Faktitiöst syndrom är en komplex psykisk sjukdom där en person vilseleder andra genom att låtsas vara sjuk, framkalla sjukdom avsiktligt eller skada sig själv. Familjemedlemmar eller omsorgspersoner kan också orsaka faktitiöst syndrom genom att falskeligen framställa andra, exempelvis barn, som skadade, sjuka eller funktionsnedsatta.

Det faktitiösa tillståndets uttryck kan variera från måttliga (viss överdrift av besvär) till svåra, tidigare kallade Münchhausens syndrom (fullständig överdrift av symtombilden). För att övertyga andra om att medicinsk behandling, såsom en högriskoperation, behövs kan personen hitta på symtom eller till och med manipulera medicinska undersökningar. Att fabricera medicinska problem för att slippa arbeta eller försöka vinna en rättsprocess är inte samma sak som faktitiöst syndrom.

Den som har hört talas om Münchhausens syndrom kanske undrar hur det skiljer sig från faktitiöst syndrom. Det enkla svaret är att Münchhausens syndrom är en typ av faktitiöst tillstånd, även om många inom vården blandar ihop de två kategorierna.

Münchhausens syndrom är en medicinsk benämning för ett faktitiöst tillstånd som innefattar följande:

Symtom som huvudsakligen är kroppsliga
En rad fingerade sjukdomar och skador

Denna äldre benämning kommer från den tyske kavalleribefälhavaren Karl Frederick Hieronymus, Frieherr Von Munchausen, som berättade märkliga historier om sina äventyr.

Faktitiösa syndrom är svåra att diagnostisera och behandla. Medicinskt och psykiatriskt stöd är dock avgörande för att förebygga allvarliga skador och till och med dödsfall till följd av självskada, som är en vanlig negativ konsekvens av detta tillstånd.

Faktitiöst syndrom är känt för att vara svårt att diagnostisera. Personer med faktitiöst syndrom är mycket skickliga på att efterlikna ett brett spektrum av sjukdomar och besvär. Och trots att dessa tillstånd vanligtvis är självförvållade har personerna ofta verkliga eller till och med livshotande medicinska problem.

Det kan vara svårt eller omöjligt att få information om tidigare vårdkontakter eftersom personen har besökt många läkare och sjukhus, använt falskt namn och eftersom sekretess och integritetsskydd begränsar informationsåtkomsten.

Även om personer med faktitiöst syndrom är medvetna om att de själva orsakar sina sjukdomar eller symtom förstår de kanske ändå inte varför de beter sig som de gör, eller erkänner att de har ett problem.

Diagnosen ställs genom att objektivt identifiera fabricerade symtom snarare än personens avsikt eller motivation. En läkare kan misstänka faktitiöst syndrom av följande skäl:

Personens sjukdomshistoria går inte ihop.
Det finns ingen rimlig förklaring till en sjukdom eller skada.
Tillståndet utvecklas inte som förväntat.
Trots korrekt behandling uteblir återhämtningen utan uppenbar anledning.
Det finns motstridiga eller oklara tecken eller laboratorieresultat.
Personen motsätter sig bestämt att information hämtas från tidigare journaler, annan vårdpersonal eller nära anhöriga.
Personen ertappas med att ljuga eller skada någon.

Diagnosen faktitiöst syndrom bygger dessutom på fyra huvudsakliga kriterier. Dessa är:

Förfalskning eller framkallande av psykiska eller kroppsliga symtom i syfte att vilseleda.
Inför andra framstår personen som sjuk, funktionsnedsatt eller skadad.
Det vilseledande beteendet kvarstår även utan yttre belöningar eller incitament.
Beteendet förklaras inte bättre av någon annan psykisk sjukdom.

En enstaka episod av faktitiöst syndrom eller återkommande episoder (2 eller fler tillfällen med fabricerad sjukdom och/eller manipulation av skador) kan identifieras.

Läkare kan använda följande underlag för att avgöra om någon har faktitiöst syndrom:

Genomföra en ingående intervju.
Inhämta tidigare patientjournaler.
Om patienten samtycker, samarbeta med familj och vänner för att få ytterligare information.
Endast utföra de undersökningar som behövs för att utreda eventuella kroppsliga problem.
American Psychiatric Associations Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5) innehåller kriterier för faktitiöst syndrom.

Att konfrontera sin make, maka eller partner, en kollega eller nära anhörig om deras beteende när man misstänker att de ljuger om ett kroppsligt eller psykiskt hälsotillstånd hjälper sannolikt inte.

Kom ihåg att Münchhausens syndrom och faktitiöst syndrom är psykiatriska sjukdomar. Personen kanske inte är medveten om sina motiv för att fabricera symtomen eller känner sig oförmögen att sluta. Att visa kärlek och empati utan att stödja beteendet och uppmuntra personen att söka terapeutisk hjälp är vanligtvis det bästa förhållningssättet.

