Vi upplever alla ilska och ångest varje dag. I takt med att människan utvecklas tycks dessa känslor bli vanligare. Här diskuterar vi varför det är så och vad vi kan göra åt det.
I människans rika och varierade känsloliv finns två känslor som är nära förknippade med varandra – och med överlevnad. Ångest är den oro eller rädsla du upplever när du uppfattar ett hot. Ilska är också en farlig reaktion, men den åtföljs av en stark känsla av irritation. Enligt forskare kan dessa två känslor spela en viktig roll för vår förmåga att upptäcka och reagera på fara. Ilska är en naturlig, om än ibland ovälkommen eller orimlig, känsla som alla upplever någon gång i livet. Ilska konstaterades förekomma hos 7,8 % av befolkningen i USA. Män och yngre vuxna var oftare arga, och ilska var förknippad med nedsatt psykosocial funktionsförmåga.
Enligt experter på ilska har känslan utvecklats som en strategi för att överleva och skydda sig mot det som uppfattas som orätt. Lindrig ilska kan utlösas av trötthet, stress eller irritation. Vi blir faktiskt lättare upprörda om våra grundläggande mänskliga behov (mat, skydd, sex, sömn och så vidare) inte tillgodoses eller på något sätt hotas. När vi möter irritation, kritik eller ett hot kan vi bli rasande, vilket inte alltid är en dålig eller olämplig känsla.
Andra människors åsikter, attityder och handlingar kan irritera oss. Ilskan kan då försämra vår förmåga att kommunicera effektivt och göra oss mer benägna att säga eller göra sådant som är orimligt eller ologiskt. Ett irrationellt eller orimligt beteende kan få människor omkring oss att känna sig hotade, förbittrade eller rasande. Ilska kan också vara en ”sekundär känsla” till sorg, rädsla, hot eller ensamhet. Att försöka förstå varför du själv eller någon annan är arg i en viss stund kan hjälpa till att hantera bakomliggande orsaker och lösa problem. Men ilska är inte bara ett sinnestillstånd. Den kan orsaka kroppsliga förändringar, såsom ökad puls, högre blodtryck och förhöjda nivåer av hormoner som adrenalin, vilka förbereder oss för kamp eller flykt.
Kan ångest orsaka bröstsmärta?
På grund av dessa kroppsliga effekter kan långvarig ilska vara skadlig för hälsan och välbefinnandet.
Ångest är kroppens normala reaktion på stress. Det är en känsla av rädsla eller oro inför det som ska komma. De flesta känner rädsla och oro den första skoldagen, vid en anställningsintervju eller när de ska hålla tal. Om ångesten däremot är svår, varar längre än sex månader och påverkar vardagen kan det röra sig om ett ångestsyndrom. Att flytta till en ny plats, börja en ny karriär eller skriva ett prov kan vara stressande. Även om denna form av oro är obehaglig kan den motivera dig att arbeta hårdare och nå bättre resultat. Vanlig ångest är ett övergående känslotillstånd som inte hindrar dina vardagliga aktiviteter. Vid ett ångestsyndrom kan rädslan finnas där hela tiden. Det kräver mycket energi och kan ibland vara utmattande. Denna form av oro kan göra att du måste avstå från aktiviteter du tycker om. I svåra fall kan den till och med hindra dig från att åka hiss, gå över gatan eller lämna hemmet.
Ångesten kommer att fortsätta förvärras om den inte hanteras.
Ångestsyndrom är den vanligaste typen av känslomässig störning och drabbar människor i alla åldrar. Enligt stora befolkningsundersökningar berör ångestproblem upp till 33,7 procent av befolkningen. Dessa tillstånd är i betydande utsträckning underdiagnostiserade och underbehandlade.
Enligt forskning har förekomsten av ångestsyndrom varit oförändrad under de senaste åren. Enligt American Psychiatric Association får kvinnor oftare än män en ångestdiagnos. Ångestsyndrom har ett långvarigt förlopp, men förekomsten minskar naturligt med stigande ålder.
När du är orolig eller arg upplever du sannolikt följande symtom:
snabb puls, mag-tarmsymtom såsom diarré, spänningshuvudvärk, tryck över bröstet, spända muskler och värmevallningar
Hur hänger ilska och ångest ihop?
