcka ångest, så att känslor och tankar inte blir överväldigande.
- Kroppsliga symtom som andfåddhet, svettningar och skakningar.
Dessa symtom kan variera beroende på ångestens karaktär och typ. En person med generaliserat ångestsyndrom kan till exempel känna ångest inför en rad olika händelser eller aktiviteter. En person med social ångest eller social fobi (SAD) är mer benägen att vara rädd för att bli avvisad av andra och känna oro inför att träffa nya människor eller andra socialt utmanande situationer.
Sammanfattningsvis är personer med ångest mentalt upptagna av oro som inte står i proportion till den faktiska risken eller verkligheten.
Tecken på depression
- Hopplöshet: personen utgår från att inget positivt kommer att hända i framtiden, vare sig för personen själv, för andra eller för världen.
- En övertygelse om att det inte är värt att försöka tänka eller känna annorlunda.
- Känslor av värdelöshet, som om den man är eller det man gör saknar värde.
Personer med depression tänker ofta att livet inte är värt att leva eller att de är en börda för andra. Även självmordstankar kan förekomma vid medelsvår till svår depression.
En psykiater eller psykolog kan diagnostisera ångest och depression. Dessa yrkesgrupper ställer diagnoser utifrån kriterierna i diagnosmanualen ”Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders”. Om du har upplevt de symtom som anges i kriterierna under de flesta dagar i mer än sex månader, och de orsakar lidande i vardagen, kan du få en diagnos för ditt tillstånd, depression eller ångest.
De bästa livsmedlen som hjälper till att minska ångest
Psykologer följer inte bara diagnoskriterierna, utan gör också flera bedömningar för att mäta symtomens intensitet. Följande psykologiska bedömningsinstrument används vid depression och ångest:
- Becks depressionsskala (BDI)
- Center for Epidemiologic Studies Depression Scale (CES-D)
- Hamiltons depressionsskala (HAM-D)
- Depression Anxiety Stress Scales – DASS-21 (LÄNK)
- Hamiltons ångestskala – HARS (LÄNK)
- Overall Anxiety Severity and Impairment Scale – OASIS (LÄNK)
Ångest och depression är båda tillstånd som kan vara starkt begränsande. Om du eller någon närstående har tidiga symtom, kontakta en yrkesutövare inom psykisk hälsa. Endast yrkesutövare inom psykisk hälsa kan hjälpa dig med dessa tillstånd. Med rätt insatser och vård kan du också övervinna dessa tillstånd.