Du kan försöka:

Uppmuntra personen att söka hjälp hos en terapeut om symtomen orsakar lidande
Fråga om personens fritidsintressen, arbete eller husdjur i stället för hälsoproblemen
Ge uppmuntran genom vänliga ord och handlingar eller föreslå aktiviteter att prova tillsammans
Föreslå att du och din partner går i terapi för att förbättra kommunikationen och relationen.

Om du tror att en närstående har gjort dig, ditt barn eller någon annan sjuk bör du:

Söka medicinsk hjälp för den som är sjuk eller skadad
Vid behov hitta en trygg plats att bo på
Kontakta en jurist eller annan företrädare för råd om nästa steg.

När det gäller barn med faktitiöst syndrom tyder dock vissa uppgifter på att ett tidigt bemötande av beteendet kan minska sannolikheten för att barnet fortsätter att ljuga om sina symtom. En psykoterapeut som är inriktad på arbete med barn kan hjälpa till att identifiera och hantera orsakerna till beteendet.

Faktitiöst syndrom är svårt att behandla och det finns inga bevisat effektiva behandlingar. Personer med faktitiöst syndrom är vanligtvis ovilliga att söka eller ta emot terapi eftersom de vill inta sjukrollen. En person med faktitiöst syndrom kan gå med på att få hjälp av en specialist inom psykisk hälsa om personen bemöts vänligt och utan att dömas.

Ett icke-dömande förhållningssätt är avgörande

Direkta anklagelser om faktitiöst syndrom får ofta personen i fråga att bli rasande och inta en försvarsställning, vilket kan leda till att personen avslutar kontakten med ett sjukhus eller en läkare och söker behandling någon annanstans. Därför kan läkaren försöka hitta en ”utväg” som besparar din närstående förlägenheten i att erkänna att symtomen är fingerade, samtidigt som information och hjälp erbjuds.

Behandlaren kan exempelvis bekräfta för din närstående att det är stressande att inte hitta någon förklaring till kliniska symtom och att stress kan vara orsaken till vissa kroppsliga besvär. Alternativt kan terapeuten uppmuntra din närstående att komma överens om att diskutera möjligheten till en psykisk komponent i tillståndet om nästa medicinska behandling inte hjälper.

I båda fallen kommer behandlaren att försöka hänvisa din närstående till en specialist inom psykisk hälsa för behandling. Både yrkesverksamma och närstående kan stödja hälsosamma, meningsfulla aktiviteter utan att lägga alltför stor vikt vid symtom och begränsningar.

Behandlingsalternativ

Behandling av faktitiöst syndrom inriktas ofta på att hantera tillståndet snarare än att försöka bota det. Följande är vanliga inslag i en heltäckande behandlingsplan för faktitiöst syndrom:

Vikten av en allmänläkare eller läkare i primärvården. Att låta en och samma läkare eller andra samordnande medicinska yrkespersoner ha överblick över den medicinska behandlingen kan bidra till att samordna nödvändig behandling och vård samt minska eller undanröja behovet av besök hos flera läkare, terapeuter och specialister.

Psykoterapi. Samtalsterapi (psykoterapi) eller stödsamtal och beteendeterapi kan hjälpa till med stresshantering och utveckling av strategier för att hantera svårigheter. Familjesamtal kan övervägas om det är möjligt. Andra psykiska problem, såsom depression, kan också behandlas.

Läkemedel. Andra psykiska tillstånd, såsom ångest eller depression, kan behandlas med läkemedel.

Sjukhusvård. En kortare vistelse på en psykiatrisk klinik eller vårdinrättning kan behövas för säkerhet och behandling i svåra fall.

Behandling kan avböjas eller vara verkningslös, särskilt hos personer med svåra faktitiösa tillstånd.

Målet i dessa situationer kan vara att förhindra mer invasiva eller riskfyllda behandlingar. När faktitiöst syndrom påförs någon annan söker läkaren efter tecken på övergrepp och anmäler vid behov dessa till behöriga myndigheter.

Egenvård och en hälsosam livsstil

Utöver professionell behandling kan följande förslag vara till nytta för personer med faktitiöst syndrom:

Följ behandlingsplanen noggrant. Gå på alla behandlingsbesök och ta dina läkemedel enligt ordination. Om du känner ett tvång att skada dig själv eller göra dig sjuk, tala öppet med din terapeut eller läkare i primärvården om andra sätt att hantera känslor.

Det är klokt att ha en samordnande vårdkontakt. Låt en betrodd vårdgivare i primärvården ha överblick över din medicinska behandling i stället för att besöka flera läkare, specialister och sjukhus.

Var medveten om riskerna. Påminn dig om att varje gång du skadar dig själv eller genomgår en onödig, riskfylld undersökning eller åtgärd riskerar du bestående skador eller till och med döden.

Fly inte. Motstå impulsen att byta läkare eller flytta till en ny plats där vårdpersonalen inte känner till din sjukdomshistoria. Din terapeut kan hjälpa dig att hantera dessa starka impulser.

Skapa vänskapsrelationer och nya bekantskaper. Många personer med faktitiöst syndrom har få nära relationer eller vänskaper och begränsat socialt umgänge i övrigt. Hitta någon som du kan anförtro dig åt, ha trevligt tillsammans med och själv erbjuda stöd.

