Vad tänker du på när du föreställer dig hur medierna skildrar psykisk ohälsa? Ser du framför dig en ovårdad person som löper amok i en stad, eller en rädd kvinna som hör röster medan hon planerar att hämnas på sin otrogne man? I filmer framställs personer med psykisk sjukdom ofta som ”skurken”, men i verkligheten är det betydligt mer sannolikt att de utsätts för brott än att de begår dem. Att kalla dem våldsamma eller galna förstärker bara en farlig stereotyp och gör sambandet mellan psykisk sjukdom och kriminalitet mer svårbegripligt.
Medierna har alltid förmedlat kunskap om människor som vi inte möter till vardags. Därigenom får vi ständigt sociala signaler om olika grupper, bland annat vilka vi ska uppskatta eller förakta. Människor med psykisk sjukdom hamnar nästan alltid i den senare gruppen. Trots att medvetenheten om psykisk hälsa har ökat snabbt präglas mediernas skildringar av dessa personer fortfarande av trivialisering, stigmatisering och flera andra problem. Därför har alla typer av medier, däribland film, tv, tidningar, sociala medier och tidskrifter, fått omfattande kritik för att sprida felaktiga beskrivningar och negativa stereotyper av personer med psykisk ohälsa.
Det är befogat att säga att mediernas skildring av psykisk sjukdom har varit partisk och starkt präglad av stereotyper. Experter som analyserat dessa missvisande skildringar har kommit fram till att en rollfigur med psykisk sjukdom har tio gånger högre sannolikhet att begå ett våldsbrott än andra rollfigurer. Sannolikheten är också upp till tjugo gånger högre än för en person med psykisk ohälsa i verkligheten.
Nedan följer ytterligare några missvisande föreställningar om psykisk ohälsa i medierna:
Personer med psykisk sjukdom är våldsamma.
I nyhetsrapporteringen framställs psykisk sjukdom ofta som en huvudsaklig orsak till våld. Sanningen är dock att dessa personer löper större risk att utsättas för våldsbrott än att begå dem. Ändå skildrar de flesta filmer och tv-serier personer med psykisk ohälsa som oförutsägbart våldsamma.
Personer med psykisk sjukdom ser annorlunda ut.
I varje film eller dramaserie har rollfigurer med psykisk sjukdom ett likartat, klichéartat utseende, med exempelvis rufsigt hår eller en ”galen” blick. I verkligheten ser de flesta personer med psykisk sjukdom ut precis som människor i allmänhet. De är välvårdade och prydliga och motsvarar inte mediernas stereotyper.
Alla psykiska sjukdomstillstånd är likadana och extrema.
Det är vanligt att medierna generaliserar kring psykisk sjukdom och klumpar ihop alla tillstånd i samma kategori. Det får också människor att felaktigt tro att all psykisk ohälsa är lika extrem och tvingar de drabbade till skadliga, våldsamma eller ”galna” beteenden. Verkligheten ser helt annorlunda ut, eftersom de flesta av dessa personer inte upplever extrema symtom särskilt ofta. En person med schizofreni kan exempelvis med hjälp av läkemedel och terapi leva ett vanligt liv utan att begå våldsbrott eller uppleva psykotiska episoder under månader eller till och med år.
Personer med psykisk sjukdom återhämtar sig aldrig.
Rollfigurer med psykisk sjukdom i tv-serier och filmer återhämtar sig sällan. Även om de blir fria från sjukdomen är lindringen bara tillfällig. Sådana skildringar får allmänheten att tro att det inte finns något hopp för dessa personer. I verkligheten kan läkemedel, terapi och stöd från närstående öka möjligheterna att återhämta sig från psykisk sjukdom. Många återhämtar sig helt på relativt kort tid och fortsätter att leva lyckliga, produktiva och hälsosamma liv.
Psykiatriska sjukhus är ondskefulla.
Många psykiatriska sjukhus använde visserligen hårda fysiska behandlingar, som isbad och långvarig isolering, för att bota psykisk sjukdom, men detta förekom framför allt under det 18:e århundradet. Dagens moderna psykiatriska vårdinrättningar skiljer sig från de mörka, fuktiga institutioner som styrs av onda läkare i otaliga filmer, böcker och tv-dramer. I dag väljer människor att söka sig till dessa moderna rehabiliteringscenter för att få hjälp och stöd i sin återhämtning.
Psykisk ohälsa beror på svag karaktär.
Eftersom denna djupt felaktiga föreställning ständigt återkommer är många rädda för att söka den hjälp de behöver, framför allt för att de känner skam. Det är dock viktigt att komma ihåg att psykisk ohälsa inte är något man väljer att drabbas av för att man är svag. Många faktorer påverkar risken att utveckla psykisk ohälsa, till exempel biologi, tidigare trauman eller övergrepp och förekomst av psykisk sjukdom i familjen.
Alla med psykisk ohälsa känner till sin diagnos.
Det är också vanligt att medierna bortser från att personer med psykisk sjukdom inte behöver berätta om sitt tillstånd för omgivningen. De flesta medieskildringar av dessa personer innehåller situationer där alla automatiskt känner till deras tillstånd. Verkligheten är annorlunda: många med underliggande psykisk ohälsa får ingen diagnos, och symtomen förblir ofta odiagnostiserade om de inte berättar om dem för människor i sin omgivning.