Ångest och ilska har mycket gemensamt. Båda känslorna frisätter kraftfulla hormoner i blodet som orsakar kroppsligt obehag. Båda kan utlösas av vardagliga händelser, och dina tankemönster kan vara till hjälp eller stjälpa dig i båda fallen. Det här vet vi om sambandet mellan ilska och ångest. Det är en del av att vara människa. Alla blir rasande ibland.
Alla upplever ångest då och då. Det finns faktiskt situationer där oro är rimlig och ilska är en befogad reaktion – en reaktion som kan leda till betydande förbättringar.
Ångest och ilska kan kännas som det nya normala under perioder med ökad stress och anspänning, när problem i privatlivet förstärks av händelser i omvärlden. De fysiologiska symtomen är desamma. När du är rasande eller orolig producerar kroppen hormoner som kortisol och adrenalin, vilka förbereder dig för att kämpa eller fly. Psykologer har kopplat ångest och ilska till förlust av kontroll. Du kan med andra ord känna oro inför en stressfaktor som du inte tror dig vara rustad att hantera. Ångest kan snabbt övergå i ilska om du känner dig ännu mer hotad.
I båda fallen hotar en yttre påverkan din känsla av trygghet och kontroll över omgivningen. Ilska skulle helt enkelt kunna vara en kemiskt förstärkt form av ångest. Enligt vissa psykologer ligger ilska till grund för oro: människor som inte har lärt sig att uttrycka ilska konstruktivt kan uppleva långa perioder av ångest.
Ilska och ångest som är utom kontroll kan vara skadliga för den psykiska och fysiska hälsan. Forskning visar till exempel att ilska är vanligare vid ångestsyndrom och depression. Enligt andra studier kan överdriven oro och ilska leda till lungsjukdomar såsom förvärrad astma, huvudvärk, hjärtsjukdom, trötthet, högt blodtryck och sömnlöshet.
Ilska kan vara ett tecken på flera olika problem. Om du ofta blir rasande eller inte kan kontrollera ilskan bör du uppmärksamma följande tillstånd:
tvångssyndrom (OCD), irritabel tarm (IBS), emotionellt instabilt personlighetssyndrom (borderline), narcissistiskt personlighetssyndrom, PTSD (posttraumatiskt stressyndrom) och irritabel tarm (IBS).
Personer med ångest kan ha svårt att somna eller att sova sammanhängande och kan därför få sömnbrist. Sömnbrist kan göra människor mer känsliga för små problem och därmed mer benägna att bli arga. Små utlösande situationer, som att skrika åt hunden för att den skäller, bli rasande i trafiken, bli upprörd över en lång kö i mataffären eller få ett utbrott över ett oavsiktligt misstag, kan växa till stora problem för den som har ångest och sömnbrist.
Prestationsångest: symtom och behandling
Ilska behöver inte vara avsiktlig. För personer med ångestsyndrom är den ofta en naturlig reaktion på en obehaglig utlösande faktor eller på effekterna av långvarig ångest. Eftersom rädsla för det okända ofta utlöser ångest håller personer med ångestsyndrom i allmänhet strikt fast vid sina dagliga rutiner. När vardagsrutinerna rubbas är det vanligt att de inte klarar av förändringen och därför får ett vredesutbrott. Ångest kan yttra sig på många sätt, bland annat genom hjärtklappning, andfåddhet, kallsvettig hud och rusande tankar. Den kan också visa sig mer subtilt, som ilska eller otålighet. Personer med odiagnostiserad ångest kan märka att de får utbrott och blir arga över små händelser som normalt inte väcker en känslomässig reaktion.
Ett tydligt exempel är trafikilska. Trafik och trängsel utlöser ofta ångest, vilket kan leda till ilska mot andra förare. Personen kanske riskerar att komma för sent till arbetet, är på dåligt humör eller har en pressande tidsfrist. Att sitta fast i trafiken ökar bara frustrationen. Därför reagerar vissa med ilska mot andra trafikanter när de oroar sig över en stressande omgivning och personliga problem.
