Ångest är en psykisk och kroppslig reaktion på stress. Den kan ta sig uttryck på många olika sätt. Ångest är inte enbart ett psykiskt problem. Den ger kroppsliga symtom som kan göra det svårt att leva ett lyckligt och hälsosamt liv. Att behandla ångest handlar inte bara om att hantera stress, utan också om att hantera hur symtomen påverkar psyket och kroppen. Du kan märka att både pulsen och andningsfrekvensen ökar när du är orolig.
Det är också möjligt att du mår illa. Under en period av stark ångest kan du känna ett lätt illamående. Det liknar känslan av att ha ”fjärilar i magen” innan du ska tala inför andra eller gå på en anställningsintervju. Den här typen av illamående bör gå över snabbt. Ångestrelaterat illamående kan däremot ge kraftiga magbesvär. Det kan vända sig så mycket i magen att du måste skynda dig till toaletten. Du kan till och med kräkas eller få kväljningar utan att kräkas. Alla upplever ångest ibland. Det är inte ovanligt och inte alltid något negativt. Men om du ofta har ångest och mår illa kan det bli ett problem. Läs vidare för att lära dig mer om ångestrelaterat illamående, bland annat hur det kan behandlas och när du bör söka vård.
Ja, ångest kan orsaka illamående och andra magbesvär. Matsmältningssystemet har näst flest nerver i kroppen, efter hjärnan. Vissa experter har kallat tarmen för ”den andra hjärnan”. Det är därför inte förvånande att de hormoner och kemiska ämnen som frisätts när du är orolig kan leda till mag-tarmbesvär, till exempel:
- Illamående
- Magkramper
- Aptitlöshet
- Förstoppning eller diarré
- Matsmältningsbesvär
Illamående kan orsakas av många olika faktorer. Vi vet inte varför det uppstår, men det verkar vara en fysiologisk reaktion på något som irriterar eller stör kroppens naturliga tillstånd. Illamående är förknippat med en rad olika besvär och åtföljs ofta av känslor av avsmak. Illamåendets evolutionära syfte antas vara att uppmärksamma en person på något och hindra personen från att upprepa det. Även om illamående kan uppstå utan tydlig förklaring är det vanligtvis kroppens sätt att tala om att den inte uppskattar det som har hänt eller följderna av en handling.
Illamående är ett tillstånd som utlöses av signaler inifrån kroppen. Dessa signaler kan uppstå på olika håll, från storhjärnan och den kemoreceptoriska triggerzonen till det perifera nervsystemet och balanssystemet. Signalerna når hjärnstammen, där de sätter i gång en händelsekedja som leder till illamående och till att maginnehållet rör sig uppåt genom matsmältningskanalen. Illamående är ett av de vanligaste symtomen på ångest. Men varför uppstår det, och vad kan man göra för att förebygga det?
Illamående vid ångest kan bero på flera faktorer. Ångest orsakar illamående hos de flesta människor. Även oberoende av stressreaktionen kan oro framkalla illamående hos vissa. Ångest är en naturlig reaktion och är i små doser sund. Vissa ångestsymtom, däribland illamående, tros ha utvecklats för att signalera till hjärnan att något farligt eller nytt finns i närheten, så att man kan fatta ett klokt beslut om nästa steg. När du är stressad utan att stå inför någon omedelbar fara kan illamåendet vara särskilt påfrestande.
Kan ångest orsaka bröstsmärta?
Vid stress går kroppen in i ett ”kamp- eller flyktläge”, vilket aktiverar det autonoma nervsystemet – närmare bestämt aktiveras det sympatiska nervsystemet medan det parasympatiska nervsystemet hämmas. Till följd av detta frisätts hormonet epinefrin, även känt som ”adrenalin”. Ytterligare stress kan utlösa frisättning av andra hormoner från binjurarna. Dessa hormoner påverkar magslemhinnan och matsmältningen, leder bort blod från mag-tarmkanalen och framkallar yrsel, hyperventilation och andra symtom.
Stress kan också orsaka muskelspänningar i buken, vilket kan göra att magen drar ihop sig och att du mår illa. Tarmen har dessutom ett stort antal receptorer för signalsubstanser och är nära förbunden med hjärnan. Ångestens inverkan på nivåerna av signalsubstanser i hjärnan påverkar sannolikt även tarmen. Slutligen går matsmältningen långsammare under kamp- eller flyktreaktionen, vilket kan påverka hur kroppen hanterar mat och magsyra samt orsaka illamående.
Ångest är en naturlig reaktion på okända och farliga situationer. Hos vissa är ångesten dock så svår att den påverkar vardagen. Personer som upplever sådan ångest kan ha ett ångestsyndrom. Det finns olika former av ångestsyndrom, och samtliga kan orsaka illamående och andra mag-tarmbesvär. Här är några exempel:
Generaliserat ångestsyndrom (GAD) definieras som en period på minst sex månader med stark oro kring vanliga delar av livet, till exempel hälsa, trygghet eller ekonomi.
En fobi är en irrationell rädsla för något eller för en viss situation, till exempel spindlar eller att befinna sig i trånga utrymmen.
En överväldigande känsla av självmedvetenhet i sociala situationer kallas social ångest. Känslan av att andra iakttar eller bedömer dig kan förvärra besvären.
Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) är ett ångestsyndrom som kan uppstå till följd av en påfrestande händelse. Livliga drömmar, återupplevanden eller smärtsamma minnen kan förekomma. Andra tecken och symtom är sömn- eller koncentrationssvårigheter, vredesutbrott och känslomässig tillbakadragenhet.
Tvångssyndrom (OCD) är en psykisk sjukdom som kännetecknas av tvångstankar och tvångshandlingar. Rädsla för smitta eller förorening är en av de vanligaste formerna av OCD och leder vanligtvis till överdriven handtvätt.
Paniksyndrom kännetecknas av känslor av panik eller annalkande katastrof som återkommer ofta och utan förvarning.
Vid ångestrelaterat illamående är själva illamåendet inte farligt.
Det kan vara lugnande att veta att kroppen inte är i fara, förutsatt att andra medicinska orsaker har uteslutits och din läkare eller terapeut har bekräftat att ångest är orsaken till illamåendet. Då behöver du i stället hantera ångesten för att få kontroll över illamåendet.
Din kropp är sannolikt utsatt för stor stress till följd av ångesten. Att hantera hur psyket och kroppen påverkas av ångestsymtom är centralt vid behandling av ångest.
Det kan vara bra att anteckna när du mår illa, vad som händer just då och hur du har försökt lindra det. Det kan hjälpa dig att förstå hur illamåendet hänger samman med ångestkänslor snarare än sjukdom. Här är några sätt att hantera ångest: Lätt och hälsosam mat – kosten påverkar inte alltid illamåendet vid ångest. Däremot kan den påverka hur kraftigt illamåendet blir. Tunga, feta och ohälsosamma måltider orsakar mer illamående än hälsosamma måltider. Drick vatten – precis som hälsosam mat kan vatten bidra till att tillgodose kroppens behov, eftersom det inte innehåller några ämnen som kan förvärra en orolig mage. Dessutom vet man att uttorkning kan öka ångesten, så att dricka vatten kan användas för att lindra ångest.
Var bara försiktig så att du inte dricker för mycket vatten för snabbt, eftersom det kan orsaka lätt illamående. Joggning – joggning är ett bra sätt att motverka ångest. Det får musklerna att slappna av och minskar därmed den belastning de utsätter magen för. Även endorfiner, eller ”må bra-hormoner”, frisätts och förbättrar humöret. Det bidrar också till att minska ångest genom att reglera hormoner och förbruka adrenalin. Djupandning – djupandning är en av de stressreducerande metoder som kan hjälpa dig att hantera stressreaktionen. Djupandning är en teknik för att lugna hjärtat och sinnet genom långsamma, kontrollerade andetag. Ett sätt är att sitta på en stol och försiktigt andas in genom näsan i 5 sekunder, med målet att andas ner i magen, hålla andan i 4 sekunder och sedan långsamt andas ut genom lätt slutna läppar, helst under 7 sekunder.
Detta bör upprepas tio gånger. Progressiv muskelavslappning och visualisering är två andra avslappningsmetoder. Tums, pepparmynta och Pepto-Bismol är receptfria medel som kan hjälpa mot ångestrelaterat illamående. De kan användas för att behandla illamående som bara uppstår vid enstaka tillfällen, men bör inte användas av personer som regelbundet har ångestrelaterat illamående. Allt detta är enkla sätt att lindra illamående vid ångest. Att hantera själva ångesten är däremot ett långsiktigt arbete. Om du har mycket ångest hemma, på arbetet, i skolan eller i sociala situationer behöver du lära dig att hantera den på ett effektivt sätt. Risken för illamående minskar när ångesten är under kontroll.
Det är dags att kontakta läkare om ångestrelaterat illamående påverkar din livskvalitet och du inte kan hantera det på egen hand. Be om en remiss till en specialist inom psykisk hälsa om illamåendet inte beror på en kroppslig sjukdom.
Personer med ångestsyndrom kan ha nytta av samtalsterapi. Utöver allmän samtalsterapi finns specifika terapiformer mot ångest som kan vara till stor hjälp. Kognitiv beteendeterapi (KBT) fokuserar på att förändra problematiska tankemönster. Under KBT hjälper terapeuten klienten att identifiera ångestfyllda tankar och lär ut färdigheter för att bemöta dem mer positivt och konstruktivt. Genom självreflektion och utforskande av det egna inre försöker psykodynamisk terapi bearbeta det som ligger bakom en persons ångest. Den kan hjälpa vid ångest som har utlösts av en traumatisk händelse eller en djup känslomässig konflikt.
Ångest är kroppens naturliga reaktion på fara eller hot. Den uppstår när hjärnan frisätter signalsubstanser för att förbereda kroppen på kamp eller flykt. När vissa av dessa
signalsubstanser når mag-tarmkanalen stör de tarmbakterierna, vilket leder till illamående och andra magbesvär. För de flesta människor är ångest en vanlig kroppslig reaktion på stress. Det finns olika sätt att hantera stress och ångest i vardagen.
Återkommande ångestkänslor kan tyda på ett ångestsyndrom. Om ångesten påverkar vardagen bör man kontakta läkare.