Hittills är forskningen om mediernas skildringar av psykisk ohälsa begränsad. För att kunna åstadkomma positiva förändringar behöver vi därför först bättre förstå hur medierna sprider dessa budskap, innan vi kan fundera på hur de ska korrigeras. Experter har ändå föreslagit sätt att förbättra mediernas skildringar av personer som lever med psykisk sjukdom.
Eftersom medierna har makt att förstärka stigma kan medieyrkesverksamma, som filmskapare och journalister, bidra till att minska det genom att:
- Rapportera korrekt och ansvarsfullt
- Lära sig mer om psykisk hälsa
- Sträva efter att skildra verkligheten sanningsenligt
- Tänka på följderna av att sprida felaktig information
- Ta kontakt med människor som lever med psykisk sjukdom och som vill skildra sina svårigheter
- Skildra psykisk ohälsa i ett positivt ljus
- Kontrollera fakta för att säkerställa att uppgifterna stämmer
- Närma sig psykisk ohälsa med förståelse och empati
- Bryta etablerade stereotyper, exempelvis genom att visa rollfigurer som återhämtar sig från psykisk ohälsa
- Välja språk med omsorg
Utöver yrkesverksamma inom medierna kan alla bidra till att minska stigmat kring psykisk ohälsa genom att:
- Uppmärksamma medierna positivt och ge uppskattande återkoppling när de rapporterar korrekt
- Protestera för att öka allmänhetens medvetenhet om psykisk hälsa
- Anordna en kunskapskampanj för att öka kunskapen om psykisk hälsa i samhället
- Lära sig själva och andra mer om vanliga former av psykisk ohälsa och de svårigheter som följer med dem
- Uppmuntra öppen kommunikation och samtal om psykisk hälsa
- Anordna lokala evenemang där personer med och utan psykisk sjukdom kan mötas
- Vara uppmärksamma på sitt språk när de diskuterar psykisk hälsa
- Skriva till medier när de stigmatiserar psykisk sjukdom
- Motverka skam och uppmuntra självmedkänsla, hopp och egenmakt
- Visa medkänsla med personer med psykisk sjukdom
- Sprida positiva attityder med hjälp av sociala medier
Om du möter en olämplig eller felaktig medieskildring av psykisk ohälsa, tveka inte att kontakta det berörda mediet och påtala problemet. Några saker att vara uppmärksam på är:
- Förlöjligande av psykisk ohälsa
- Sensationsinriktad rapportering
- Felaktig användning av medicinska termer
- Felaktiga uppgifter
- Romantisering av självmord
- Nedsättande språk
Som en generation som använder sociala medier så mycket är det kanske bästa vi kan göra att sluta använda ord som ”sinnesrubbad” och ”galen” på ett nedsättande sätt. Vi måste också komma ihåg att det är fel att ställa psykiatriska diagnoser utanför ett kliniskt sammanhang. Endast en specialist har tillräckliga kvalifikationer för att ställa en diagnos. När vi försöker göra detsamma utan kliniskt underlag kan vi såra människor som lever med psykisk sjukdom varje dag.
Stigma på en arbetsplats kan påverka inte bara patienterna utan även vårdpersonalen. Det finns lyckligtvis flera sätt för vårdpersonal att minska allmänhetens negativa syn på psykisk sjukdom:
- Främja psykisk hälsa och öka medvetenheten om den på arbetsplatsen
- Förmedla korrekt information
- Hjälpa patienter att hantera stigmat kring sin psykiska sjukdom genom att skaffa sig kunskap
- Ge klienter och medarbetare tillgång till korrekt utbildningsmaterial genom litteratur, videor, konferenser, workshoppar och lokala evenemang
- Anordna utbildningstillfällen där deltagarna får möta personer med psykisk sjukdom
- Ha ett optimistiskt förhållningssätt
- Föregå med gott exempel
- Använda sociala medier för att dela kunskap om psykisk sjukdom
- Delta i utbildning om att motverka stigma för att lära sig identifiera och hantera omedvetna fördomar
- Nå ut till allmänheten genom att anordna screeningundersökningar
- Kontakta medier om felaktig eller okänsligt formulerad information förmedlas till allmänheten
Vi lever redan i en värld där fördomar om psykisk sjukdom är djupt rotade. Denna orättvisa diskriminering påverkar de berördas livskvalitet allvarligt på flera sätt. Att förstärka fördomarna genom felaktiga och ogenomtänkta medieskildringar är hänsynslöst och potentiellt farligt.
Det finns många intressanta sätt att berätta en fängslande historia. Att använda en felaktig skildring av psykisk sjukdom som förklaring till våld eller som skräckinslag får aldrig vara ett av dem. Att sätta gränser för missvisande skildringar av psykisk sjukdom på alla medieplattformar är nu viktigare än någonsin för att undanröja det stigma som är förknippat med den. Oavsett vilka vinster det ger är priset för högt för att fortsätta.