Att ge efter för ilskan kan förstöra relationer och få negativa konsekvenser på många områden i livet. Det kan leda till raseri, impulsiva beslut och riskfyllda beteenden. När människor känner sig hotade aktiveras kamp- eller flyktreaktionen och de går i försvar, vilket kan innebära att de slåss. All ilska är inte kopplad till ångest, men den som tar ett steg tillbaka och undersöker vad som gör honom eller henne arg kan upptäcka tecken på rädsla och panik, vilket skulle kunna vara början på ett ångestsyndrom.
Om din ilska och ångest känns okontrollerbara, eller om andra säger att ditt sätt att hantera dem skapar svårigheter, är det dags att söka behandling. Ångest och ilska är en farlig kombination. Att få hjälp med ett ångestsyndrom kan hjälpa en person att förstå varför han eller hon är så arg. Att föra dagbok och reflektera över varför man blev arg kan ofta hjälpa till att identifiera vad som utlöser ångesten och söka behandling för att utveckla sunda sätt att hantera den. Överväg att söka hjälp hos en yrkesperson inom psykisk hälsa om du upplever att din ilska är utom kontroll och allvarligt skadar ditt liv eller dina relationer. En sådan yrkesperson kan hjälpa dig att ta reda på om det finns ett bakomliggande psykiskt tillstånd som behöver behandlas. En eller flera av följande strategier kan användas för att dämpa ilska: avslappningsmetoder, beteendeterapi, djupandning, ett positivt inre samtal eller att avbryta ilskna tankar när du är arg.
Andas djupt med hjälp av diafragman. Upprepa långsamt ett lugnande ord eller en fras, till exempel ”slappna av” eller ”ta det lugnt”. Upprepa det för dig själv medan du tar djupa andetag tills ilskan lägger sig. Undvik alkohol och illegala droger, eftersom de kan göra dig mer benägen att handla impulsivt när du är arg. Om du har fått diagnosen depression, ångestsyndrom eller ADHD kan du få antidepressiva läkemedel förskrivna.
Det finns kurser i ilskekontroll som kan genomföras på plats, per telefon eller på nätet, liksom övningar att göra hemma och stödgrupper. Även om det är bättre att uttrycka ilska än att hålla den inom sig måste det ske på ett lämpligt sätt. Ilskeutbrott hjälper vanligen inte och leder till problem i relationer. De belastar nervsystemet och hjärt-kärlsystemet och kan förvärra hälsoproblem. Att lära sig uttrycka känslor, önskemål och preferenser på ett tydligt och respektfullt sätt är en sund väg framåt. I vissa fall kan sådan självhävdelse ersätta ilska. Sök stöd hos andra. Prata om dina känslor och försök förändra dina vanor. Om du har svårt att känna igen ilskna tankar, anteckna dem och försök förstå vad som utlöser dem. Försök sätta dig in i någon annans situation för att få ett annat perspektiv. Lär dig att skratta åt dig själv och hitta det komiska i vardagliga händelser.
Utveckla din förmåga att lyssna. Att lyssna kan hjälpa människor att kommunicera effektivare och bygga förtroende. Detta förtroende kan hjälpa dig att hantera känslor som kan vara obehagliga. Lär dig att hävda dig genom att uttrycka dina känslor lugnt och direkt, i stället för att bli defensiv, aggressiv eller känslomässigt upprörd. För att lära dig använda färdigheter i självhävdelse och ilskekontroll kan du läsa självhjälpslitteratur i ämnet eller få råd av en professionell terapeut.
Många upplever klassisk svensk massage som lugnande och behaglig. Den har också visats hjälpa vid ångest och ilska. I en nyligen genomförd studie fick 100 kvinnor med cancerdiagnos klassisk svensk massage. Enligt forskarna rapporterade kvinnorna under och efter behandlingen färre symtom på samtliga stämningsrelaterade besvär, däribland ilska och ångest. Kognitiv beteendeterapi (KBT) bygger på tanken att du kan ha skadliga tankemönster som förvärrar din ilska och ångest.
Att arbeta tillsammans med en KBT-utbildad terapeut kan hjälpa dig att förstå vad som gör dig orolig eller arg. Du kan också utveckla förmågan att känna igen tankar som förvränger din verklighetsuppfattning. När du har identifierat dem kan du lära dig att omformulera tankarna för att lättare hantera ilska och ångest. Enligt forskning är KBT särskilt framgångsrikt vid behandling av långvarig ångest och svårigheter att hantera ilska.