När en läkare misstänker att psykiska svårigheter bidrar till sjukdomen är en person med faktitiöst syndrom benägen att söka behandling.

Om din närstående har symtom som kan tyda på ett faktitiöst tillstånd kan personens terapeut kontakta dig i förväg – med personens samtycke – för att diskutera sjukdomshistorien.

Den som har Münchhausens syndrom söker aktivt behandling för många besvär men är vanligtvis rädd för att erkänna och söka terapi för själva tillståndet. Detta försvårar behandlingen av sjukdomen, och prognosen för tillfrisknande är dålig. Det kan vara till hjälp om omsorgspersoner kan förhindra självskada och informera om möjliga konsekvenser. Det är också klokt att försöka begränsa vårdkontakterna till en eller två läkare som samarbetar nära, exempelvis en internmedicinare eller psykiater.

När man söker behandling är det första steget att förändra sitt beteende och begränsa sitt behov av vårdresurser.

Relaterat: exklusiv rehabilitering – behandlingsprogram

När detta mål har uppnåtts inriktas samtalen på att hantera eventuella underliggande psykiska problem som kan påverka beteendet samt på att hjälpa personen att tillgodose andra sociala behov.

Psykoterapi är den vanligaste behandlingen vid Münchhausens syndrom (en form av samtalsbehandling). Behandlingen inriktas på att förbättra tankemönster och beteende (kognitiv beteendeterapi). Familjeterapi kan också vara till hjälp för att informera nära familjemedlemmar om Münchhausens syndrom. Gruppterapi kan minska känslan av ensamhet eller av att ingen bryr sig. Det finns inget känt stöd för att antidepressiva eller antipsykotiska läkemedel hjälper.

Vilka faktorer ökar risken för faktitiöst syndrom?

Följande är några möjliga riskfaktorer:
Ålder. Enligt en studie från 2006 är tillståndet vanligare hos vuxna mellan 20 och 40 år.
Kön. Faktitiöst syndrom är vanligare hos kvinnor än hos män. Vissa uppgifter tyder dock på att män oftare har kroniska faktitiösa tillstånd, ofta kallade Münchhausens syndrom.
Yrke. Personer med detta tillstånd har ofta anknytning till hälso- och sjukvården eller det medicinska området.
Relationsstatus. Problemet är betydligt vanligare hos personer som inte lever i en parrelation.

Vilka psykiska och kroppsliga komplikationer är förknippade med Münchhausens syndrom och/eller faktitiöst syndrom?

Om du skadar dig själv eller framkallar sjukdom på något annat sätt utsätter du dig för risken för medicinska problem eller till och med döden. Upprepade undersökningar, medicinska ingrepp och behandlingar kan dessutom orsaka biverkningar eller hälsoproblem, och risken för självmordsförsök och substansmissbruk är betydande.

Hur ser prognosen ut för personer med faktitiöst syndrom?

Det är möjligt att bara få en enda episod med symtom. I de allra flesta fall är sjukdomen dock återkommande och kan vara svår att behandla. Personen kan förneka att symtomen är fingerade och vägra att söka eller följa behandling.
Även med behandling är det mer realistiskt att arbeta för att hantera sjukdomen än att försöka bota den. Det är avgörande att undvika olämpliga eller onödiga sjukhusinläggningar, medicinska undersökningar eller behandlingar.

Låt oss prata om ditt nästa steg.

Din konfidentiella förfrågan.

Faktitiöst syndrom

Egenvård och en hälsosam livsstil

En bra utgångspunkt.

Privat behandlingshem för psykisk ohälsa

behandlingshem för depression

behandlingshem för ångest

Bedömning och behandlingsplanering inför privat behandling med boende

Så fungerar inskrivningen

Privat behandlingshem för psykisk ohälsa

För familjer

Intervention och krisstöd

Privat behandlingshem för psykisk ohälsa

För remitterande yrkesverksamma

Klinisk styrning och säkerhet

Privat behandlingshem för psykisk ohälsa

Vanliga frågor

Evidens och källor

Kliniskt sammanhang

Individuella faktorer

Nästa steg

Osäker på var situationen passar in?

Frågor om vår behandling

Faktitiöst syndrom

Diagnostiska kriterier för faktitiöst syndrom

Att bemöta någon med Münchhausens syndrom

Behandling av faktitiöst syndrom

Egenvård och en hälsosam livsstil

Behandling av Münchhausens syndrom

En bra utgångspunkt.

Privat behandlingshem för psykisk ohälsa

behandlingshem för depression

behandlingshem för ångest

Bedömning och behandlingsplanering inför privat behandling med boende

Så fungerar inskrivningen

Privat behandlingshem för psykisk ohälsa

För familjer

Intervention och krisstöd

Privat behandlingshem för psykisk ohälsa

För remitterande yrkesverksamma

Klinisk styrning och säkerhet

Privat behandlingshem för psykisk ohälsa

Vanliga frågor

Kliniskt sammanhang

Individuella faktorer

Nästa steg

Osäker på var situationen passar in?

Relaterade ämnen